1:a advent om en timme o en kvart...
och jag har inte hunnit ens en fjärdedel av allt som ska göras. Har bara fått upp nya gardiner i köket, hallen och på kontoret. Adventsljusstakar i vardagsrummet och i ett annat fönster. Plockar fram två kartonger med tomtar men de står bara uppställda på ett bord. Tomtar redan undrar ni säkert. Jo, jag tar fram allt på en gång, håller inte på och pysslar två gånger. Annars får man ju inte ha det framme så länge... Har dock enormt mycket tomtar men det behövs när man har ett hus på 230 kvadrat. När allt är utspritt så är ser det inte så mycket ut. Mellangrabben skulle hjälpa till och det var bara en tomte som krasade. Efter en julperiod så brukar ca tio tomtar ryka i alla fall. Tomtarna blir krigsgubbar i hans ögon och de tål inte alla slag som utkämpas. Så gissa vem som shoppar järnet när det är utförsäljning efter julen..
Jaha, i torsdags jobbade jag en dagtur. På kvällen så skulle mannen bjuda sitt företags styrelse med respektive på middag. Det skedde i Askersund och det var mycket trevligt. Till förrätt serverades löjroms-någonting, huvudrätten bestod av hjort med klyftpotatis och till efterrätt lingonsorbé. Otroligt gott alltihop. Faster H och farmor och farfar var barnvakt. Det blev dock väldigt sent, vi hämtade barnen vid midnatt. Vi kom väl själva i säng vid ett och sedan var det bara att masa sig upp kvart i fem. Gick som i en dvala hela dagen kändes det som. Var inte alls på humör på hela dagen, trött, huvudvärk och jag kände av magkatarren igen. Som tur var hade jag inte det medicinska ansvaret för mina patienter. Jag gjorde det jag skulle men inte mer, var inte alls social. Det fortsatte när jag kom hem. Björkbackatjejen var på besök och det första jag gjorde var att snäsa åt henne (förlåt, det var inte meningen). Mannen flydde på kvällen...
Idag allt bättre. Tredje dagsturen, det börjar kännas nu att gå upp så många tidiga "mornar". Fattar inte att man orkade med heltid förr. En tokstressig dag igen, frukost i tio minuter kl halv elva, lunchen fick man i sig innan man åkte hem. Väl hemma så slängde jag ihop en hög pannkakor innan man började riva ner gardiner och upp med nya. Kl 21 kom vännerna nedom backen och vi drack te/kaffe. Hade som vanligt inget att bjuda på- ett oöppnat kakpaket hittade jag dock. Måste skärpa mig att baka lite... Nej nu sitter jag och somnar framför skärmen- mot sängen! Snart är det första advent...
Svarar på utmaningen...
Av Närketösen fick jag en utmaning om att publicera den sjätte bilden i sjätte mappen i "mina bilder"; och denna bild var det i mitt "arkiv": 
Detta är min minsting som kryper runt i vårt vardagsrum, 1 maj var det visst. Jaha Björkbackatjejen, nu är det din tur! Kram
Detta är min minsting som kryper runt i vårt vardagsrum, 1 maj var det visst. Jaha Björkbackatjejen, nu är det din tur! KramKan inte låta bli...
att titta på riskförlossningar på TV4 fakta såhär på senkvällen, och jag vet ju att jag bara kommer att fälla tårar. Inte för att det är mycket hemskt som händer utan just när de små underverken kommer och skriker lite och öppnar de små ögonen... Lyckan hos föräldrarna... Snyft igen. Nej tillbaka till verkligheten.
Idag har vi åkt lite pulka och snowracer innan vi gick till bygdegårdent och träffade andra daglediga föräldrar. Mellangrabbens dagiskompis dök dock aldrig upp så han blev lite putt. Minstingen röjde. Slog ingen med hammare denna gång, klättrade desto mer på stolar, fikavagnen och uppför trappan som finns. När vi kom hem passade jag på att laga lite kläder medan lillgrabben sov middag och den andre fick vila sig med den nya DVD:n Horton. Mannen drog till Härnösand för att jobba en natt och för att dra hem husvagnen.
Drog en sväng till svägerskan för att lämna av symaskinen som hon ville låna, några julgardiner skulle sys? Konstigt nog stod det lite kaffe på bordet och nybakta lussebullar... Ljuvligt gott. Ska bjuda igen...
Därefter var jag tvungen att åka till apoteket, hämta ut paket och affären. Apoteket är en mardröm att ta in två smågrabbar i. Alla varor står i golvnivå känns det som och det är ett paradis för dem att gå bärsärkagång i. Men elak som jag var tryckte jag ner bägge i en kundvagn och höll ett långt förmaningstal innan. Som tur var var det inte en enda kund där utan det gick snabbt och smidigt. Att hämta paketen tog längre tid men vi lyckades att inte bli alltför svettiga av frustration på varandra. Vi drog vidare till Kumla för att inhandla mat och blöjor. Kände väl inte riktigt för att åka de extra milen men man tjänar verkligen på att åka dit. Jag måste verkligen ha tur denna dag för gissa om de inte bjöd på honungsmelon. Fräckheten tog överhanden eftersom den minste började redan protestera när han såg kundvagnen. Jag tog en plastpåse från fruktavdelningen och la i en hel hög med fina uppskurna bitar, log lite ursäktande mot de andra som tog EN bit och drog iväg. Minstingen gnagde på dessa bitar och vi hann runt hela affären innan de tog slut. Mellangrabben nöjde sig med att köra en egen liten kuindvagn men man fick ju alltid vara pass upp på vart han den. Fick leta efter den flera gånger. På vägen hem skulle vi plocka upp storgrabben någonstans i skogen. Vi hittade faktiskt ganska bra efter att ha väglotsats av kompisens mor via telefon. Hem kom vi i allafall, minstingen tjöt nej gallskrek är nog ett mer passande ord, den sista kvarten. Mellangrabben skrek ännu högre att brorsan skulle hålla tyst och den största försökte berätta vad som hade hänt i skolan. Kallabalik? Nejdå inte alls... njuter nu av att höra deras sömniga andetag. Den största pratar även i sömnen, mellangrabben har lite trångt i näsan så han snarkar verkligen och den minsta gnyr... (Och så har jag en envis liten fluga som surrar i fönstret) Undra hur en ann låter? Nej mot kudden! Imorgon börjar första arbetspasset av fyra innan man är lite ledig igen... Har nu bara 8 eller 9 arbetspass kvar på avdelningen...
Idag har vi åkt lite pulka och snowracer innan vi gick till bygdegårdent och träffade andra daglediga föräldrar. Mellangrabbens dagiskompis dök dock aldrig upp så han blev lite putt. Minstingen röjde. Slog ingen med hammare denna gång, klättrade desto mer på stolar, fikavagnen och uppför trappan som finns. När vi kom hem passade jag på att laga lite kläder medan lillgrabben sov middag och den andre fick vila sig med den nya DVD:n Horton. Mannen drog till Härnösand för att jobba en natt och för att dra hem husvagnen.
Drog en sväng till svägerskan för att lämna av symaskinen som hon ville låna, några julgardiner skulle sys? Konstigt nog stod det lite kaffe på bordet och nybakta lussebullar... Ljuvligt gott. Ska bjuda igen...
Därefter var jag tvungen att åka till apoteket, hämta ut paket och affären. Apoteket är en mardröm att ta in två smågrabbar i. Alla varor står i golvnivå känns det som och det är ett paradis för dem att gå bärsärkagång i. Men elak som jag var tryckte jag ner bägge i en kundvagn och höll ett långt förmaningstal innan. Som tur var var det inte en enda kund där utan det gick snabbt och smidigt. Att hämta paketen tog längre tid men vi lyckades att inte bli alltför svettiga av frustration på varandra. Vi drog vidare till Kumla för att inhandla mat och blöjor. Kände väl inte riktigt för att åka de extra milen men man tjänar verkligen på att åka dit. Jag måste verkligen ha tur denna dag för gissa om de inte bjöd på honungsmelon. Fräckheten tog överhanden eftersom den minste började redan protestera när han såg kundvagnen. Jag tog en plastpåse från fruktavdelningen och la i en hel hög med fina uppskurna bitar, log lite ursäktande mot de andra som tog EN bit och drog iväg. Minstingen gnagde på dessa bitar och vi hann runt hela affären innan de tog slut. Mellangrabben nöjde sig med att köra en egen liten kuindvagn men man fick ju alltid vara pass upp på vart han den. Fick leta efter den flera gånger. På vägen hem skulle vi plocka upp storgrabben någonstans i skogen. Vi hittade faktiskt ganska bra efter att ha väglotsats av kompisens mor via telefon. Hem kom vi i allafall, minstingen tjöt nej gallskrek är nog ett mer passande ord, den sista kvarten. Mellangrabben skrek ännu högre att brorsan skulle hålla tyst och den största försökte berätta vad som hade hänt i skolan. Kallabalik? Nejdå inte alls... njuter nu av att höra deras sömniga andetag. Den största pratar även i sömnen, mellangrabben har lite trångt i näsan så han snarkar verkligen och den minsta gnyr... (Och så har jag en envis liten fluga som surrar i fönstret) Undra hur en ann låter? Nej mot kudden! Imorgon börjar första arbetspasset av fyra innan man är lite ledig igen... Har nu bara 8 eller 9 arbetspass kvar på avdelningen...
fortsättning följer...
Ja måndagen fortsatte i sin stressiga natur. Arbetspasset var ett löparlopp. Man skulle verkligen ha stegräknare på jobbet, det skulle verkligen vara intressant att se hur många km man springer runt. Eller så kanske det blir en besvikelse, att man tror att man springer mer än vad man gör. Dagen slutade med att jag fick jobba över en timme dessutom...
När man skulle hem så var det så vackert med all snö. Alla bilister tycktes dock tycka att det var jättehalt och inne i stan körde alla 30 och på landsväg 60... Kom aldrig hem kändes det som. Men jag betade av lite av ljudboken som jag lånat utav mannen, riktigt spännande! Plockade upp vännen nedom backen när jag passerade. Hon har ju varit nästan två veckor i Egypten, så jag behöver väl inte säga hur gyllenbrun hon är. En ann kan ju tampas med isbjörnarna...
Möttes av storgrabben och hans vän iklädd i varsin sumo-dräkt och de boxades runt. Mellangrabben tyckte det var jättekul och skrattade i högan sky, lillgrabben tyckte det var otäckt och skrek. Det var det man behövde när man kom hem. Men det lugnade ner sig snabbt som tur var. Två maratonyatzy hann vi med på kvällen, vann varsin gång. Rättvist. Mannen åkte iväg för att jobba. Minstingen fick för sig att man skulle vara vaken mellan halv tolv och ett...
Idag har jag gjort ett besök hos mina föräldrar. De hade mer snö än vi och mamma hade skottat stora snövallar. Mellangrabben bokstavligen flög på dom och var ute jättelänge. Minstingen somnade i bilen och jag tyckte att han fick sova en stund. Skulle inte ha gjort det- han hade visst kackat i blöjan och blev jätteröd i baken och är det fortfarande. Han gallskriker så fort han har kissat. Stackarn... (Klådde mamma i yatzy!) Nu ska vi iväg till mannens syster, jultidningsleverans. Ha det gott!
En riktig b-måndag..
Denna måndag började verkligen inte bra. Jobbade kväll igår och kom hem strax innan elva som jag brukar göra vid dessa pass. Arbetspasset var verkligen inte roligt, stressigt till tusen. Jag kan väl bara nämna ordet snökaos och det innebär en hektisk tid för oss på ortopeden. Brutna ben hit och dit. Mest bäckenfrakturer denna helg/kväll. Hur som helst så kom jag i säng skapligt ändå, hon (klockan alltså) hade nog inte slagit halv tolv. Vaknade sedan kl tjugo i sex denna morgon. Hade mobiltelefonen (som tjänstgör som min väckarklocka) i min hand, så jag hade stängt av ringningen men somnat visst om. Har inget minne av detta men det måste ha gått till så. Snacka om jag fick panik. Rusade upp, väckte barnen, drog på dom kläderna, ner på nedervåningen, slängde ihop borste, smink och spray i en påse, värmde välling och oboy, och snabbt till dagis! Kl två minuter över sex var vi där. Snacka om effektivitet. Visst har jag dåligt samvete för barnen...
Hm nu tar snart batteriet i datorn slut så jag måste avsluta... Skriver mer imorgon bitti då jag är ledig! Kram
Det finns fortfarande...
människor som lever utan vatten i sitt hem... Jo det är faktiskt sant. Har jobbat idag och en får in en patient på dryga 80 år som bor i ett soldattorp ute i skogen utan vatten. El hade han dock. Han cyklar 2.5 mil om dagen, cyklat vätternrundan för 2 år sedan. Vilken man! Hade nu cyklat omkull när snön nu kom och fått flera frakturer i höftens ledpanna och blev därmed mycket begränsad i sin rörlighet pga smärta. Han accepterade dock sin situation men önskade direkt ett par hantlar så att han kunde träna överkroppen åtminstone. Visst fixade jag det från sjukgymnastiken och han satte genast igång att träna. Och situps gick av bara farten. Jag kan bara le åt hela historien. Vilka människor det finns!
Har annars bott på jobbet de senaste två dagarna känns det som. Kom hem vid elva igår kväll och mannen min var vaken. Han har jobbat natt ett bra tag nu så han var pigg. Och då kändes det taskigt att gå och lägga sig direkt när man kom hem. Så vi pratade, halvtittade lite på TV. Halv ett kom vi i säng.. Gissa vem som var trött när mobilen ringde kvart i fem. Men dagen på jobbet var enormt stressig så man hann aldrig känna efter om man var trött. Men nu kommer det, känner mig lite halvseg. Lillgrabben har fått sovit en timme nu på kvällen så han är i farten. Springer omkring och verkligen röjer allt som finns i hans närhet. Har aldrig tidigare köpt lås till skåp men nu blir det nog så. Nu vill han också skriva lite så jag ger nu upp detta. Ha det bra allesammans!
Stressade barn...
Var på föräldramöte ikväll och temat var stressade barn. Det var mycket intressant och lärorikt. Visste ni att mediciner såsom Losec (magsårsmedicin) och antidepressivt har fördubblats de senaste fem åren till barn? Och att det är ofta föräldrarna som begär att barnen skall få detta? Vart är samhället på väg?
Vi diskuterade hur vi som föräldrar kan minska stressen för våra barn... och vi kom fram till att det verkligen inte var lätt. Hela samhället är ju stressat! I alla köer- vem står lugn och sansad i affären, i bilen, framför bankomaten? Hur många gånger tittar man inte på klockan? Hur många gånger under dagen tänker man "jag hinner nog göra det och det och det innan...". Och detta ser ju våra barn, och blir påverkade. En forskare menade på att det påverkar redan i fosterstadiet... Men hur påverkar det barnen då? Jo man har sett att det kan uttrycka sig i aggressioner, tillbakadragenhet, hopplöshet mm hos dom. Och man då som vuxen tror att barnen är inne i en "speciell period" i sin utveckling.
Nu på kvällen så har jag verkligen tänkt mycket på detta. Måste erkänna att jag är en person som ska hinna med tusen saker inom en timme, vill oftast ha kontroll, ordning och reda (inte överdrivet men ändå). Överför jag detta? Inte bokstavligen, för pojkarna är inte mycket för att hålla iordning och få många saker gjorda. Men kan deras "beteende" vara annorlunda om jag hade varit mer lugn? Ja säkerligen men då försöker jag intala mig att det kunde ha nog varit värre... Vem vet? Man vill ju vara en toppenmamma...
Innan vi skildes åt var vi överens om att man skulle försöka att varva ner efter jobbet, tillsammans med barnen. De har ett lika stort behov av det som vi vuxna. Men alla aktiviteter som är på kvällstid då? Ransonera! Ett barn på dagis skulle max ha 1 aktivitet i veckan... Krya på dig svägerskan! 8-)
Vi diskuterade hur vi som föräldrar kan minska stressen för våra barn... och vi kom fram till att det verkligen inte var lätt. Hela samhället är ju stressat! I alla köer- vem står lugn och sansad i affären, i bilen, framför bankomaten? Hur många gånger tittar man inte på klockan? Hur många gånger under dagen tänker man "jag hinner nog göra det och det och det innan...". Och detta ser ju våra barn, och blir påverkade. En forskare menade på att det påverkar redan i fosterstadiet... Men hur påverkar det barnen då? Jo man har sett att det kan uttrycka sig i aggressioner, tillbakadragenhet, hopplöshet mm hos dom. Och man då som vuxen tror att barnen är inne i en "speciell period" i sin utveckling.
Nu på kvällen så har jag verkligen tänkt mycket på detta. Måste erkänna att jag är en person som ska hinna med tusen saker inom en timme, vill oftast ha kontroll, ordning och reda (inte överdrivet men ändå). Överför jag detta? Inte bokstavligen, för pojkarna är inte mycket för att hålla iordning och få många saker gjorda. Men kan deras "beteende" vara annorlunda om jag hade varit mer lugn? Ja säkerligen men då försöker jag intala mig att det kunde ha nog varit värre... Vem vet? Man vill ju vara en toppenmamma...
Innan vi skildes åt var vi överens om att man skulle försöka att varva ner efter jobbet, tillsammans med barnen. De har ett lika stort behov av det som vi vuxna. Men alla aktiviteter som är på kvällstid då? Ransonera! Ett barn på dagis skulle max ha 1 aktivitet i veckan... Krya på dig svägerskan! 8-)
En snabbis...
till inlägg får det bli. Känns som om ögonen är fulla med grus och jag tror nog att ingen tändsticka i världen kan stötta ögonlocken just nu. Varende led i kroppen ömmar, t o m käkarna tror jag. Känns som influensa men har ingen feber, inte ens snorig. Har tagit värktablett men det hjälper inte ett dugg. Men det är ju måndag och favvo-programmen är ju ett måste. Fast Cityakutens avsnitt var ju en riktigt snyftavsnitt och det gjorde ju inte måndagen bättre. Prison däremot är ju såååå apännande.
Har jobbat idag och det var en pina. Fick verkligen anstränga sig för att vara trevlig mot allt och alla- ville bara hem och lägga huvudet på kudden. Men när man väl kom hem ville man ju vara social med familjen, men jag vet inte ens om det lyckades. Men nu sover de små, äldsta grabben vet jag inte riktigt vad han gör (sover hoppas jag) och mannen jobbar i Gnesta i natt. Så in i duschen och bums i säng och jag hoppas att morgondagen blir bättre. ( Ja idag är jag en riktig gnällspik...) Nattinatti.
Har jobbat idag och det var en pina. Fick verkligen anstränga sig för att vara trevlig mot allt och alla- ville bara hem och lägga huvudet på kudden. Men när man väl kom hem ville man ju vara social med familjen, men jag vet inte ens om det lyckades. Men nu sover de små, äldsta grabben vet jag inte riktigt vad han gör (sover hoppas jag) och mannen jobbar i Gnesta i natt. Så in i duschen och bums i säng och jag hoppas att morgondagen blir bättre. ( Ja idag är jag en riktig gnällspik...) Nattinatti.
En mycket trevlig Göteborgsresa...
Lördag kväll, alla grabbar sover och jag och mannen ser på utröstningen av Stjärnor på is. Har aldrig sett det förut men det finns inget annat sevärt på TV. Hur många kanaler man än har så på en lördag finns det verkligen ingenting. Hm.
Igår åkte vi tillsammans med svågern och svägerskan till Göteborg. Jag hade för länge sedan bokat (som en liten överrasknings-bröllop/födelsedagspresent till min man) denna resa,
och bjöd med de andra. Och nu var tiden inne. Min man visste bara att han inte fick jobba denna helg men han hade ingen aning om vad vi skulle göra. Väl nere så checkade vi in på Gothia Towers Hotel, vilade lite (jo jag somnade faktiskt en stund) för att sedan avnjuta en stor skaldjursbuffé. Oerhört gott var det! Vi försökte intala min man att vi skulle på Nanne eller Jerry WIlliams på Rondo, vet inte riktigt om han över huvud taget gick på det? Frågar jag honom nu så vägrar han erkänna det i alla fall. Men vi drog till Lisebergsteatern och såg Solsting och Snedsprång med Dag-Otto och co, om ni nu vet vilka det är. Det var kalasbra och vi skrattade gott nästan hela tiden. Efter det så ville vi inte riktigt gå tillbaka till hotellet utan vi tog en liten runda och hamnade på McDonalds... Alla utom min man tog en kopp kaffe/te, mannen drog till med en hel meny... Sedan var det sömn som gällde. Tänkte att nu skulle vi sova till halv nio i alla fall. Men vem vaknar kl 05.06? Jojo, jag. Sedan låg man och vred sig, buffade kuddar, knölade med täcket men inte kunde man somna om. Hungern kom. Men inte kunde jag väcka de andra utan man fick gott vänta. Kvart över åtte pinglade det till i min telefon. Svägerskan hade varit vaken sedansex... Tänk om vi hade haft med oss yatzyt, då hade vi kunna bränt av några maraton. Frukosten var ju gigantisk som vanligt, denna buffé är nog min favorit bland de hotell vi brukar vara på. Saknar dock gröt men det finns visst inte på något hotell nu för tiden. Sedan checkade vi ut och drog hem. Vår barnvakt skulle på någon konsert med Sabbaton så vi skulle vara hemma senast kl tre. (Tack återigen S för barnvakten). Våra grabbar hade skött sig och det är ju skönt. Men visst är man lite orolig när man är borta från dem- i alla fall jag.
Eftermiddagen har varit lugn. Nu på kvällen har jag packat jultidningar som äldsta sonen har sålt. Det är ju inte lite, ändå väntar vi på en kartong till. Hela hallen full.
Rörigt värre. Nej nu ska vi se på en klassiker; True Lies med Arnold. Vad ung han är i denna film... Vilka biceps... Jodå min man har precis lika stora (fniss). Kram på er! 
Igår åkte vi tillsammans med svågern och svägerskan till Göteborg. Jag hade för länge sedan bokat (som en liten överrasknings-bröllop/födelsedagspresent till min man) denna resa,
och bjöd med de andra. Och nu var tiden inne. Min man visste bara att han inte fick jobba denna helg men han hade ingen aning om vad vi skulle göra. Väl nere så checkade vi in på Gothia Towers Hotel, vilade lite (jo jag somnade faktiskt en stund) för att sedan avnjuta en stor skaldjursbuffé. Oerhört gott var det! Vi försökte intala min man att vi skulle på Nanne eller Jerry WIlliams på Rondo, vet inte riktigt om han över huvud taget gick på det? Frågar jag honom nu så vägrar han erkänna det i alla fall. Men vi drog till Lisebergsteatern och såg Solsting och Snedsprång med Dag-Otto och co, om ni nu vet vilka det är. Det var kalasbra och vi skrattade gott nästan hela tiden. Efter det så ville vi inte riktigt gå tillbaka till hotellet utan vi tog en liten runda och hamnade på McDonalds... Alla utom min man tog en kopp kaffe/te, mannen drog till med en hel meny... Sedan var det sömn som gällde. Tänkte att nu skulle vi sova till halv nio i alla fall. Men vem vaknar kl 05.06? Jojo, jag. Sedan låg man och vred sig, buffade kuddar, knölade med täcket men inte kunde man somna om. Hungern kom. Men inte kunde jag väcka de andra utan man fick gott vänta. Kvart över åtte pinglade det till i min telefon. Svägerskan hade varit vaken sedansex... Tänk om vi hade haft med oss yatzyt, då hade vi kunna bränt av några maraton. Frukosten var ju gigantisk som vanligt, denna buffé är nog min favorit bland de hotell vi brukar vara på. Saknar dock gröt men det finns visst inte på något hotell nu för tiden. Sedan checkade vi ut och drog hem. Vår barnvakt skulle på någon konsert med Sabbaton så vi skulle vara hemma senast kl tre. (Tack återigen S för barnvakten). Våra grabbar hade skött sig och det är ju skönt. Men visst är man lite orolig när man är borta från dem- i alla fall jag. Eftermiddagen har varit lugn. Nu på kvällen har jag packat jultidningar som äldsta sonen har sålt. Det är ju inte lite, ändå väntar vi på en kartong till. Hela hallen full.
Rörigt värre. Nej nu ska vi se på en klassiker; True Lies med Arnold. Vad ung han är i denna film... Vilka biceps... Jodå min man har precis lika stora (fniss). Kram på er! Att det kan vara så kul...
att spela med sex små tärningar. Bjöd upp svägerskan på morgonen och vi drämde till med tre maratonyatzy. Lät henne vinna två gånger men sedan slog jag till i den tredje. Bjöd på en torftig korvstroganoff och örtkryddat ris. Hennes minsting tyckte om det i alla fall. Min minsta skvätte mer på golvet och i hela ansiktet än i munnen (bums i badet efteråt). Mellanpojken skulle bara äta korvbitarna.
På em åkte vi till syster min i Katrineholm, svågern blev 39. Pojkarna (de har en sjuåring) lekte gott och minstingen röjde runt. Hade tajmat in det så att vi skulle släppa av mellangrabben vid UK (ung scouterna) på vägen hem men även denna gång tvärvägrade han. Mystiskt. VIll absolut inte dit, även om kusinerna är där. Hänt något? Inte vet jag men jag kan ju inte tvinga honom.
Mount-Everest-berget är ett minne blott. Kom igenom den igår kväll, tog två timmar. Har jag berättat om min stryk-noja? En dag försökte jag intala mig själv att om andra kan lägga in ostrukna lakan, diskhanddukar, t-shirtar, jeans osv i linneskåp och garderober, så kan även jag. Sagt och gjort, men jag började bara med lakanen. Man måste ju göra livsstilsförändringar försiktigt. Stängde dörren till linneskåpet... Började städa lite annat men tanken på att de stackars lakanen låg där ostrukna kom verkligen inte bort. Till slut tyckte jag mig nästan höra dom ropa att de inte var strukna. (Och oreda blev det ju i skåpet, är inte pedant utan vill bara ha lite ordning och reda) Det slutade med att jag tog fram de små liven, strök dom och sedan la tillbaka dem , snyggt och prydligt. Mådde då mycket bättre. Man kan ju undra om det är något fel på en...
På em åkte vi till syster min i Katrineholm, svågern blev 39. Pojkarna (de har en sjuåring) lekte gott och minstingen röjde runt. Hade tajmat in det så att vi skulle släppa av mellangrabben vid UK (ung scouterna) på vägen hem men även denna gång tvärvägrade han. Mystiskt. VIll absolut inte dit, även om kusinerna är där. Hänt något? Inte vet jag men jag kan ju inte tvinga honom.
Mount-Everest-berget är ett minne blott. Kom igenom den igår kväll, tog två timmar. Har jag berättat om min stryk-noja? En dag försökte jag intala mig själv att om andra kan lägga in ostrukna lakan, diskhanddukar, t-shirtar, jeans osv i linneskåp och garderober, så kan även jag. Sagt och gjort, men jag började bara med lakanen. Man måste ju göra livsstilsförändringar försiktigt. Stängde dörren till linneskåpet... Började städa lite annat men tanken på att de stackars lakanen låg där ostrukna kom verkligen inte bort. Till slut tyckte jag mig nästan höra dom ropa att de inte var strukna. (Och oreda blev det ju i skåpet, är inte pedant utan vill bara ha lite ordning och reda) Det slutade med att jag tog fram de små liven, strök dom och sedan la tillbaka dem , snyggt och prydligt. Mådde då mycket bättre. Man kan ju undra om det är något fel på en...
En helt ok måndag!
Brukar ju alltid klaga på måndagar men idag kan jag faktiskt inte göra det! Mellangrabben och hans jämnåriga kusin sov till kvart i åtta sedan var det dax med morgonbestyren. Såklart skulle de ha olika sorters gröt så det var bara att göra det. Det är så skönt när de små liven blir nöjda med så enkla medel. Iväg med mina till dagis och sedan skjutsade jag hem kusinen. Svägerskan väntade med en kopp (ok två) kaffe samt tårta som hennes mor hade gjort. Bra inledning på veckan... (Sänder en värmande tanke till henne och hennes familj med tanke på allt som hänt). Tyvärr åkte jag på stryk i yatzy, jaja någon gång är det väl din tur (fniss). Skulle egentligen ha åkt direkt till jobbet, blev bara en aningen sen. Men jag skulle jobba administrativt idag samt hålla i utbildning i dokumentation (igen) på eftermiddagen. Trots den "lilla" förseningen så hann jag med det jag skulle göra och föredraget gick bra.
Hämtade kidsen på dagis för att sedan dra till Vingåker för att hämta den största grabben. Det hade varit lyckat att vara på bageriet och duktig hade han varit. Som belöning hade han bakat ca 30 källarfranskor och många stora chokladbollar att ta med sig hem. Och det var så gott... Har redan provsmakat. Så nu vet vi ju vem som får ta över bakningen i detta hus. Nu måste jag dock ta itu med lite röjning innan "mammas timme x 2" börjar. Just det- CItyakuten och Prison Break. Inga telefonsamtal och SMS besvaras då.. Hm- undra om man ska släpa in strykbrädan till vardagsrummet och bestiga Mount Everest-strykberget under tiden? Tål och tänka på i alla fall. God fortsättning på veckan!
Hämtade kidsen på dagis för att sedan dra till Vingåker för att hämta den största grabben. Det hade varit lyckat att vara på bageriet och duktig hade han varit. Som belöning hade han bakat ca 30 källarfranskor och många stora chokladbollar att ta med sig hem. Och det var så gott... Har redan provsmakat. Så nu vet vi ju vem som får ta över bakningen i detta hus. Nu måste jag dock ta itu med lite röjning innan "mammas timme x 2" börjar. Just det- CItyakuten och Prison Break. Inga telefonsamtal och SMS besvaras då.. Hm- undra om man ska släpa in strykbrädan till vardagsrummet och bestiga Mount Everest-strykberget under tiden? Tål och tänka på i alla fall. God fortsättning på veckan!
Helgen över...
Ja då var det dax med en ny vecka igen. Lördagen var vi bara tillsammans jag och barnen och vi hade bara storhandling på schemat. Och det var inte så bara. Har försökt med "att handla när mannen är hemma så att vi tillsammans gör det eller jag åker själv utan barn" i förhållandet. Lyckats en gång... Så det var en spännande eftermiddag i Kumla. Lillgrabben tvärvägrade sitta i kundvagnen, antingen fick jag bära på honom eller så fick han springa runt i affären.
Han blir tung efter ett tag, 9 kilo drygt hoppas jag, eftersom han ålar sig i famnen med. Sprang han runt så var det "flest varor på golvet vinner"... Mellangrabben körde ramsorna "jag är jättetrött, är vi inte färdiga snart, jag är törstig, det är sååååå tråkigt" (det var bara en del av alla ramsor.) 
Stora grabben försökte hjälpa mig på alla sätt och vis, hämta varor, scanna, bära lite på lillebror. Och klappa till mellanbrorsan emellanåt... Blev ju mycket bättre... Men han konstaterade att det skulle gå minst ett år innan han följde med igen. Kvällen blev lugn ändå. Hade planerat liet mys men de minsta fick jag i säng rättså skapligt utan protester. Ok då minstingen tog en timme på sig att snurra färdigt i min säng. Största grabben- ja datorn hade ju stått orörd i några timmar. Så jag passade på att se filmen Ps I love you som jag lånat av L för hur länge som helst sedan. Man har liksom inte riktigt tid att sitta och se på film direkt. Och gör man det så är det ju inte jag som valt film... Hur filmen var? Lite för snyftig för att passa mig. Men visst var den rar och smårolig vissa stunder. Sevärd men inte mer kan jag tycka. Sedan var det Enemy of the state med mr Smith på fyran. Tja, när jag äntligen fick äga TV-kontrollen drog jag till med den med. Kl ett slog ögonlocken ner...
för att åter öppnas kvart i sex. Söndag morgon kvart i sex skulle dom upp. Fattar inte att de inte lär sig hur ljuvligt det är att sova till åtta åtminstone. Nejdå upp och koka havregröt. Men sedan så känner man sig ganska duktig när alla morgonsysslor är färdiga kvart över sju. Men förmiddagen blir ju så lång.
Åkte till min far på fm. Han var pigg idag och lyser faktiskt upp när vi kommer. Och minstingen tycker att det är spännande med hans rullstol, mycket att mickla med och bita på hjulen... Vilket jag tycker inte är så himla mysigt. Mamma hjälpte mig med att lägga om lillens hand. Det är inte lätt själv precis. Ser ganska bra ut tycker jag förutom att det spricker och blöder en del. Men det varar inte längre i alla fall. Slog mamma och storgrabben i yatzy...
Hämtade upp barnens mellankusin på vägen hem. Hon ska sova över hos oss. Men de sover inte än inte. Har precis "hotat" med att de får ligga i varsitt rum om de inte håller sig i sängarna. Får se hur länge det håller. De tisslar och tasslar, fnissar. Skjutsade iväg största grabben till Vingåker där han ska göra en pryodag imorgan på ett bageri. Ska visst upp kl fyra imorgon bitti så han fick komma redan ikväll till min vän som jobbar där på bageriet/cafét. Tror nog att han kan vara ganska trött imorgon eftermiddag då jag hämtar honom... Kramizzzzz
Han blir tung efter ett tag, 9 kilo drygt hoppas jag, eftersom han ålar sig i famnen med. Sprang han runt så var det "flest varor på golvet vinner"... Mellangrabben körde ramsorna "jag är jättetrött, är vi inte färdiga snart, jag är törstig, det är sååååå tråkigt" (det var bara en del av alla ramsor.) Stora grabben försökte hjälpa mig på alla sätt och vis, hämta varor, scanna, bära lite på lillebror. Och klappa till mellanbrorsan emellanåt... Blev ju mycket bättre... Men han konstaterade att det skulle gå minst ett år innan han följde med igen. Kvällen blev lugn ändå. Hade planerat liet mys men de minsta fick jag i säng rättså skapligt utan protester. Ok då minstingen tog en timme på sig att snurra färdigt i min säng. Största grabben- ja datorn hade ju stått orörd i några timmar. Så jag passade på att se filmen Ps I love you som jag lånat av L för hur länge som helst sedan. Man har liksom inte riktigt tid att sitta och se på film direkt. Och gör man det så är det ju inte jag som valt film... Hur filmen var? Lite för snyftig för att passa mig. Men visst var den rar och smårolig vissa stunder. Sevärd men inte mer kan jag tycka. Sedan var det Enemy of the state med mr Smith på fyran. Tja, när jag äntligen fick äga TV-kontrollen drog jag till med den med. Kl ett slog ögonlocken ner...för att åter öppnas kvart i sex. Söndag morgon kvart i sex skulle dom upp. Fattar inte att de inte lär sig hur ljuvligt det är att sova till åtta åtminstone. Nejdå upp och koka havregröt. Men sedan så känner man sig ganska duktig när alla morgonsysslor är färdiga kvart över sju. Men förmiddagen blir ju så lång.
Åkte till min far på fm. Han var pigg idag och lyser faktiskt upp när vi kommer. Och minstingen tycker att det är spännande med hans rullstol, mycket att mickla med och bita på hjulen... Vilket jag tycker inte är så himla mysigt. Mamma hjälpte mig med att lägga om lillens hand. Det är inte lätt själv precis. Ser ganska bra ut tycker jag förutom att det spricker och blöder en del. Men det varar inte längre i alla fall. Slog mamma och storgrabben i yatzy...Hämtade upp barnens mellankusin på vägen hem. Hon ska sova över hos oss. Men de sover inte än inte. Har precis "hotat" med att de får ligga i varsitt rum om de inte håller sig i sängarna. Får se hur länge det håller. De tisslar och tasslar, fnissar. Skjutsade iväg största grabben till Vingåker där han ska göra en pryodag imorgan på ett bageri. Ska visst upp kl fyra imorgon bitti så han fick komma redan ikväll till min vän som jobbar där på bageriet/cafét. Tror nog att han kan vara ganska trött imorgon eftermiddag då jag hämtar honom... Kramizzzzz
Solo...
om man nu kan säga så. Maken drog till Härnösand nu och är borta i en vecka. Men jag har ju grabbarna i alla fall. Just nu sover minstingen i sin säng, 
mellangrabben sover brevid mig här i soffan och den store sitter fastklistrad framför sin dator. Är lite småpurken över att inte få komma i väg och träffa sina kompisar i byn, men jag har ingen som kan hämta honom kl elva på natten. Trist att behöva säga nej men vad ska man göra?
Har jobbat idag och det har varit ok. Stressigt som det brukar vara en fredag men man rodde allt i land i alla fall. Blev lite arg över en situation där en patient blev nedtryckt av vår doktor.
För att göra en lång historia kort så började det med att han fick en ny knäplastik för ett år sedan. Fick en stor infektion i det hela och fick massor av antibiotika och träningen hämmades. Luxerade (knäprotesen hoppade "ur led") flera gånger och det slutar med att man stelopererade knät. Vid intensiv träning så får han en fraktur precis ovan knät. Ny operation. Fyra dagar efter operation blir han akut försämrad och man konstaterade massiv lungemboli (stora proppar i båda lungorna) och han fördes till IVA med mycket dålig prognos. Men han klarade upp det! Kom åter till oss för vidare vård och känner sig idag alldeles slut psykiskt. Mycket tänk-om tankar kom, jag kunde ha varit död osv. Var heldeppad, livrädd och gråtmild. Då fnyser vår avdelningsdoktor och klämmer ur sig typ- var en man, detta var ju ingenting, knät är ju bra... Det är ju knät som ska komma i första hand. Så okänsligt. Han mådde ju inte bättre efter det precis. Skulle vilja ha stannat vid hans sida hela dagen- det var ju det han behövde. Men man var ju tvungen att göra dagens arbetsmoment. Fick till slut tag på vår kurator precis innan jag gick hem som lovade ta sig ann honom. Hoppas att hon gjorde det... Mår så dåligt av sådana situationer...
Har idag inte hunnit med så mycket annat. Idol har jag sett och jag tycker att Lars sjunger något så bedrövligt. Alla andra helt ok. Impad av Robin från Malta(?). Han kan då sjunga vilket tema som helst. Precis som jag... (Fniss). Ska nog ta en kopp te innan sänggående. Det värsta är ju att men blir ju så kissnödig på natten... Men det är ju så gott. Hej!
mellangrabben sover brevid mig här i soffan och den store sitter fastklistrad framför sin dator. Är lite småpurken över att inte få komma i väg och träffa sina kompisar i byn, men jag har ingen som kan hämta honom kl elva på natten. Trist att behöva säga nej men vad ska man göra? Har jobbat idag och det har varit ok. Stressigt som det brukar vara en fredag men man rodde allt i land i alla fall. Blev lite arg över en situation där en patient blev nedtryckt av vår doktor.
För att göra en lång historia kort så började det med att han fick en ny knäplastik för ett år sedan. Fick en stor infektion i det hela och fick massor av antibiotika och träningen hämmades. Luxerade (knäprotesen hoppade "ur led") flera gånger och det slutar med att man stelopererade knät. Vid intensiv träning så får han en fraktur precis ovan knät. Ny operation. Fyra dagar efter operation blir han akut försämrad och man konstaterade massiv lungemboli (stora proppar i båda lungorna) och han fördes till IVA med mycket dålig prognos. Men han klarade upp det! Kom åter till oss för vidare vård och känner sig idag alldeles slut psykiskt. Mycket tänk-om tankar kom, jag kunde ha varit död osv. Var heldeppad, livrädd och gråtmild. Då fnyser vår avdelningsdoktor och klämmer ur sig typ- var en man, detta var ju ingenting, knät är ju bra... Det är ju knät som ska komma i första hand. Så okänsligt. Han mådde ju inte bättre efter det precis. Skulle vilja ha stannat vid hans sida hela dagen- det var ju det han behövde. Men man var ju tvungen att göra dagens arbetsmoment. Fick till slut tag på vår kurator precis innan jag gick hem som lovade ta sig ann honom. Hoppas att hon gjorde det... Mår så dåligt av sådana situationer... Har idag inte hunnit med så mycket annat. Idol har jag sett och jag tycker att Lars sjunger något så bedrövligt. Alla andra helt ok. Impad av Robin från Malta(?). Han kan då sjunga vilket tema som helst. Precis som jag... (Fniss). Ska nog ta en kopp te innan sänggående. Det värsta är ju att men blir ju så kissnödig på natten... Men det är ju så gott. Hej!
Fullspäckad dag
Då var de två lediga dagarna över. Snabbt gick det. Idag var det fotografering på dagis. Skulle vara där kl nio så jag klädde pojkarna lite snyggt, kammade håret (under protest) på dem och plockade upp deras kusin på vägen. Det tog en och en halv timme att fotografera... (Men det kan verkligen inte vara lätt att få en skock livliga ungar att vara lugna och att alla ska le och vara glada. Man måste nog ha en stor skopa livlig fantasi, lekhumor och tålamod.) Det som grämer mig mest är att när jag bokade klipptid åt oss (mig, stora och mellangrabben) så hade det inte kommit upp någon lapp på dagisdörren om fotografering så jag trodde inte att det skulle bli så snart. Två dagar efter bokningen så var det just idag på fm. Vi hade klipptider på em... Så mellangrabben var ganska långhårig. Men men bättre lycka nästa gång. Som sagt, vi spenderade eftermiddagstimmarna hos frisören. Kusinen hämtade vi upp innan på dagis eftersom det dessutom var simskola kl fem. Klipptiderna som vi hade var två, tre och fyra, så vi skulle hinna dit till fem. Jag mutade dem lite med godis (sorry svägerskan) och sedan hade jag med mig PSP samt Nitendo DS. Bra barnvakter de där spelen. De sjöng dessutom för alla som var där. Allt ifrån Buzzhunter till bä bä vita lamm. De var så mysiga och alla de andra tyckte att de var så duktiga. Stora grabben tyckte dock att det var SÅ pinsamt och ville nog bara försvinna därifrån. Satt som en hösäck i deras soffa och bara suckade. Ja det äa inte lätt att vara storebror ibland... Kram på er allesammans!
Har hjärntorka...
Vet inte riktigt vad jag vill skriva om ikväll.. Känns inte som om jag kan vara kreativ. Man kanske har sådana dagar. Lite låg efter att jag har tittat igenom filofaxen veckorna framöver. Mannen borta veckovis 60 mil bort. Det började med att det skulle vara tre veckor i maj, det slutade med 15 v, och nu klämmer han ur sig att det kommer bli ytterligare två veckor. Ena veckan har jag i och för sig vetat om ett tag, men ändå. Det är jättekul att det går bra för han men ibland önskar jag att han hade ett 7-16 arbete, att han är ledig därefter. Nu jobbar han och när han är hemma så talar han nästan oavbrutet i telefon eller så sitter han och fakturerar/mailar. Man funderar ibland på vad han prioriterar främst- man känner sig elak när man tänker så, men jag kan inte låta bli. Men så rycker man upp sig och tänker- det finns de som verkligen har det sämre. Man ska vara glad att man har varandra och det man har skapat tillsammans och kommer att skapa. Sådär nu ska det kännas bättre...
Lillpojkens blåsa är nu ett minne blott. Gick sönder igår och nu är det dagliga omläggningar och koll på infektion. Han har lite ont när vi lägger om och det förstår man, skinnet är ilsket rött och tunt. Vätskar en del. Men han är en riktig fena på att bita sönder bandagen. Sylvassa tänder har han.
Har idag varit på "öppen famn", en träff för föräldrar som är hemma med sina barn. Vi är inte så många men det är riktigt trevligt. Barnen leker och vi föräldrar sitter på golvet och talar om ditt och datt. Fikar gör vi ju också. Som avslutning tar prästen fram gitarren och vi alla stämmer in i olika sånger. Idag började vi öva till luciatåget. Tänk att det snart är dax för det. Kommer nu på en rolig episod som skedde när vår största grabb skulle gå i luciatåg på dagis. Han skulle minsann vara stålmannen... Och jag sa emot, det kunde han ju inte vara. Då sa han "varför inte- du säger att alla ska få vara med!" Blev helt förstummad och visste inte riktigt vad jag skulle säga- tror inte att jag sa något vettigt faktiskt. Det slutade med att han tog på sig tomtedräkten i alla fall och gick som en riktig surkart, sjöng inte en enda ton...
Var nere och våldgästade svägerskan också på fm. Hon bjöd på kaffe och en himelskt god kladdkaka. Mellangrabben åt nog fyra bitar och jag två- eller blev det tre? Det slutade med att när jag kom hem fick jag ta en dutt insulin. Inte bra. Får verkligen skärpa mig (eller så får jag be henne att inte baka så gott..)
FIck besök av L på em. Hon ska flyga till Egypten i två veckor- inte ett dugg avundsjuk. Har själv varit där men det var lääääänge sedan. Hade största grabben i magen då, så ja det är över 12 år sedan. Men trevligt och underbart var det. Ha en riktig trevlig resa L & E! Rå om varandra!
För att ha hjärntorka så var det väl bra att få ihop dessa rader. Ska nu göra iordning för morgondagen då det är mycket inplanerat... Har haft semester idag och så även imorgon från jobbet. Känns helt ok. Synd att man inte gör något vettigt på dom dagarna. Ha det gott.
Lillpojkens blåsa är nu ett minne blott. Gick sönder igår och nu är det dagliga omläggningar och koll på infektion. Han har lite ont när vi lägger om och det förstår man, skinnet är ilsket rött och tunt. Vätskar en del. Men han är en riktig fena på att bita sönder bandagen. Sylvassa tänder har han.
Har idag varit på "öppen famn", en träff för föräldrar som är hemma med sina barn. Vi är inte så många men det är riktigt trevligt. Barnen leker och vi föräldrar sitter på golvet och talar om ditt och datt. Fikar gör vi ju också. Som avslutning tar prästen fram gitarren och vi alla stämmer in i olika sånger. Idag började vi öva till luciatåget. Tänk att det snart är dax för det. Kommer nu på en rolig episod som skedde när vår största grabb skulle gå i luciatåg på dagis. Han skulle minsann vara stålmannen... Och jag sa emot, det kunde han ju inte vara. Då sa han "varför inte- du säger att alla ska få vara med!" Blev helt förstummad och visste inte riktigt vad jag skulle säga- tror inte att jag sa något vettigt faktiskt. Det slutade med att han tog på sig tomtedräkten i alla fall och gick som en riktig surkart, sjöng inte en enda ton...
Var nere och våldgästade svägerskan också på fm. Hon bjöd på kaffe och en himelskt god kladdkaka. Mellangrabben åt nog fyra bitar och jag två- eller blev det tre? Det slutade med att när jag kom hem fick jag ta en dutt insulin. Inte bra. Får verkligen skärpa mig (eller så får jag be henne att inte baka så gott..)
FIck besök av L på em. Hon ska flyga till Egypten i två veckor- inte ett dugg avundsjuk. Har själv varit där men det var lääääänge sedan. Hade största grabben i magen då, så ja det är över 12 år sedan. Men trevligt och underbart var det. Ha en riktig trevlig resa L & E! Rå om varandra!
För att ha hjärntorka så var det väl bra att få ihop dessa rader. Ska nu göra iordning för morgondagen då det är mycket inplanerat... Har haft semester idag och så även imorgon från jobbet. Känns helt ok. Synd att man inte gör något vettigt på dom dagarna. Ha det gott.
Igår kväll smidde jag tusen planer, i morse gjorde jag som vanligt.
- Kinesiskt ordspråk
Jaha ny vecka...
Måndag igen... Och det har faktiskt varit en helt ok dag. Inga större tokigheter har spökat. Har avverkat ett arbetspass till och det var faktiskt ganska lugnt. Helt otroligt för att vara en måndag. Mannen hämtade barnen på dagis så jag kunde ratta hem direkt efter jobbet. Önskemål om chili con carne till middag så det var bara till att bryna köttfärs. Det blev faktiskt väldigt gott om jag ska få skryta lite.
Sedan fick jag städnoja och det märkte nog maken. Han tog barnen och la dom så fick jag hålla på bäst jag ville. Skurade köket kliniskt rent, dammsög och skurade golv. Nu luktar det så gott- såpa... Undra bara hur länge det kan få se ut såhär. I morgon eftermiddag är nog det ett mine blott. Nu väntar jag på Cityakuten och Prison Break. Men ögonlocken är såååå tunga.
Lillgrabben har försökt bitit sig igenom "boxningshandsken" men inte lyckats riktigt. Är inte helt överens med den och det kan man ju förstå. En tapper liten kille i alla fall tycker jag. Ikväll lät jag honom äta själv och det gick faktiskt ganska bra. Måste lära sig nu faktiskt. Försöker även få honom att dricka ur pipmugg men dels vill han inte och dels tror jag inte att han riktigt fattar sugtekniken på muggen. Han blir lite arg... Sin pappas temprament?
Sedan fick jag städnoja och det märkte nog maken. Han tog barnen och la dom så fick jag hålla på bäst jag ville. Skurade köket kliniskt rent, dammsög och skurade golv. Nu luktar det så gott- såpa... Undra bara hur länge det kan få se ut såhär. I morgon eftermiddag är nog det ett mine blott. Nu väntar jag på Cityakuten och Prison Break. Men ögonlocken är såååå tunga.
Lillgrabben har försökt bitit sig igenom "boxningshandsken" men inte lyckats riktigt. Är inte helt överens med den och det kan man ju förstå. En tapper liten kille i alla fall tycker jag. Ikväll lät jag honom äta själv och det gick faktiskt ganska bra. Måste lära sig nu faktiskt. Försöker även få honom att dricka ur pipmugg men dels vill han inte och dels tror jag inte att han riktigt fattar sugtekniken på muggen. Han blir lite arg... Sin pappas temprament?
Jäktig söndag...
Ska inte en söndag vara en vilodag? Idag har det varit fullt ös hela dagen. Vi drog ju in till jourmottagningen strax efter åtta på morgonen. Vi blev väl mottagna och de tog bilder, diskuterade med en plastikdoktor och sedan gjorde de ett stort paket av hela handen, inklusive fingrarna. Ser ut som en liten boxare. De bandagerade ända upp till armhålan för att han inte skulle få bort det, så det ser mycket värre ut än vad det är (kan man säga så?). De var lite förvånade över att han inte hade mer ont och att blåsan fortfarande var hel. Under dagen har han dock gått och bitit på "boxningshandsken" så det finns två hål redan, men det är ju inte ända in (än). Han är ju inte riktigt kompis med den. Men men han mår bra under omständigheterna i alla fall och det är ju det viktigaste.
Efter besöket hos doktorn gjorde man ett snabbt stopp på ICA och köpte mjölk. Fattar inte vem det är som dricker upp mjölken. Köpte 6 l för tre dagar sedan och i morse var det sista paketet öppnat. Behöver nog en kossa på gården... Hem för att sedan förbereda inför resan till Eskilstuna- 50årskalaset skulle börja kl två. Mannen min hade ju jobbat natt och sov. Så jag skulle minsann på egen hand fixa in den stora fontänen som vi hade skramlat ihop till in i någon av våra bilar. Ville ju att han skulle få sova så länge som möjligt (han kom inte hem förrän strax efter åtta). Tänkte först ta min Chrysler (minibuss). Men hur jag än vände och vred på fontänsaken så fick jag inte igen bakluckan. Fontänen var ju fastmonterad på träpall och det var den som tog plats. Så ut med den igen (den var över en meter hög och hade nog en diameter på 60 cm, tung men jag rubbade den i alla fall). Fram med mannens nya bil, en pick-up tror jag att den ska heta. Stort bagage har den i alla fall. Jo där fick den plats men man var ju livrädd att göra någon repa, både inne och utanpå. In med alla 50 stenar, och de fick jag gå ut med några i taget. Ett himla spring in och ut. Men till slut var bilen packad. Skulle åka ett hemifrån, kom iväg bara 20 minuter för sent. Men vi var på plats endast fem minuter efter två. Sedan att alla de andra hade stått där sedan tjugo i kan ju inte jag rå för... Faster min blev otroligt glad över fontänen, mindre för stenarna, fniss. Det bjöds på olika sorters kallt kött och en härligt god krämig potatisgratäng. Följde nog viktväktarnas alla points. Mycket folk var det och är nog fortfarande. Grattis faster än en gång.
Vi kom hem strax efter sex och jag åkte iväg till L och E för att han skulle hjälpa mig att byta till vinterdäck på min bil. Han har ju en sådandär lyft så att man kan hissa upp bilen och byta på ett smidigt sätt. Frun i huset bjöd på en härlig kopp te medans mannen arbetade. Men hon försökte få i mig att pepparkakor med ädelost skulle vara gott- onej det var det inte! Men jag provade i alla fall, men nu ska hon smaka pölsa hos mig! Vi gick ut till garaget efter en stund för att få se hur det gick. Och då hade han i alla fall fått bytt däcken med hjälp av en vanlig hederlig domkraft p g a att lyften var upptagen. Pinsamt? Jovars det tyckte jag i alla fall. Han kunde faktiskt ha kommit in och sagt att det inte gick ikväll, så hade min egen man bytt någon gång. E är för snäll... Måste hitta på något för att tacka...
Hem kom vi (min största grabb hängde på), lite sent men ändå. Då kom storgrabben fram med åtta sidor matte som han skulle ha gjort under höstlovet. Söndag kväll kl åtta tyckte han visst att det var bra att börja med det. Jag blir så trött på hans planering. I och för sig har han varit sjuk men inte alla dagar. Han behöver ju dock lite hjälp så då var det bara att gilla läget att sätta sig ner och hjälpa. Kl tjugo över tio fick jag nog. Han blev för trött för att räkna, när man inte får fram vad 2 x 8 är så är det ingen ide att fortsätta anser jag. Men sex sidor fick vi gjorda. Vi får köra hårt veckan som kommer. Känner själv att det är dax att komma till kudden, jobbardag imorgon- yippie... eller?... Kram
Efter besöket hos doktorn gjorde man ett snabbt stopp på ICA och köpte mjölk. Fattar inte vem det är som dricker upp mjölken. Köpte 6 l för tre dagar sedan och i morse var det sista paketet öppnat. Behöver nog en kossa på gården... Hem för att sedan förbereda inför resan till Eskilstuna- 50årskalaset skulle börja kl två. Mannen min hade ju jobbat natt och sov. Så jag skulle minsann på egen hand fixa in den stora fontänen som vi hade skramlat ihop till in i någon av våra bilar. Ville ju att han skulle få sova så länge som möjligt (han kom inte hem förrän strax efter åtta). Tänkte först ta min Chrysler (minibuss). Men hur jag än vände och vred på fontänsaken så fick jag inte igen bakluckan. Fontänen var ju fastmonterad på träpall och det var den som tog plats. Så ut med den igen (den var över en meter hög och hade nog en diameter på 60 cm, tung men jag rubbade den i alla fall). Fram med mannens nya bil, en pick-up tror jag att den ska heta. Stort bagage har den i alla fall. Jo där fick den plats men man var ju livrädd att göra någon repa, både inne och utanpå. In med alla 50 stenar, och de fick jag gå ut med några i taget. Ett himla spring in och ut. Men till slut var bilen packad. Skulle åka ett hemifrån, kom iväg bara 20 minuter för sent. Men vi var på plats endast fem minuter efter två. Sedan att alla de andra hade stått där sedan tjugo i kan ju inte jag rå för... Faster min blev otroligt glad över fontänen, mindre för stenarna, fniss. Det bjöds på olika sorters kallt kött och en härligt god krämig potatisgratäng. Följde nog viktväktarnas alla points. Mycket folk var det och är nog fortfarande. Grattis faster än en gång.
Vi kom hem strax efter sex och jag åkte iväg till L och E för att han skulle hjälpa mig att byta till vinterdäck på min bil. Han har ju en sådandär lyft så att man kan hissa upp bilen och byta på ett smidigt sätt. Frun i huset bjöd på en härlig kopp te medans mannen arbetade. Men hon försökte få i mig att pepparkakor med ädelost skulle vara gott- onej det var det inte! Men jag provade i alla fall, men nu ska hon smaka pölsa hos mig! Vi gick ut till garaget efter en stund för att få se hur det gick. Och då hade han i alla fall fått bytt däcken med hjälp av en vanlig hederlig domkraft p g a att lyften var upptagen. Pinsamt? Jovars det tyckte jag i alla fall. Han kunde faktiskt ha kommit in och sagt att det inte gick ikväll, så hade min egen man bytt någon gång. E är för snäll... Måste hitta på något för att tacka...
Hem kom vi (min största grabb hängde på), lite sent men ändå. Då kom storgrabben fram med åtta sidor matte som han skulle ha gjort under höstlovet. Söndag kväll kl åtta tyckte han visst att det var bra att börja med det. Jag blir så trött på hans planering. I och för sig har han varit sjuk men inte alla dagar. Han behöver ju dock lite hjälp så då var det bara att gilla läget att sätta sig ner och hjälpa. Kl tjugo över tio fick jag nog. Han blev för trött för att räkna, när man inte får fram vad 2 x 8 är så är det ingen ide att fortsätta anser jag. Men sex sidor fick vi gjorda. Vi får köra hårt veckan som kommer. Känner själv att det är dax att komma till kudden, jobbardag imorgon- yippie... eller?... Kram
Hittade jeans och mer dåligt samvete...
Vilket uppvaknade; solen sken och det var frost ute. Så vackert! Mannen skulle jobba helg så jag lät honom få sovmorgon. Morgonsysslorna tog sin tid som vanligt. Väntade på att vännerna från Vingåker skulle komma med sina grabbar, de skulle på rally här i bygden och pojkarna skulle vara hos oss under tiden. Den största av dem skulle också sova över. Men innan de kom så drog jag och största grabben till Factory i Vingåker. De brukar öppna tio och vi var där tjugo över. Men just denna helg så öppnade de elva. Typiskt. Men visste gick det att shoppa loss i ortens ICA-affär i en halvtimme. Inga problem. När vi väl kom åter till klädaffären så hittade vi 2 par jeans, 2 ReebookWCT-overaller, en hög med strumpor och varsina Pumaskor... Allt för 1500 kr, jeansen gick på 900 så det andra var ju rena fyndet! Och inte blev vi osams en enda gång. Det är nog första gången.
Väl hemma lekte grabbarna, ute som inne. Själv har jag försökt måla på 50 gatustenar under dagen. Min faster fyller 50 år imorgon och vi ska hitta på lite skoj. Hon har under året rensat bort en massa sten från sin trädgård men nu ska hon få 50 st nya. Jag har numrerat dom från 1-50 med målarfärg. Trodde inte att det skulle ta så lång tid men de var ju inte så rena utan man fick ta fram diskborsten och skrubba dom först. Och sedan torka alla de 50. Sedan måla. Nu ligger de i köket, på köksbänken så att färgen ska torka. Ser inte ett dugg rörigt ut, inte alls.
Skrev ju igår att lillgrabben brände sig på handen. Skulle lägga om handsingen på morgonen och jag har då aldrig sett en så stor blåsa som den här. Jag skämtar inte om den är en och en halv cm tjock. Den är större än hans hand. Har försökt hålla handen bandagerad men han vill ju bara bita och dra i det. Vi har lyckats hålla blåsan hel under dagen i alla fall. Har även blåsor på varenda fingertopp men de är inte lika allvarliga. Men så nu på kvällen tänkte jag söka lite info om brännskador och kanske hitta lite tips och ideer hur man ska hantera detta. Då står det ju att man ska till akutmottagningen direkt om det gäller ett barn under 8 år och om det bla sitter på händerna. Ringer då jouren och de vill att jag kommer direkt. Förklarar då situationen; ensam med fem grabbar (båda ville ju sova över), tre av dem sover och att lillgrabben har lekt hela dagen, varit glad och använt handen. Fick lova då att komma kl nio imorgon. Har nu ännu mer dåligt samvete, varför ringde man inte direkt? Mamman till de andra barnen kommer till mig imorgon kl åtta för att ta hand om alla grabbarna så att jag kan åka. Är otroligt tacksam Z! Lovade att jag skulle bjuda på frukost. Kom då på senare att jag har bara torra franskamackor. Det kan man ju inte bjussa på, i varje fall inte när hon är bagare. Så gissa vad som står nu och jäser på köksbänken? Jo en grahamsbrödsdeg bland alla 50 stenar... Ska nu ge mig på den och baka ut, sedan jäsa en liten stund till för att sedan gräddas. Känns som om det kommer bli en sen kväll/natt...
