Garmenfjallans

Nu är det nästan klart! Vår treåring har ju satt sina målartalanger på tapeterna i alla rum utom två i detta hus. I lördags och idag har vi tillsammans med vännen Z gjort slag i saken och tapetsera över dessa krumelurer. Har dock två rum kvar men det får bli nästa helg. Är mycket nöjd ändå. Maken har hållt på utomhus och lagat, klippt gräs, målat garaget/verkstan. Det som grämer är väl att det som han har gjort syns verkligen. Men att man har tapetserat med exakt samma tapeter är det ju ingen som ser om man inte har uppmärksammat vår sons målningar tidigare. Känns lite orättvist...
Igår var vår treåring en riktig liten Emil. Om man ska dra några historier så kan man ju berätta att jag och Z stod på övervåningen och när jag tittar ut så står en glad liten krabat och tittar in genom fönstret... Han har då klättrat upp för stegen som maken hade ställt dit och lämnat för en sekund. Det var bara lugnt och försiktigt gå ut och säga vänligt men bestämt att han fick klättra ner. Vilket han gjorde som tur var. Men som mannen sa; han kunde ju lika gärna ha fortsatt upp på taket. Och den meningen gjorde ju inte mig lugnare precis. Sedan hade maken blandat ihop en skvätt murbruk som han skulle snygga till husgrunden med. Sagt och gjort, fint blev det. Ett tag i alla fall. Sonen drog dit vattenslangen och spolade bort allt murbruk- så det var bara att börja om igen... ja har man inte jobb så skaffar man sig.
Hälsade på mormor igår. Proppen i hjärnan har nog påverkat mest hennes minne. Kommer inte ihåg saker och ting, har ibland lite blockeringar när det gäller att utföra saker, har ingen koll på personer. Flera gånger kollade hon ut genom sjukhusfönstret och sa "Undra när Åsa kommer, hon skulle ju komma vid två.." "Men mormor, jag sitter ju här.." " Ja det gör du ja"... Kan ju bli bättre, hoppas på det. Sedan när jag skulle gå så ville jag checka av med sjuksköterskan lite. Men hon satt och pratade privatsamtal i minst tio minuter innan hon kom ut till mig som väntade i korridoren. Sedan var hon så otillmötesgående på alla sätt och vis. Mormor vill ju ha ett larm i hemmet och det framförde jag. Då får hon vända sig till kommunen fick jag till svar. "Menar du att hon ska ta kontakt när hon ibland tappar förmågan till saker och ting" undrade jag då. "Ni har väl telefonnummer/datakontakt till biståndshandläggare så ni kan be dom ringa upp mormor när hon kommer hem, eller ännu bättre att ni meddelar att larm ska installeras" fortsatte jag. Behöver inte fortsätta hela konversationen men det slutade med att sjuksköterskan skulle lämna ett meddelande till biståndshandläggare i alla fall. Hon var inte hjälpsam för fem öre. Man tror ju att det ska fungera mellan kommun och landsting men tydligen inte...

Denna dag snart passerad... Trött efter en intensiv dag men rolig! Började med att vår vän Z med barn kom på fm. Jag och maken skulle in till husföretaget och skriva på det första kontraktet på det nya huset. (Vi var i söndags och tittade på detta hus "in real". Blev ju helt betagen av detta! Grabbarna gjorde verkligen slag i orden "att titta runt"; sprang hit och dit, upp och ner. Familjen som bodde där blev nog skräckslagna, deras barn var så lugna. Det som förundrade mig mest att man byggde hus kors och tvärs i detta område, husen låg som packade sillar. Tänkte tanken; hur skulle vår familj kunna leva i en stad med ingen som helst yta att springa på? Vi skulle få hämta minstingen i allas trädgårdar förutom vår...) Efter detta kontraktskrivning bar det iväg till bilfirma där maken skulle skriva kontrakt där med på en ny tjänstebil. Såg bättre ut än vad jag hade tänkt mig. Fick dock inte hämta den än utan ibörjan på nästa vecka. (Jag ska få hämta den, maken jobbar ju i huvudstaden...) Z var så snäll att hon tog barnen till Lek och Bus-landet medan vi gjorde dessa ärenden. Vi mötte upp när vi var klara. Där fick man löpa efter minstingen så att det hette duga. Det är värre än ett gympapass ta me tusan... Jag var helt varm ska jag säga! Och eftersom vädret var regnigt så var ju varenda Örebrofamilj där, så det var otroligt mycket folk. Efter tre timmar var det dax att utfodra barnen (jaja oss vuxna med) och det var ju bara Mc som gällde. Vi delade på oss sedan; maken tog hem de minsta tre grabbarna, vi andra drog till Marieberg och införskaffade lite presenter. Kvällen innebar födelsedagsfirande för S- 28 år! Snart 30 minsann (Grattis S!)... Det bjöds på hennes gudomliga potatissallad och köttbricka, efterrätt: fruktsallad med glass. Man behöver ju inte tala om att det var gott. Mycket trevlig kväll!
Nu sitter make och äldste som framför en klassiker-DVD med Eddie Murphy. Jag gör två saker samtidigt, gluttar lite på tv-skärmen och fingrarna springer över tangenterna...
Imorgon hade jag tänkt hälsa på min mormor som sorgligt nog har fått en stroke tidigare i veckan. Är på bättringsvägen men det har satt sig på balansen mestadels. Hon är ju inte så gammal, endast 72 år. Kram på dig mormor! Sedan ska det visst tapetseras om här i huset. Kompis Z kommer för att hjälpa oss. Tack för att du puschar på dessa lata människor! Svärmor ville vissta ha hjälp med en mat-leverans också...
Igår var också en händelserik dag, eller inte. Regn hela dagen, ungarna var på värsta humlör och då verkligen menar jag det. De slogs, retades, slogs, sparkades, slogs.... Meningen "mamma, han gör det, han gör så, mamma säg till honom.." sades nog femtio gången varje minut. Höll faktiskt nästan att bryta ihop. Äldste sonen försöker hjälpa till men med helt fel metod; det blev bara ännu värre. På kvällen brast det bara så de fick gå till sina rum och de fick inte visa sig för varandra. Minstingen fick absolut inte ligga bredvid mig utan i sin säng. Å vad arg han var; han grät, sparkades, slängde allt som fanns ur sängen. Somnade till slut- i sin säng. Jo visst fick man lite dåligt samvete men jag var så arg... De lyssnar ju inte för fem öre! Hoppas att man aldrig får uppleva en sådanhär dag igen.
Ja nu är det inte många dagar kvar på 6 v ledigheten. Börjar på måndag. Igår tänkte jag; det är nog semester att börja jobba! På ett sätt kommer det att bli skönt med att det blir lite rutiner igen. Men minstingen har uttryckt att han inte vill till dagis när vi fört det på tal. Jag hoppas att det kommer att gå bra...

Hade vi igår. Svägerskans äldsta syster med familj hälsade på oss. Vi kom fram till att vi inte hade träffats på åtta år. Jo, vi har hälsat på varandra på några bröllop och så där men inte bara vi så att säga. De har ju också tre barn så vi hoppades på att de skulle finna varandra, och det gjorde de efter några timmar. Framåt kvällen så lektes det högt och lågt, de fann björnar, vampyrer, pissmyror och gubbar med skattkistor på ryggen... Vilka fantasier men roligt hade dom. Vädret var väl inte det bästa; det regnade och det var ganksa kallt men vad gjorde det. Det hindrade inte utomhuslek för det. Det blev sent men barnen lackade inte ur för det. Jag och deras jänta började bygga pärlplattor på kvällen och inte kunde hon åka hem innan hon var klar! Det var så himla trevligt!


Mr och Mrs Enlund


Hannes, Gabbe, Isa och Vickie


Ser ju ut som en liten docka...

Tidigare på dagen så firade vi kusin E som fyllde 3 den 21 juli. Lite Hello-Kitty tema blev det ju i presentväg och en klänning naturligtvis. Man får ju passa på att handla lite flickprylar när tillfälle ges.


Presentöppning på studsmattan...

Hann med en Plump också och det gick fruktansvärt illa i början men sedan tog det sig tror jag. En andra plats?
I tisdags så skadade mannen sin fot (är ni förvånade att det händer?). Fastnade i ena änden av en lina som satt fast i en traktor i den andra. Traktorn körde började köra och Jonas ben hängde med. Fastnade i en järngrind som han krökte med foten. Lyckligtvis fisk de stopp på traktorn i tid... Jonas var ju sin maskinkorg 7 meter uppe i luften... Han skulle dock prompt köra hem från Nykvarn i alla fall men protesterade inte till en vårdcentraltid för undersökning. Doktorn trodde inte att det var brutet men en kraftig mjukdelsskada var det i alla fall. Bandage, högläge och smärtstillande. Högläge innebär ju att man ska försöka sitta still... Ja eller hur? Rörelse blev det ju men kanske inte lika snabbt. Foten är nu idag på väg att skifta i lila/svart/grönt. Ska vara hemma tills på tisdag. Han måste få på sig sina skor med stålhätta för att få arbeta så vi får väl hoppas att svullnaden har gett med sig till dess.
Onsdagen var vår bröllopsdag. 9 år sedan man stod där i Askers kyrka, åskan dånade, blixtrarna avlöste varandra och regnet föll. Men när vigselakten var över så kom solen fram och det var jättefint väder hela kvällen. Föreslog en romantisk promenad denna dag men maken var inte så sugen på det, inte med denna klubba till fot. Konstigt. Vi får väl fira någon annan dag. Denna dag gick dock min arbetskamrats man bort efter mycket kämpande. Väntade på ett nytt hjärta men det kom inget i tid. Många kramar och tankar till dig K!
På torsdagen kom fam D och det blev en heldag. Det spelades lite yatzy, barnen lekte och så vidare. Mellangrabben följde med dem hem och sov över.
I går kom de åter och såg till våra kids en stund eftersom vi skulle träffa Modulenthusförsäljaren. Och det var en riktigt bra försäljare som verkligen talade varmt om huset (såklart) men han kunde svara på våra frågor på ett bra sätt så att t o m jag fattade. Nja kanske inte om kilowatt-timmar, energikalkyler och träbjälkslager osv men för det mesta så hängde jag med. Vi ska idag åka ut till ett Sundbornhus som nyligen byggts i Örebro. Det ska verkligen bli spännande. På fredagseftermiddagen fick vi besök av makens ena anställda med familj. De har två flickor och de satt som små tända ljus bredvid sin mamma.. medans våra for omkring som om de hade myror i baken. Hoppas att de inte blev alltför skrämda. På tidiga kvällen drog jag en liten repa till föräldrarna för att checka läget lite. Det var ok. Dotter Dahlberg kom till oss och sov över denna natt. Medan jag var över till mor och far så åkte mannen in och köpte sig en ny bil... En Dodge Journey, svart, 7 sitsig... Så nu ryker väl min Chrysler; kan ju inte ha två stora bilar.

Det är en sådan dag idag. Man vet vad som behövs göras men man bara vill inte. Tvätten måste hängas upp, dammsugarna måste fram. Jag tittade in i mellangrabbens rum imorse- fattar inte hur de kan stöka till så snabbt... Gräsmattan behöver trimmas. En stor garderob på övervåningen behöver sig en omgång av rensnning. Barnen vill till biblioteket och sedan vill de baka. Och jag vill bara va... Huvudvärk har jag men det beror nog på att kaffet intas nu såhär sent. O och F bråkar så in i norden- retar varandra, slåss och spottas. Medlar och drar isär så gott det går men inom fem minuter är det likadant igen. Så till slut gav jag de tre kakor var så att de kunde sitta några minuter men då var det ju naturligtvis fel på kakorna... Så nu hoppar de i soffan och de vet så väl att de inte får göra det. Båda två vet så väl..
Har haft två av mina syskon här från torsdag till lördag, även min äldsta systers son. Så det var stor-familj kan man säga. Men trevligt var det! Vi gjorde väl inte många knop utan vi bara njöt av "lugnet" och umgicks. Åkte till stranden en kväll i alla fall. Man upptäckte dock att efter två middagar så var det slut på porslin i köksskåpen. Men man får väl se det positivt- då fick man ju porslinet genomdiskat!
Pappa har hunnit fylla år; 62 och han såg pigg ut. Han fick en förlängning på en tidningsprenumeration, tröja samt en himla massa te (han har blivit en "teoman"). Kom i sin permobil som han nu kan manövrera bra. Han har tagit en del utflykter till grannar och släkt och det har nog förhöjt hans livskvalitet! Mamma såg också ut att ha haft det bra med lite barn-bortfall i ett par dagar.
Husbygget går sin gilla gång. Träffade mr bank i fredags och det såg väl lovande ut. Men han såg på oss att vi inte var riktigt nöjda med huset som vi har en kalkyl på. Han rådde oss att ha lite is i magen och gav oss två andra bolag att titta på. Jovisst tänkte vi- vi hade ju tittat och tittat och åter tittat. Trodde att det inte kunde finnas mer. Men det fanns det. Och där var det! Kan inte tro att det är sant. Det var bara som klippt och skuret! Snabbt slängde vi in en förfrågan- fredag kl halv sju på kvällen- försäljaren ringde upp och undrade om det gick bra att återkomma på måndag. Absolut sa jag, så förvånad att han ringde. På måndag ringde han och han hade redan gjort en preliminär kostnadskalkyl. Och för 500 000 mer så får vi precis som vi vill ha. Det andra huset var ju oinredd övervåning osv. Ska träffas nu på fredag... Ska ha ut en mäklare imorgon för att återigen få en värdering på huset. Hoppas på att någon vill ha vårt hus! Håll tummarna!
Nu ringer min man och säger att han gjort illa foten- svimmat av p g a smärta. Arbetskamraterna vill att han ska in och röntga foten. Men han ringer till mig för att jag är sjuksköterska så att jag ska säga att det inte är någon fara eftersom han kan stödja på den. In till röntgen sa jag naturligtvis men då säger han förstårs- vi får se. Envisa karlar! Nej nu måste jag få något vettigt gjort. Kanske skriver mer senare....

men motivationen till att skriva har inte funnits, tiden på kvällarna har krymt p g a semester och sommarlov och barnen är uppe till elva om kvällarna. Ja tiden bara rinner men man säger varje kväll att nu ikväll så måste jag sätta mig ner... Men när klockan blir över midnatt och man kunde sätta sig då så har man inte haft lust eller så orkar man bara inte. Men jag vet att jag kunde göra det när jag jobbade...
Men nu så sitter jag här och gör ett försök. Det är över en månad sedan jag skrev... Mycket har hänt tror jag. Har nu semester och har haft det i tre veckor. Är inne på min fjärde vecka, har två till efter denna och det känns fint. Sex veckors ledighet denna sommar. Vädret har ju varit kanon även om jag tycker att värmen är ganska jobbig ibland. Men så igår kom lite efterlängtad regn i alla fall även om det skulle ha behövts mer. Barnen blir mer och mer solbrända, men jag smörjer och smörjer med solfaktor 50. Skulle få så dåligt samvete om de skulle ha bränt sig och det svider och gör ont om det kunde ha förhindrats av solkräm. Har väl inte gjort några större utflykter med dom utan mer korta dagsutflykter. Eftersom det har varit så varmt så har vi inte kommit till någon djurpark ännu, vilket känns mindre roligt eftersom jag vet att de verkligen uppskattar det. Men sommaren är inte slut än hoppas jag.

Lillebror kastar bollar på storebror som skyddar sig så gott det går..


En härlig bild va?


En glad vilding i storebrors badbyxor- passade ju hur bra som helst...

Men vi har varit till stranden en gång i alla fall. Ingen av pojkarna har tidigare varit några strandfantaster, och inte jag heller om jag ska vara ärlig, men en kär arbetskamrat undrade om vi inte ville med. Så vi packade en liten picknick-korg och drog iväg. Och det gick faktiskt bra. Fick låna ett par arm-kuddar av kollegan till minstingen och sedan lekte han på bra i vattenkanten. Sprang iväg till bryggan ett par gånger bara men höll sig i närheten annars. Mellangrabben kan ju nu simma så han blir självsäkrare. Hoppade från bryggan osv. Den äldste plumsade i ett tag med men ledsnade rättså snart och längtade hem till sitt PS3.


Hm, det ska börjas i tid att lära sig tv-spel..

Mannen den äldre har redan haft sin semester. Om jag nu kan kalla det semester.. 2 veckor var han hemmavid i alla fall men han hade någon sorts "beredskap/jour" så han talade i telefon ofta, natt som dag. Det slutade med att han fick sova i ett av barnens rum så att vi inte stördes på natten. Och hur roligt var det då att hitta på något när han skulle svara och föra protokoll? Men men, det är hans val.
Har själv i och för sig gått in och jobbat två lördagar. Har en arbetskamrat som har en svårt sjuk man och kan därför inte jobba. Han ligger och väntar på ett nytt hjärta i Göteborg. Så hennes arbetspass går vi in och täcker samt att det redan från början inte finns personal så att det räcker till. Det värsta var att dessa lördagar var nog de varmaste. Jobbade maratonpass mellan 7-22, så man var rättså slut i kolan när det blev kväller.
Den äldste grabben jobbar hos hans farfars bondgård. Han hjälper till med hö, lägger tak, målar mm. Håller väl inte på hela fulla dagar men han har ju sommarlov också kan jag tycka. Sedan har han hjälpt svärmor att servera på bröllop en del lördagar. Då har han faktiskt vit skjorta på sig... Mmmm, mamma gillar det skarpt.
Husbygget går sin sakta gång. Vi har nu fått förhandsbesked på att huset får byggas där vi först hade önskat. Nu ska vi träffa en av alla banker på fredag så får vi se hur maffiga fina lån man får ta. Vi har verkligen varit veliga om val av hus. Vi har på ett företag fått kalkyl över ett hus, men vi är ändå inte riktigt nöjda med allt. Jag är inte helt överens med vitvaror, köksluckor, toalettinredning mm. Jonas inte helt överens med att han får inreda övervåningen själv. Men man kan ju inte få allt. Det vi väntar på nu är ett konstnadsförslag från ett annat företag men det är ju semestertider så det tar ju sån tid med allt. Hoppas att jag får ett svar imorgon... Sedan gäller det ju att få vårt hus sålt...
Födelsedagar har vi avverkat på löpande band. Jonas syster har gått och blivit 30, mormor 72, syster yster 13, kusin 25... Har säkert glömt någon. Och nu till helgen blir det firande av pappa. Om en månad lite drygt så börjar våra pojkar fylla. Och vad ska vi hitta på? Vi klurar... Mellangrabben slår upp sidor på internet och skriver ut sida eftersida på leksaker.


På Helenas 30-årsdag fick vi åka veterantraktor...


Inte kan man tro att ho´blivit 30...

Jag och mellangrabben var inne till Örebro och såg Shreck 4 på premiärdagen. Storebror erbjöd sig att ta hand om lillebror under tiden. Skitsnällt! Nja, storyn var väl inte den allra bästa men visst skrattade man ibland. Det är ju tur att åsnan och mästerkatten finns med. Men en gång sa grabben "mamma, det låter som om du sover" Jo jag slumrade till lite, men det var så skönt att bara sitta, det var svalt i salongen och jag behövde inte vara på jakt efter en liten vildbatting... Så ögonlocken blev bara så tunga...
Imorgon kommer mina två yngsta systrar (som inte är så unga längre..) samt systerson och ska sova över till lördag. Så det kommer bli fullt ös tror jag.
Lite andra bilder från sommaren:


Skolavlutning för mellangrabben... Sjunger så fint...


De överlämnar en ros till de elever som ska sluta på skolan...


Far och son i en duell om bollen.. Sparka eller slå?


Stolt över sitt Coca-Cola armband...


Är det inte Coca-cola-armband så är det tatueringar...

Jag hoppas att man nu kommer att bli duktigare på att skriva... Ha det så gott!

Det kan man väl säga att det är just nu i Erstorp. Mannen ringde på morgonen och sa att han hade kommit till Södertälje men var på väg hem igen p g a magsjuka eller vad det nu är (Magsår skulle jag kunna tro faktiskt). Äldste grabben ringde på em och sa att han skadat benet på gymnastiken, så det skulle inte bli någon Amerikansk fotboll för honom på kvällen. Mellangrabben har slagit i ryggen i kompisgungan på fritids. Ja då var det bara minstingen och jag kvar... Ett rivmärke på 5 cm hittade jag på hans arm, men inget annat. Men på mig hittar jag inget, så jag får väl inte vara med i klubben. Maken tror jag är på bättringsvägen, benskadan tror jag också inte var alltför farlig, ryggen kan nog sitta i ett tag men man kan ju undvika dessa rörelser som gör ont, och revan är nog borta imorgon...
Vilken underbar helg vi har haft. Strålande väder och vi alla familjemedlemmar var lediga , utan en massa måsten överhängandes.
På fredagen så satte jag fart med grästrimmern och försökte få fina rabattkanter och få fram stengången till huset. Men jag gillar det verkligen inte eftersom man får så ont i ryggen. Och varmt var det! Kvällen innan klippte vi ju gräsmattan och det känns ju bara som ett måste att trimma kanterna så att det verkligen blir snyggt. Minstingen satt med på traktorn och han somnade i mitt knä. Det blir ju så otroligt tungt bara. På fredagen kan man ju säga att man hade lite träningsvärk i armen! Vi hade även en trevlig representant från ett byggföretag där vi diskuterade hus. Jag och maken kom överens om ett hus och vi gjorde en huskalkyl som vi ska visa upp för kära herr Bank. Ska kontakta dem i veckan. Hoppas att allt flyter på nu och att man inte stöter på en massa hinder. Ja, sedan fick vi lite bonuskids här på kvällen. Vi grillade lite kött och åt potatisgratäng. Mums.
Lördagen började med att man satt på fotbollsplan och tittade på mellangrabben. Han är för rolig... Han kan gå i sin egen lilla värld medans hans lagkamrater springer efter bollen. Sedan vaknar han till liv och springer lite innan det är dax igen för en funderarstund. När de spelat färdigt så satte vi oss i bilen för att åka till sopstationen. Då såg jag en av mina dementa brukare ute, alldeles själv. Så det var bara att stanna bilen, och försöka få med henne in till sin lägenhet där maken satt i kökssoffan. Det gick bra denna gång. Men man är ju lite orolig att hon tar sig ut igen och går vilse för hon hittar ju absolut inte hem. Vems ansvar är det om hon nu förvillar bort sig? Hemtjänstpersonalen kan ju inte vara där hela tiden. Och att få dementa personer på speciella boenden är ju ett helt företag- platserna växer inte på träd precis. Man får bara hålla tummarna...
Men vi kom till sopstationen i alla fall då gamla barnvagnen åkte eftersom ena hjulen har gått sönder. Och lite annat stora grejer åkte. Bra med lite rensning. När vi kom hem hade vi besök av L som gav mig en Yatzy-match eller två? På kvällen hamnade vi hos svägerskan där det blev ett parti Plump. Vann? Nej inte denna gång heller men jag måste väl gratulera till äldste grabben som tog hem segern.
Igår söndag tog jag med mig grabbarna till mina föräldrar. Var tvungen att klippa farsgubben lite. Herregud vad långhårig han hade blivit. Och så tog jag mellangrabben, och så hamnade minstingen också under rakapparaten. Även om hans far och farmor inte tycker om det. Och när jag ändå var igång så.. tja brorsans kaluffs fick sig en omgång också... Nej nu måste jag duscha och natta barn! Må gott!

Men man får ju skylla sig själv- helt idiotiskt att inte smörja in sig när man sitter ute i solen. Tror att det inte tar så mycket om man sitter en liten stund... Just nu bränner det bra på överarmarna- speciellt högern. Idag har jag varit hemma med minstingen. Han har hostat, snorat och matvägrat i flera dagar nu. Började i helgen och då var maken hemma medan jag jobbade. Måndagen var en ledig dag för mig, tisdagen tog maken och jag idag. Men nu är han mycket bättre så vi provar med dagis imorgon. (Sedan är jag ledig i tre hela dagar!)
Det har varit en ganska händelserik dag. Morgonen började med att man gick upp och fick iväg grabbarna á la äldre med skolbussen. Sedan fortsatte jag att röja ur alla fönster på blommor, lite saker och gardiner. Jag skulle få besök av en fönsterputsare som skulle ta sig ann alla våra 17 fönster som var såååå smutsiga. Det var nästan pinsamt att visa upp dom. Hon måste verkligen tro att jag aldrig hade tvättat dom. Hon hade sett värre sa hon men jag tror nog att hon bara sa det för att vara snäll... Men nu har jag så skinande rena fönster och jag hoppas verkligen att de får vara så ett tag. Har förmanat minstigen att INTE sätta upp påläggsskinka på köksfönstrena hädanefter... Svägerskan har sin lediga dag just på onsdagar så jag bjöd upp henne på fm-kaffe. Och ett parti yatzy naturligtvis. Segraren sitter vid tangenterna... Våra minstingar lekte väl rättså ok, men min lilla filur har kommit i en period att inte låta andra ha sina saker. Hm, mamma tycker inte om det...
Vi drog ner till by-affären för att återigen inhandla 7,5 l mjölk mm mm mm till kylskåpet. I affären bråkade mellangrabben med minstingen så jag verkligen fick ryta i ordentligt. Tror nog att hela affären stannade upp, kändes så i alla fall. Det är inte många som tror att F med de långa ögonfransarna kan vara en riktig bråkstake. Men denna gång så sparkade och drog han i den lilla kundvagnen som O hade så han for omkull mm. Och så skrattar han åt honom när han låg på golvet. Jag blev så arg... Och till råga på allt så skyller han ifrån sig... Grrr.
Vi hämtade upp Ch utanför skolan för att sedan dra till loppis som anordnades vid Hampetorps skola. Och jag fyndade lite faktiskt. En cykel till F för hundra spänn. Han behövde en ny lite större. Ok, kanske inte helt i topptrim men fullt duglig och han godkände den. Minstingen fick byggareBob- leksaker. En guldtia styck! Och sedan blev det lite gubbar mm. Ch fick korv med bröd och se; alla blev nöjda och glada. O hittade en basketboll och sparkade länge med den varvat med att leka lite i skolans sandlåda och klättra i olika aktivitetsgrejer. Men han föll på asfalten en gång och skrapade upp båda knäna. Skrek inte ett dugg men när vi kom hem skulle han ju ha plåster i alla fall. Så nu visar han upp sina plåster med stolthet...
Idag hade han shorts för första gången och det tyckte han var lite konstigt. Drog lite i dom och undrade "var är mina byckor?"- Mysiga unge.
Har haft en jobbarhelg då det har varit ganska händelserik. En tant som vi inte hittade på fredagskvällen där man fick engagera folk för att finna henne. Vädret var ju dåligt med regn pch åska så man målade ju upp bilder hur hon låg utomhus, brutet ben mm. Men det slutade lyckligt. Hon hade beställt färdtjänst och rest till nära och kära 15 mil härifrån. Utan att meddela oss... Jaja säger inget mer. Sedan hade jag fullt sjå att få in en svårt cancersjuk man till sjukhuset som var denna morgon kraftigt påverkad av smärtstillande och lugnande läkemedel som gets under natten att han hade andningsuppehåll. Han har tidigare lovats av ansvarig dr på en palliativ avdelning att genast få komma in när behov fanns. Så man ringde ju i godan tro att han skulle få komma. Men en inte alltför trevlig sjuksköterska på denna avdelning menade att så kunde man abslout inte göra utan det skulle skrivas en remiss! Efter lite käbblande så skulle hon i alla fall titta i hans journal för att se om det stod någor där. Men hon skulle höra av sig när HON hade tid, men jag avslutade samtalet med att lite tvärt säga "och den tiden har du verkligen inom kort!" Hon ringde efter tio minuter och välkomnade honom till avdelningen. Och när hade du tänkt att han skulle komma? Ja du han kommer snart för jag har redan beställt ambulans sa jag. Jasså? sa hon snopet... Samtal nr 2 avslutades för att sedan fem minuter senare ringa igen och ifrågasätta varför jag inte gett olika smärtstillande injektioner. Men det var ju därför jag skickar in honom- att han hade fått för mycket och att jag inte kunde ge en säker vård under observation. Ibland jobbar verkligen fel människa på fel plats! Ambulanspersonalen var dock verkligen gulliga- de tog honom snabbt och fint in till sjukhuset utan en massa frågor- de såg bara på honom och fattade att det var ganska illa därann...
Huset? Ja, vi ska träffa en donna från ett bygg-nytt-hus-företag på fredag för att se om vi kommer vidare. Hoppas verkligen att det är ett bra företag, man är ju lite skadad efter att ha sett diverse fuskbyggprogram! Hat många frågor ska ni veta...
Mors dag har det ju också varit. Vi fick detta år sära på oss och fira våra mödrar själva. Det är inte lätt att få till det när man själv jobbar helgen, min mamma vill besöka sin mamma och svärmor har inte mycket tid heller med tanke på sitt arbete. Så det fick bli så. Jag gav mor min ett presentkort på en blomsterhandel och en orkidé... Själv fick jag Eurovision-skivan (tycker fortfarande att Azerbadjan är helt klart bäst!) och en plånbok av mina grabbar.
Ja, melodifestivalen. Så synd att Anna inte fick delta i finalen. Fattar inte hur en del andra länder kom med- de var ju totalt urusla så Anna hade absolut haft en bra chans tror jag. Jaja bättre lycka nästa gång.
Grabbarna fortsätter att spela sina respektive fotbollar. Den äldste kommer med fler stora blåmärken och svullnader efter tacklingar. Men han vet ju vad han har gett sig in i. Vill fortsätta i alla fall. Har haft utvecklingssamtal med honom med. Sammanfattnignsvis kan man väl säga att han är godkänd i alla ämnen, men om han bara tog lite mer tid på skolarbetet och var lite mer noggrann så skulle han absolut ha bättre betyg. För läshuvud har han. Men allt ska ju bara gå så snabbt... Men annars skötte han sig bra, visade intresse mm. Måste peppa honom i fortsättningen.
Och i helgen fick svägerskan inbrott i sitt hus. Fy vad hemskt. Där sopades den tryggheten bort, att någon främmande hade varit inne i sitt eget hem, rotat runt. De fick med sig två datorer, plånbok, kamera mm. Tjuvarna passade på när de var och hälsade på oss en stund på lördagskvällen. Deras båda bilar stod ju hemma så de måste ju ha stått och inväntat på något sätt. Deras tjejer hade visst tagit verkligen illa vid sig av detta. Stackars barn. Och jag som aldrig låser våra bilar, sticker ibland iväg till affären utan att låsa huset.. Nu har mannen min beställt larm för en hög penningar och jag låser allt nu. Gömmer t o m datorerna så att de inte ska synas genom fönstrena. Men vill de in så tar de sig in, men man kanske kan skrämmas lite... Nej nu läggdax! Kram

tror jag... Med huset alltså. Nu har byggnadstjofräsen bestämt sig för att vi får bygga på det ursprungliga stället som vi lagt in om. Det har bara kostat oss två månader i tid. Så nu ger vi järnet igen. Men jag surfade runt lite igår igen och hittar man inte då fler mycket intressanta hus. Har nu skickat intresseanmälan till ett annat företag och de svarade jättesnabbt. Kanske ska vi träffas på fredag och diskutera lite. Hoppas hoppas på att det är bra, kvalité till ett vettigt pris. Fortsättning följer...
I tisdags var jag ju som sagt till vårdcentralen och diskuterade en massa provresultat. Bra var blodtryck, njurvärden och blodvärdet i sig. Men inte sockervärdena och sedan upptäcktes B12-brist; en sorts vitaminbrist som har betydelse för blodbildningen. Symtom; bla trötthet. Hm sover ju ca 5 timmar i genomsnitt per natt. Kan väl inte påstå att jag märkt något av trötthet. Myrkrypningar och kramper i händer och fötter var ett annat symtom. Där hade jag 1 poäng. Kramper i benen har jag ganska ofta. Och det gör ju sååååå himla ont, speciellt om det drar sig upp på insidan av låren. Har ni haft det? man blir ju tjutfärdig.... Så kan den lilla lila tabletten som man nu ska inta varje morgon bota det så är jag himla tacksam.
Den äldste grabben har nu bestämt sig för att spela amerikansk fotboll. Träning i Örebro två gånger i veckan... Visst är det bra att han aktiverar sig men att skjutsa två kvällar i veckan tilltalar mig inte riktigt. Vi har tittat lite på bussförbindelser och han måste nog acceptera det. Även om det inte är roligt att släpa med sig all utrustning till skolan. Kanske man kan lösa det problemet att det kan ligga i min bil och han hämtar det när han slutar skolan. Ja vi får fundera ut bra lösningar. Idag skjutsade jag honom efter jobbet. Först så klippte han sig efter skolans slut. Han blev inte nöjd själv, jag tyckte att han kunde ha tagit lite mer.. Men men nu är han lite klippt i alla fall. Men vi drog till Hampe för att hämta upp lillbröderna innan vi satte fart mot Örebro. Men vi var i god tid så vi bestämde oss för att äta lite innan eftersom alla var hungriga. Men visst... Mintingen hade varit så lugn på dagis att de trodde nästan att han var sjuk. Men det tog han igen nu ikväll må jag säga. Kastade potatis på golvet, hälde ut dricka, gapade och skrek i högan sky ( inte grät utan bara tjoade). Mellangrabben skulle springa omkring. Vi kom till slut till planen där vi släpte av tonåringen. Vi andra åkte iväg för att tanka bilen. Då fick bröderna spatt i bilen och formligen slog varandra med alla tillhyggen de kunde hitta. Mitt upp i allt så ringer fotbollskillen och säger att han glömde fotbollsskorna i bilen. Bara att vända tillbaka. Då var mitt humör och tålamod lika med noll. Men vad göra? Vid återkomsten till planen hittar man då inte den skolöse utan ut med bröderna bråk ur bilen för att möta upp. Då passar man på att springa iväg åt två olika håll naturligtvis. Efter ett bra tag lyckas jag få in barnen i bilen, fick muta med att stanna vid en lekpark. Det blev utanför en MacDonalds... Där lekte de ihop som världens änglar och jag satt där som en hösäck och bara pustade. Bjöd dom sedan på glass vilket uppskattades. Och sedan gjorde jag något dumt; de fick varsin balong på en sådandär pinne... och när man äntligen fick in dom i bilen för andra gången så var ju dessa ballonger ett mycket utmärkt vapen att slå varandra med. Gick väl ganska bra så länge ballongerna satt på pinnen, värre blev det ju när de "flög" av. Då gjorde det ju genast ondare. Ibland vill man bara dra något över sig och bara skrika av frustration. Så jag ser inte fram emot dessa resor i framtiden om jag säger så.
På fredagen var jag på Vårdtåget- en kompetensutvecklande arrangemang som Vårdförbundet ordnade. Intressanta seminarier om palliativ vård deltog jag i. Mycket givande och träffade många kollegor, gamla som nya. Roligt var den politiska debatt som ordnades efter kursens slut. Huvudtemat var hur vi sjuksköterskor kan leverera god och säker vård när det dras ner på sjukskötersketjänster samtidigt som mer jobb ska utföras. Till en lön som är flera tusenlappar under än andra yrkeskategorier som har lika lång akademisk utbildning... Det blev ganska livliga diskussioner och mest hur politikerna höll med i våra åsikter och påståenden men det kom aldrig fram med några bra åtgärder. Så typiskt politiker... de bestämmer över pengar som tillhör vården, men egentligen har de inte en aning om vad och hur de fördelar pengarna.
Helgen innebar en gudomlig lördag väderleksmässigt. Tidigare i veckan har det ju åskat och regnat massor. Vägar har förstörts, vattenverket pajjade visst i Örebro. Här resulterade det iu att mellangrabbens fotbollsträning blev på en blöt plan. Men man får se det positiva; det var inte poolvarning i alla fall som förra gången. Sedan tog vi itu med trädgården; gräsmattan klipptes, rabatter och dammen blev rensade. Men har en del kvar. Det var verkligen varmt och man var klibbig dagen igenom. Minstingen hamnade bara en gång i dammen, kom springandes och fick inte stopp på farten utan plumps... Hoppas han lärde sig något men jag har inte så stora förhoppningar på det. Vi i familjen premiärgrillade på kvällen och precis när vi skulle äta kommer makens syster med sina två hundar. Hon hade gått från sitt hem och det är inte hundra meter precis. Kvällen slutade med 4 urdruckna vinflaskor och lite cider. Makens bror var så snäll att skjutsa hem henne och hundarna framåt kvällen. Tack för en mycket trevlig kväll S!
Söndagen innebar ett besök hos mina föräldrar där jag kunde klå mamma i kortspelet plump. Kändes helt ok. Pappa verkade lite trött dock. När vi var hemma på em kom svägerskan med barn för ett nytt parti plump där jag tog hem en seger i alla fall. Lyckad dag på spelfronten i alla fall. Vädret hade nu slagit om till blåst och ganska kallt faktiskt.
Ja nu ska man nog stänga ner denna lilla apparat- ny arbetsdag imorgon. Grattis Tjeckien till VM-guldet i hockey, och grattis Sverige till bronset. Bra spelat! Kramis bananis. (Orkar inte läsa igenom och rätta stavfel...)

det börjar bli en vana det här; att skriva en gång i veckan. Men man märker att många inte bloggar lika ofta längre. Men visst finns det undantag som skriver flitigt och det är roligt att läsa. Spännande med alla foton...
Försöker resumera min vecka fast ögonlocken är otroligt tunga just nu.
Tisdag vanlig jobbdag. Mellangrabbens sista "unga kamrater"-träff på kvällen, så nu är det lugnt på den fronten med. På onsdagen så skulle dagisbarnen till svärisarna för att se på ko-utsläppet. Det hade gått bra, jag trodde att det skulle bli ramaskri på O när de skulle åka hem men han hade lugnt följt med tillbaka. de hade med sig sina ryggsäckar med fika, det ser ju så gulligt ut. På kvällen så hade jag sett en lapp på fritids att det var någon vilda western/indian-tillställning i bygdegården mitt emot vårt hus. Tänkte att det skulle kunna vara kul för pojkarna. Hm, det var visst en barnteater som handlade om att ett gäng indianer (indianernas utklädsel var knappt en påskfjäder på huvudet) som tog jordgubbssaft på en saloon och vad skulle man hitta på för att förhindra detta? Den äldste grabben genomled det hela, väntade på korv med bröd som utlovades. Mellangrabben sa uttryckligen att det var det tråkigaste han vart med om och minstingen? Jo, han höll låda och undrade vart indianerna var... Vi satt precis vid videokameran som skulle spela in det hela och jag tror inte att man fick med replikerna utan O:s pladdrande. Ja, som sagt en liten miss.
Torsdag och fredag var vi lediga allihopa! Men natten till torsdag börjar mannen må illa och resultatet kan ni ju tänka er själva. Men det varade bara fram till förmiddagen sedan hankade han sig upp. Vi drog till Merieberg för att vi skulle inhandla benskydd och strumpor till fotbollsgrabben samt present. Alltså en familjedag på shoppingcentret. Men det slutar ju som vanligt när vi ska göra något. Suck, pust, stånk bland det manliga könet på allt, alla vill ha det och det och det; tror att man har hur mycket pengar som helst och kan köpa vad som helst. När man ska äta så beter man sig ytterst olämpligt, typ lägger sig på borden mm. Oh vad osams man kan bli... Skit och pannkaka kan man säga. Man säger "aldrig mer" men om ett tag gör man samma sak igen- man tror ju att det kan fungera någon gång...
Fredagen så gav jag gärnet i mellangrabbens rum. Rensade och gick igenom alla backar, lådor mm. Tur att han inte var med så att han såg vad som hamnade i soporna. Tänk att ett litet rum kan ta så lång tid. På eftermiddagen kom en jobbarkompis med familj och tog en fika. Jättetrevligt var det!
Dagen fortsatte med att vi tog en promenad till svägerskan med familj och där blev vi bjudna på hemmagjord pizza. Och vilken/vilka pizza/pizzor! Tycker vanligtvis inte om tonfisk-pizza som man köper ute, men deras var så himelskt goda! Och lite kortspel blev det med. Plump... Och denna gång skulle vi ju bara klå denna familj. Jovisst, mannen lyckades första omgången men jag kan då inte. Hur svårt kan det vara? Inte för att man missunnar de en seger men man kan väl dela med sig lite?
Lördagen så drog mannen på ett sådantdär hästpass i arbetet igen. Ner till Göteborg för att bränna av 24 timmar, exklusive restid. Jag följde med mellangrabben till fotbollsträningen där fotbollsplanen var som en pool. Snacka om att barnen blev blöta! Men det såg ut som om de hade roligt ändå. Själv tyckte jag att det var mindre roligt att sitta med dyblöta skor. Denna helg var min jobbhelg också. M och J med dotter E kom och skulle umgås med våra barn. Eftersom jag jobbade lördag kväll och söndag dag så sov de över. På lärdagen då det var så himla fint väder så hade de varit ute hela dagen och grillat på kvällen. Önskade att jag hade fått varit med. Efter en turbulent start på jobbet så lugnade det ner sig framåt kvällen. Söndagen var det jämt skägg... Mannen kom hem på kvällen, trött som ett lik. Konstigt?
Idag måndag så fortsätter vi jobba. Har nu en distriktsköterskestudent med mig. Känns lite konstigt att ha en distriktsköterska som går bredvid- jag är ju bara sjuksköterska. Men vi kom mycket bra överens direkt och det kommer att vara mycket roligt att ha henne. Jag gav en mycket hektisk dag till henne- vi fick göra mycket akut förutom det planerade. Tror att hon inte hade förväntat sig detta inom det kommunala arbetet. Ser fram emot morgondagen med henne!
Äldste grabben har nu bestämt sig för att börja i Örebrolaget i amerikansk fotboll. Ska träna två gånger i veckan. Hur han ska ta sig in och hem håller vi på att kolla upp. Buss finns men det tar ju så mycket tid. Inte hemma förrän halv tio på kvällarna. Och äta? Det lilla matvraket måste ju ha mat... Och släpa dessa skydd till skolan... Jag kanske måste skjutsa? Vad ska jag och de andra grabbarna göra under tiden? Hm. det löser sig nog.
Imorgon innebär det ett besök till diabetessköterskan för min del. Usch- tycker att jag mår ok men proverna säger något helt annat... Trist. Nej nu mot duschen sedan bingen där alla andra befinner sig. Kram och banan!

veckan som gick- som gick i ett naffs! Fattar inte vart tiden tar vägen. Räknade ut igår att man bara har sex arbetsveckor kvar till semester. Sedan ska man vara hemma i sex veckor- I like... Första gången i mitt liv har jag tagit ut två veckors föräldrapenning i samband med semester. I och för sig har jag väl aldrig tagit ut längre period för övrigt heller. Men det känns välbehövligt just nu. Inte för att jobbet är så väldigt ansträngande utan det känns bara helt enkelt rätt... Men dom sex veckorna kommer väl gå ännu snabbare kan jag tänka mig.
I måndags blev det ju som jag hade förutspått; äldste grabben tog sig inte upp ur sängen efter matcherna i amerikansk fotboll. Ont här här här och där... Ja, precis som jag befarade. Min måndagsstart var heller inte den bästa. På söndagskvällen så ställde jag väckarklockan på kvart över sex, inte kvart i som jag ska. På morgonen så vaknade jag av signalen, stängde av och drog mig tio minuter som vanligt. Gick upp och reflekterade inte av huvud taget att klockan var fem i halv sju istället för fem i sex. Gjorde iordning mig, fixade tvätten och hörde sedan hur barnen kom ner. Herregud vilken bra morgon tänkte jag. Inte behöva gå upp och väcka dom utan allt flöt ju på... Tills jag upptäckte klockan; tio i sju... O ska ju vara på dagis för tio minuter sedan. Då blev det fart på tant! På med barnens kläder, in med lite O`boy i micron (ja, de är lite bortskämda med att få lite O`boy i bilen), gympakläder, skolväska... Var på jobbet kl kvart över sju, men det var inte något pedagogiskt, mammagullande och kramande vid lämning på dagis/fritids. Usch vilken morgon... Men dagen för övrigt var ganska ok, annars brukar olyckorna avlösa efter varandra.
På kvällen var det näst sista gången på simskolan. F tog guldfisken eller pingvinen, ja någon liten guldsak var det i alla fall. Duktiga grabben. Vännen M kom och tog hand om minstingen eftersom CH inte var på hugget att se efter sin bror när han hade så ont i kroppen. Tack!!!!
Tisdagen helt lugn arbetsdag och vi gjorde inget speciellt avancerat på kvällen. Bara va... Onsdagen hade jag min märkliga arbetstur; börjar tolv och slutar fyra. Helt ok för min del men minstingen tycker inte alls om att bli lämnad kl elva på dagis. Bara klänger sig om halsen... Det är himla jobbigt. Arbetsdagen innebar bara ett möte på två timmar. Annars sorterade jag journaler, skötte administrativa saker. Behövs sådana dagar med. Torsdagen var ockå lugn. Förutom att jag upptäckte en enorm vattenblåsa på minstingens ena häl. Hade fått för små stövlar på sig på dagis. Så på fredagen var det foppatofflor med dubbla strumpor som gällde. Själv fick jag jobba över till framåt sex, som tur var kunda maken hämta på dagis. Övertiden var självförvållad dock! En gammal jobbarkompis kom på besök och man snackade en timme eller två...
Helgen började med att maken åkte på morgonen till Göteborg för att arbeta ett 24-timmarspass. Tjohej, då var man ensam igen. Roligt värre. Men det är ju bara att gilla läget. Kvart i nio sitter vi med frukosten och då utbrister mellangrabben- jag ska spela fotboll idag. De hade fått en inbjudan tidigare men då var han så velig till att börja så jag la ner det hela. Men nu skulle han visst börja. Och starten var om 45 minuter (1 timme egentligen, såg fel på lappen) Men hejåhå vad det gick då- ut i förrådet för att jaga benskydd och fotbollsskor (vilket inte hittades, fotbollsskorna var dock hos svägerskan), upp för att hitta lite kläder som skulle duga, på med kläder eftersom det var svinkallt. Ner till Odensbacken, trodde jag var sen men eftersom jag hade sett fel på lappen så kom jag i tid. Grabben tyckte det var så kul, så nu måste jag införskaffa benskydd och lite fotbollsstrumpor. Så nu är lördagsförmiddagarna uppbokade. När träningen var över hade vi besök. Kusinerna K och E hade redan kommit. De skulle komma vid tolv men det blev visst lite tidigare. Och jag som hade lämnat hemmet i en enda röra eftersom det blev lite bråttom till fotbollen... Skäms skäms. Men vi hade det trevligt ändå. Eftermiddagen segade sig fram och vi hade skitträkigt. Vi bjöd över oss till mamma och pappa som förbarmade sig över oss. Jag kom på den dumma iden att vi skulle köra kortspelet plump. Mamma hade spelat det för många många år sedan så jag tänkte att det här blir en liten lätt match. Men vet ni vad- hon gav mig och Ch storstryk!
Veckans sista dag söndag åkte jag och barnen samt L och tittade på ett hus som var till salu. På bilderna var det jättefint. Visst skulle man behöva göra lite invändigt men ändå. Men bilderna var verkligen förskönade. Det var absolut inget att ha. Annars bestod dagen av besök av L och vi hann med tre yatzyomgångar och jag torskade alla tre. Brrr. Lite pizza på kvällen... Mannen kom hem på eftermiddagen- såg mer död ut än levande. Fattar inte hur man kan jobba 24 timmar och sedan åka hem alla dessa mil (dessutom fick han vända efter att ha åkt en timme hemmåt för att han hade glömt skriva på ett papper) och sedan vara aå himla envis att inte lägga sig. Nejdå- han ska vara uppe till kvällen ändå...  Envisa karlar...
Idag måndag var jag på en halvdagsutbildning i Örebro som handlade om kvalitetsinspektion och lite om kultur. Det gav många tankar och idéer. På eftermiddagen jobbade jag som vanligt. Ikväll var det sista gången på simskolan. Vi har nått målet med mellangrabben så jag tänker nog inte anmäla till nästa termin. Och vilket avslut då! Tar emd mig skolväskan istället för badväskan. Märkte inte det förrän vi var i Vingåker. F tyckte att det var enormt pinsamt. Men de hade ju så att man kunde få hyra men vi fick låna.. Snällt av dom. Nej nu ska jag dra den äldste grabben till hans säng, och jag till min. Känner som om jag kanske skulle kunna somna tidigt ikväll. Kram

Denna vecka har varit enorm... Fullt upp till tusen men nu hoppas jag att det kommer lugna sig lite denna vecka som kommer. Men vad har hänt då? Ja tänker jag efter så är det väl inget större men allt det mindre tar ju tid det med. Förra helgen var kanske lugn, kommer inte ihåg faktiskt förutom att vi fick fint besök av SM-guldmedaljören i armbrytning; min kusin E! (kom med sin mor och far). Han bjöd oss på en stor segertårta och guldmedaljen visade han upp. Man är ju lite stolt, undra vad hans mor och far är då?
På söndagen var jag till storasyster som hade ljusparty. Hade sedan tidigare vunnit ett presentkort på några hundralappar som jag satte sprätt på. Tog några nya lotter och se på tusan- jag vann denna gång med och nu på ännu mer pengar! Det lönar sig att åka till hennes partyn. Tänk om man hade lite tur i lotto också? Nej där blir det småvinster på selma-basis...
Den nya veckan fortsatte vi fackligt förtroendevalda att utbilda oss och man lär sig mycket intressant, även om det nu har varit mycket lagar och paragrafer. Utbildningen varade till onsdag men nu är den som sagt slut. Hoppas på en återträff, för vi kom att bli en bra grupp. Kvällarna var fullt uppbokade med simskola, UK (typ scouter) och på onsdagskvällen så var det en liten avtackningsfest för två av mina arbetskamrater som gått/går i pension. Vi åt svärmors mat vilket var som vanligt i högklass. Det var lite lotteri och man kammade hem två vinster... Hoppas de får bra tid som pensionärer!
Torsdagen var en ledig dag... På förmiddagen gav man järnet på hemmafronten, inte en dag för tidigt. Sedan fick vi ett mycket uppskattat besök av makens kusin, en kär vän som man umgicks ganska flitigt med under tonårstiden. Men tyvärr så har träffarna glesats ut... Men nu träffades vi och våra busingar tror jag hade kul. Mellangrabben har redan undrat om vi inte kan hälsa på dom snart igen. Hoppas det.


Oskar drar runt tre av fyra syskon Wiklund


Den blivande tvååringen i vår studsmatta. Hur sööööt som helst!

På kvällen var det föräldramöte för den äldste. Men jag bara orkade inte... Ville bara vara hemma denna kväll så jag blev en dålig mor och bara struntade i det.
Fredagen bytte jag tur med min kollega så jag arbetade ett kvällspass istället för dag. Passade oss lite bättre eftersom nu skulle vi komma lite i ordning med våra bilar. Min käre Chrysler var klar då man har bytt ett stag eller vad det nu var. Vår nyinköpta Saab var också (äntligen) klar då man bytt topplockspackning och några belägg, och vi fick äntligen lämna tillbaka den där lånebilen av slaget BMW... Aldrig BMW säger jag bara. En av firmabilarna hade också fått sig en service och lite uppsnoffsning.. Så nu hoppas jag att mannens företagsbil kommer att få sin nya växellåda inom kort så vi slipper alla dessa turer till verkstaden- vi försörjer nog den själva känns det som. Fredag var ju valborgsmässoafton men vädret var ju som sagt inte det bästa så det blev ingen brasa- jag jobbade som sagt och mannen hade köpt två filmer som han och de två minsta satt och myste framför. Den äldste var ute med kompisar och roade sig...
Igår var vi hos mina föräldrar en stund på förmiddagen. Min far har nu äntligen fått en ramp utanför huset så nu kan han med lätthet komma ut från husets väggar. Det blev så bra! Jag tror att det kommer att innebära en mycket bättre livskvalitet för honom. Han har även ordnat färdtjänst så slipper han det besvärliga att ta sig i och ur en bil. Nu väntar han på sin permobil som han har blivit lovad... Han har fått prova en för att känna på och han åkte då ut till postlådan som står kanske 50 meter från huset- det var år och dagar sedan som han besökte den!
Lördagskvällen bjöd mannen upp hans bror med familj för att försöka klå dem i Plump igen. Men det gick inte denna gång heller för honom. Jag kammade hem andraplatsen båda gångerna, men ska det vara så svårt att besegra dom? Tredje gången gillt säger vi!


Vi bjöd dom på tacos, det är ju för himla gott!


Kusin Elina...

Idag har jag varit med den äldste grabben till Örebro för att se honom spela match i amerikansk fotboll. Det är faktiskt ett ganska obegripligt spel, man ska knuffas hit och dit, sno åt sig en boll, springa fort som bara den mm. Det gick bra i början för dom men sedan gick det inget vidare. Men jag tyckte att det var ganska otäckt, det var många otäcka vurpor och slag. Jag tror att alla grabbar var mörbultade med uppskapade knän och armbågar. Ch tog med sig vår sjukvårdslåda utifall att... man är inte bara mamma utan sjuksköterska också. Men vad hjälper plåster och bandage för en benbrott? Men ingen bröt sig som tur var.


På väg mot match!


Time-out talk...


Uppställning...


Ch; nr 58- till attack!

Nu ikväll har vi planerat en liten DVD, men de minsta barnen är ännu inte lagda och mannen vill att jag ska klippa honom. Det sistnämda tar dock inte så lång tid... Kram på er alla...


En liten go bild...


Älskar tatueringar...

fredag igen. Mannen halvsover i soffan, äldste grabben ute på bygden, minstingarna sover och jag ugglar framför datorn. Har dock inte suttit så länge, bara kollat igenom allas bloggar. Inser att man inte har riktigt tiden att hänga med dagligen. Men å andra sidan har jag märkt att vännerna inte skriver lika ofta heller. Börjar det gå ur "modet"- att man facebookar istället? Eller har vi inte tiden någon av oss?
Veckan som passerat har inneburit en jobbarhelg. Arbetade två dagturer och lördagen var lugn och jag hann ikapp med mycket administrativt som man skjuter framför sig. På kvällen så drog jag och de två minsta till syster yster och firade henne på hennes 35 årsdag... Grattis gumman! På vägen hem lyxade jag till det med att köpa med mig kinamat hem. Otroligt gott!
Söndagen var hetsigare på grund av att en ur omvårdnadspersonalen hade sett fel på sitt schema och infann sig inte kl 07. Så det var bara att kavla upp ärmarna och hjälpa till. Man ska ha med sig nycklar till alla brukare och visst- det var ju ingen match. Kom iväg med en "fängelseknippa". Mina besök var koncentrerade på ett äldreboende så jag behövde inte åka ut överallt på bygden. Men redan direkt så åkte man på en nit- och till vilken dörr gick respektive nyckel? Det står ju bara nummer på nycklarna, något annat får ju inte stå. Så det var bara att prova varenda nyckel i varenda dörr... Tog ju lite tid som sagt. De två första besöken tyckte jag flöt på bra, fixade allt som står på "arbetsbladet". Klockan visade dock annat. Kl tjugo över åtta skulle jag möta upp en kollega och gå till en brukare som behövde dubbelbemanning. Då hade jag tre besök kvar som jag skulle ha kirrat innan. Då fick jag lite smått panik och kände svettpärlorna komma fram i både panna och ljumskar.. Jisses vad jag fick löpa. Men jag fixade till det i alla fall. Blev bara 30 minuter sen och fick en tillsägelse om att gå en kurs hur man sätter på stödstrumpor... Efter morgonarbetet så kom personalen som "försovit" sig så han kunde ta sina resterande besök. Det var en nyttig arbetserfarenhet, att se deras tidspress på morgonen. Alla ska komma upp och ha medicin och frukost inom loppet av 1½ timme. Men samtidigt så tog nog mina besök längre tid eftersom man kommer som sköterska och då ska det diskuteras sjukdomar, prover mm också. Samtidigt kan jag tycka att de kanske skulle följa med oss någon gång och se att det kan vara stressigt för oss också.
Måndag... Innebar start på en facklig utbildning för min del. Eftersom jag har blivit förtroendevald på min arbetsplats så blev jag erbjuden att gå en sex-dagarsutbildning som skulle skola in mig i mitt uppdrag. Första dagen var i Örebro och det var mycket intressant och det gav mig bara inspiration att få mer kunskap. Fick inte en enda paltekoma under dagen, vilket jag ofta brukar få, speciellt efter lunch. På kvällen så var det åter simskola och grabben simmar hem en silverpingvin.. Stolt var han må ni tro. 
På tisdagen bar det av till Stockholm med Vårdförbundet. Mannen fick sköta ruljansen hemma med att både hämta och lämna på dagis/fritids. Vi besökte Vårdförbundets huvudkontor denna dag och innehållet var lika intressant denna dag också. Kom mycket in på löner naturligtvis. Sjuksköterskeutbildningen sker numer på akademisk nivå, men vi har mycket mindre lön än de andra akademiker... Men vi ska minsann kämpa för att få till det. Vi tar ju hand om människors liv, dygnet runt!
Efter föreläsningarna så fick vi komma till våra hotellrum. Alla fick varsitt och jag fick ett nyrenoverat dubbelrum med minibar mm. Helt nice! Strosade en liten stund på stan, hittade lite småplock. Sedan var det middag och efter det samlades vi en liten stund i lobbyn på vårt hotell, drack lite vin/öl och bara umgicks. Kände inte någon speciellt, några bekanta ansikten, men man blev ett sammansvetsat gäng. Onsdagen var lik tisdagen och man hade mer kunskaper med sig i ryggsäcken. Åkte hem på eftermiddagen och mannen med barnen kom och hämtade upp mig i Örebro. Borta är bra men hemma är ändå bäst...
Torsdagen var jag bara tvungen att vara ledig. Hade nu jobbat/utbildat mig i 1½ v i sträck förutom förra torsdagen. Så det var behövligt. Men vad gjorde man? Jo inte vilade precis. Det började med att man bara fick smått panik över hur huset såg ut rent allmänt. Sedan fick jag krupp på allt man ser måste städas, för det syns när man inte gjort det men som inte syns om man gjort det... Hajjar ni? Öppnar kylskåpet... Smör och mjölk överallt på hyllorna, öppnar "skafferiet"- oboy och halvsmälta chokladflingor. Förvaringsburkarna med hårt bröd och kex tomma, ingen som fyller på. Kryddburkarna ligger i en enda röra. Jag kan fortsätta hur länge som helst. En hel dag spenderade jag i detta kök och bara fejjade. Syntes det? Nej inte ett skit, men jag vet nu att det är skurat och klart. Klart och klart, hann ju inte med alla skåp men de värsta... Hade faktiskt en liten breakstund då jag och minstingen drog till mannens syster och snodde åt oss en kopp kaffe. Hoppsann- en, nej två omgångar yatzy blev det också. Torskade båda men det bjuder jag på. På kvällen kom L och vi tog också en, nej två därmed om jag inte minns fel. Torskade där med så det var ingen lyckad kväll om man ser det spelmässigt.
Idag var jag åter på jobbet... Den enda dag denna vecka. Började lugnt men körde ihop sig lite på eftermiddagen. Fick sticka iväg och hämta minstingen på dagis för att sedan åka tillbaka och göra det sista. Gick faktiskt bra med barnet... Han hittade ju ett påskägg... Men det bjöd jag på för jag kunde då koncentrera mig på det jag skulle göra och det blev då inte alltför sent som vi kom hem. Fick besök av M och dotter på kvällen. Blev en omgång yatzy denna kväll med- men denna gång rodde jag hem segern...

så länge sedan man skrev en rad men det var visst en vecka sedan.. Tiden bara rusar fram. Idag vill jag säga grattis till syster min- den äldste ska jag tillägga. Hon blir ..... år (man ska ju inte prata om en dams ålder eller?) Men hej å hå- det är visst redan lördag- hon fyllde på fredagen. Skitsamma- grattis på dig i alla fall! Kommer till dig efter jobbet idag lördag. Sedan vill jag säga grattis till kusin E som tog SM-guldmedalj i armbrytning i 75-vänster-klassen? Strålande gjort kusin!
Veckan som gått har varit som vilken som helst tror jag. Helgen passerade som ett hujj. Lämnade in min bil som skulle få en liten vårskönhetsbehandling i form av byte av bakre kaross samt lite plåtjustering. Istället har jag fått köra en sportig liten pigg BMW. Jo den är snygg till utseendet men när man är van vid att köra en större sak och man sitter som i en fotölj när man kör, så är denna inget vidare. Dels sitter man i markhöjd, ser knappt över ratten och sedan har man fullt sjå att ta sig ur den eftersom sätena är så skålade. Idag fick jag hämta min bil... Då inser jag att jag struntar i om den är lite seg att axa- man sitter för himla skönt och har mer kontroll över omgivningen.
Måndag simskola för mellangrabben. Nu kan han simma och han vågar hoppa från kanten. Framsteg framsteg! Känns bra inför sommaren. Tisdag var det unga kamrater för honom på kvällen. En del veckor är ju bara för fullspäckade. Men det känns ändå ok nu när det är ljusare om kvällen.
Har jobbat mån till ons. Haft student med mig och det är väldigt roligt. Hade utvecklingssamtal med chefen på måndagen. Man skulle lyfta fram sina förmågor och även det man skulle förbättra. Det är faktiskt svårt att på papper skriva ner; detta är jag verkligen duktig på! Minus är ju lättare. Det är väl ett vanligt tyckande tror jag- speciellt hos oss fruntimmer. Men jag tror att vi var ganska överens jag och chefen. Får väl se vad det kan resultera i lönekuväret.
Torsdagen var min lediga dag denna vecka. Åkte tidigt till föräldrarna i Julita, drog med mor och bror till Eskilstuna för jag behövde köpa skor till barnen- hittade bara ett par gympadojjor till minstingen. Och gympashorts till den äldste. Liten historia blev det ju- ett litet bajskalas i kundvagnen kan man säga. Inte så trevligt när han gräver med handen i det hela och smetar ner det på de varor som man har i kundvagnen. Och precis då står man i kassan och ska betala. Behövde inte lägga upp varorna på rullbandet om man säger så. Fick en rulle toapapper, snäll som kassörskan var. Mötte upp mellangrabben när han kom med bussen från skolan, tillsammans med kusin T som följde med. Vi rensade sandlådan på pinnar, löv, gräs och en massa trasiga leksaker. Krattade bort en del grus från gräsmattan som kommit dit efter att man skottat snö. Känns bra att man kommit igång att städa trädgården. Men det tar ju tid och det finns att göra fortfarande.
På torsdagskvällen så var det Vårdförbundets årsmöte. Eftersom man har blivit vald som förtroendevald så har man ju ett ansvar att vara engagerad. Men jag vet inte riktigt om man fick ut så mycket av det. Förskräckligt obekväma stolar var det i alla fall, inte så bra lokal utan det var pelare som skymnde sikten. Maten var inte den bästa, en buffé av lite allt möjligt. Kycklingfilén smakade vatten, tunnbrödshistorien var inlindad i ett kilo färskost var... Jaja man ska ju inte vara kräsen men. Det som var kanon var underhållningen! Vilken röst hon hade, och rolig var hon också. Hon fick igång mig att sjunga- och jag är verkligen ingen som gärna ställer mig och skrålar bland folk!
Idag fredag har jag även hunnit med utvecklingssamtal på dagis. 2½ åringen skulle utvärderas. Ja de sa ju allt som jag befarade: vild, orädd, oerhört energisk, pratglad, har humör, har börjat spotta, älskar att klättra (vill upp i bokhyllorna och lägga sig högst upp), älskar böcker och att sjunga... Äter när han är på humör, går inte att trilskas med.. Inget nytt för oss med andra ord. Behöver "tränas i att lyssna kanske" tyckte dom, lite regler. Hm.. Tål att tänka på.
Snart är uret 01. Kanske time att gå och slagga en stund innan man ska upp till jobbet. Har en liten intensiv period nu; jobbat mån-ons, ledig tors, jobb fre-sön, utbildning mån-ons, ledig to, jobb fre. Sedan en efterlängtad ledig helg... Känns som om det är mer än heltid...
Ps- min man är vaken såhär dax... sitter och mixtrar i någon nyinköpt Iphone (heter det så?) så han är knappt kontaktbar i alla fall... Ha det!

men vad gör det- snön försvinner i alla fall. Men lite sol vore ju inte dumt i alla fall. Påsken 2010 är nu ett minne blott. Jobbade som sagt och det var en bra helg. Visst hade man att göra men det var överkommligt. Syster yster med familj såg efter barnen och det hade gått kanon. Systersonen sov över till annandagen så mellangrabben var så nöjd. De verkligen var som änglar- gick och la sig utan protester, kom upp inte allt för tidigt, städade rummet... Vi hade ju tänkt att besöka den stora lekplatsen men vädret var ju inte det allra bästa precis. Så det blev faktiskt en innedag. Vi skjutsade hem honom på eftermiddagen och vi blev bjudna på kaffe och glass innan vi for tillbaka. (Det har dock varit ett otroligt tjat på minstingen att han ska till "nynn" och "pela boll" hela veckan...)
På kvällen var det påsk-buffe´ hos svärisarna. Mätt blev man ju som vanligt efter jansson, korv, köttbullar, sill, broccoligratäng, omeletter mm mm mm. Och sedna fick man matlådor med sig hem. Nu vill jag nog inte se denna mat på ett tag.
Tisdagen var det jobbdax igen. Vi har nu en sjuksköterskestudent igen, vilket jag tycker är väldigt roligt. Denna tjej är också mycket initiativtagande och frammåt så det kommer nog att gå bra för henne i framtiden. Vi har verkligen haft tur med att få bra studenter. På onsdagen så kände barnen för att vara ute efter dagis, så vi åt lite kvällsmat först och sedan drog vi till en lekplats. Där var vi i två timmar. Det känns skönt att man kan göra något efter dagis, det är ju ljust och relativt varmt ändå. Minstingen höll sig skapligt bra inom området- fick bara hämta honom från en trädgård som hade en rutschkana. Klart han var tvungen att prova den!
Igår blev det en jobb-kväll eftersom jag hade läkarbesök på fm. Vilken intensiv kväll. Men det var ganska bra ändå- för studenten fick se att det man hade planerat kl tre på eftermiddagen blev bara pannkaka...Vi hann äta vår mat på fem minuter och sedan pressade vi in en kaffetår på tre minuter under hela kvällen. Det var bara för henne att hänga med i svängarna! Sedan fick jag ett sms av en vän precis innan jag skulle fara hemåt som löd om kaffepannan var laddad... Absolut skrev jag tillbaka, så kl halv elva på kvällen satt vi och fikade och pratade. Tycker verkligen om impulsivitet (heter det så?)!
Idag så ska vi in till banken och prata stålar till husbygge. Håll tummarna! Annars ska det väl inte vara så mycket som ska hända i helgen: lite besök i Julita kanske, lämna in min bil så att den får en ny kofångare, vi får besök lö kväll... Ja helgen kommer nog gå rasande fort ändå, som vanligt. Nej, nu ska man ställa sig vid spisen!

Nu är vi redan i april... det var ju nyss nyår! Satt och funderade när vi åt kvällsmat kl 19; det var ljust, strålande sol och om man inte tittade ner på marken så kunde man tro att det var en riktig fin sommarkväll. Drömde lite nästan om att ta fram trädgårdsmöblerna, sätta sig ner, knäppa upp en kall cider och språka med en go vän... Barnen som springer runt och leker, fåglarna kvittrar... Riktigt längtar. Men tillbaks till vardagen! Har idag varit och hälsat på faster med familj i Eskilstuna. Minstingen har sagt hela veckan att han vill åka till "Matte"- deras hund. Han verkligen älskar den där stora bjässingen. Innan besöket tog jag itu med de minsta barnens hår- nu var det dax att göra dem till pojkar igen. Mellangrabben satt stilla under de korta fem minuterna som det tar med rakapparaten. Minstingen gick bra om man jämför med tidigare gångerna. Jag hann med baksidan och sidorna innan han verkligen tvärvägrade. Så han har en lång kaluffs mitt på skallen. Men men, kanske kan få till det imorgon. Nu på kvällen så har vi påskpysslat och påskpyntat. Mellangrabben är ju helt galen i att pyssla. det ska klippas, klistras och tejpas högt och lågt. Så det är bara att hänga på hans idéer. Vi målade ägg också. Minstingen med men han fattade inte riktigt varför vi inte skulle äta dom...

Vår påsklampa...


En del av våra målade ägg mm...


Här målas det...

Annars har veckan varit fullt ös. Arbetet suger nu tycker jag. Det har inte varit lugnt en enda dag. Vi har börjat med ett läkemedelsprojekt som tar ganska mycket tid. Man har ju sett att många äldre har för mycket mediciner, doserna som de har är skrivna för många år sedan och är inte anpassade för deras hälsotillstånd idag. För att få bättre livskvalité så ska vi se över deras läkemedel och anpassa dom till deras nuvarande längd/vikt, bltr och njur- och levervärden. Och det är inte bara det utan även frågeformulär ska fyllas i. Det ska efter det skickas iväg till apotekare som ska analysera detta och ge kommentarer och ev åtgärdsförslag. Och när man fått dessa svar ska man ut till patienten igen och diskutera detta, vill han/hon vara med? Om ja, så ska det utvärderas efter ett tag= ett besök ytterliggare. Därefter sammanställning... Så det tar tid, samtidigt som det vanliga arbetet ska göras. Men det är ett nyttigt och bra projekt!
I torsdag var det inte så många barn på fritids så mellangrabben skulle få vara på sitt gamla dagis istället- tillsammans med lillebror. Fasade lite faktiskt för det eftersom de verkligen kan råka i luven på varandra. Men de hade gått så bra, de hade lekt hela dagen tillsammans, inte ett bråk! Visst är det underligt...
Ja, nu är det påsk som sagt. Både jag och mannen jobbar. Han hade lovat sedan länge att jobba- det är något stort projekt i Norrtull som skulle göras just i påsk. Då, när detta kom på tal, hade jag ett annat schema vilket sa att jag sakulle vara ldig påskhelgen. Nu fick vi ett nytt schema 1 mars, och naturligtvis åkte jag på påsken. Men efter lite byte med arbetskamrat så behövde vi endast skaffa barnvakt på söndagen och då kommer kära syster yster. Men lite dåligt samvete har man ju för barnen. Men det är inte så lätt att bara ta ledigt. Det finns knappt några vikarier och jobbet man har går bara inte att stänga ner, som ett kontor. Människorna behöver ju hjälp alla dagar!