Garmenfjallans

Åkte in till Örebro igår för att ta Infuensaspruta H1N1. Kändes inget att få den, myggsticken är värre. Hela dagen efteråt gick problemfritt. Men i morse... Sköterskorna som gav sprutorna varnade för lite ömhet i armen. Ömhet? Smärta skulle jag vilja uttrycka det. Trodde armen skulle gå av. Men man pallrar ju sig iväg till jobbet- har ju en arm till. Tur att man har en automatbil- ville inte lägga upp armen på ratten. En arbetskamrat undrade hur det var och la armen på överarmen- herregud, blev tårögd. Men på eftermiddagen klingade det av och sitter nu med en väl fungerande arm. Lite ömhet vid beröring- annars helt ok. Spruta nr 1 avklarad. Om vi nu ska ta nr 2 det återstår att se.
Annars har det faktiskt varit tre jätteintensiva dagar på jobbet. Pensionärena blir dåliga en efter en, in till sjukhus, tillbaka. Insjuknar igen, retur in. De får TV-apparater över sig, blir förvirrade och käkar upp blodiga förband eftersom de tror att det är en smörgås. Och omorganisationen vi står inför drar sitt till stacken- personalen är i upplösningstillstånd. De vet varken ut eller in, kommer de få byta arbetsområde, arbetskamrater, ska det bli varannan helg, delade turer? Lider med dom- det enda de vet är att de har sin tjänst kvar.
Ikväll har min minsta lilla rackarunge satt sina konstnärstalanger på tapeterna i hallen och i vardagsrummet. Med en cericefärgad tuschpenna. Blev inte så glad och jag tror att han skämdes lite efter lite väl valda ord från mamma.
Fick även ett trevligt besök från en av mina arbetskamrater. Hennes dotter dansar i Bygdegården som ligger mittemot vårt hus. Och medans hon väntade så kom hon ner på en liten kaffetår. Spontana besök tycker jag om.
Kram

Hämtade barnen efter dagis. Märkte direkt att det var en måndag för dom med. Tjurigt, bråkade med varandra eller rättare sagt- de tålde inte ens att titta på varandra. Ohjälp tänkte jag- hur ska kvällen sluta? Slängde snabbt ihop en pannkakssmet. Lite mat i magen, det kanske hjälper. Inte det inte. Nej det fick bli en tur till en lekpark i Odensbacken kl sex på kvällen. Barnen blev som lamm... Och skoj hade dom- alla tre...

Här bakas det glass...

Gungeligung...

O på "kockokyckel"...

En glad en...

Helt för sig själv i kompisgungan... yiiha...

Leker brandman...

Och idag skulle jag ha köpt biljetter till melodifestivalen- andra chansen som ska gå av stapeln här i Örebro. Biljetterna skulle släppas kl nio. Gjorde några hembesök innan, motade undan personal i deras lokal för att jag snabbt skulle köpa dom på nätet. Hur bra gick det då? Vill bara upplysa om att det är måndag. Jo två minuter över nio så satt man i internet-kö. Satt till halv elva- då kunde jag inte vänta längre. Besöken flåsade mig i nacken och personalen var tvungen att få tillgång till sin dator. Jag arbetade i 200 knyck och snabbt tillbaka till mitt eget kontor. Slängde mig in i kön igen för att få veta att det var slutsålt. Grrr. Jag/vi som sett fram mot detta.

Igår fick vi besök av fam D som grattade oss lite i efterskott. Vi fikade och umgicks. Tack för presenterna! Duken ligger så fint på bordet och vi tände det stora blockljuset i den fina lyktan. Dock var vi lite stressade för att vi skulle ut till min mor för att lämna tillbaka bilen samt se över vattenproblemet som de har. Kändes lite som om vi motade iväg sällskapet. Mamma kunde dock vara uppe i- ja blev det tio minuter eller t o m en kvart. Blev blekare och blekare men hon höll ut. Stackare, det går ju inte med rekordfart att bli frisk precis.

Fick ett trist besked nu i kväll. Mannen måste dra ner till Ängelholm för att arbeta. Ända till jul. Jag verkligen hoppar av glädje- eller inte. De säger fram till jul men man vet ju som alla andra gånger; det blir minst i ett halvår...  Nej nu måste jag ta duschen innan mannen. Han tar all varmvatten annars- han vet inte vad en snabbdusch är...

Har kört på något djur... Det bara rusade upp framför bilen och jag hörde hur det "slaffsade" till höger hjulhus. Det var precis vid vårt hus. Vågade inte vända utan jag körde hem, väckte mannen och jag gav mig inte förrän han steg upp och följde med mig tillbaka. Körde fram och tillbaka men hittade inget djur. Så nu sitter jag här och vet inte om det finns ett stackars djur därute i skogen- skadad eller inte. Usch, har värsta ågren. Och jag vet ju inte vad det var för något. Större än en hare, knappast ett rådjur. Vad kan det då vara? Grävling? Kändes inte som om det skulle ha vart så hårt. Räv? Kan tänkas. Åh stackars vän vad det nu än var- förlåt, men jag såg inte... Måste erkänna att jag nästan såg dubbelt av trötthet. Var på väg hem från Julita där jag gjort ett litet besök hos min mamma som ligger sjuk i någon form av magsjuka tror jag. Har legat nu i tre dygn helt plakat i sin säng. Har slutat kräkts i alla fall, har fått i sig ca 2 dl vätska idag. Säger själv att hon är på bättringsvägen men jag vet inte det jag. "Lillebror" (flaggstångsvarning) får stötta/bära henne om hon ska på muggen. Svimmar då nästan av. Skulle vilja åka in till sjukan med henne så att de kan vätska upp henne men man har en liten envis mamma... Liten är det rätta ordet. Ser ut som en liten myra bland täcken och filtar. Så insjunken och likblek. Pappa sitter i sin rullstol på nedervåningen, kommer inte uppför trappan för att se till henne, hör bara hur hon ulkar. Måste vara hemskt för honom. Men han kämpar på att försöka hålla familjen rullande. T o m bror min har tagit fram strykjärnet ikväll och försökt få till tvätthögen. Måste erkänna att han gjorde det bra.
Har idag hunnit med att få ner minstingen till tandläkaren på eftermiddagen. Det började kaotiskt, var absolut inte på hugget. Skulle inte åka bil- skulle åka pappas "tatto", skulle inte ha kläder på sig- tar av sig allt jag försöker klä på, gjorde ett försök att borsta tänderna- öppnade inte munnen... Kom precis i tid och möttes av en tandhygienist som började förklara för minstingen om det ena och det andra- som om han skulle förstå att om han inte borstade tänderna skulle han få bakterier och därmed karies... Nog för att man tycker att ens barn är världens smartaste men hallå? Bakterier och karies? Vart har tandtrollen tagit vägen? Inte öppnade han munnen frivilligt men till slut fick han bita på en liten spegel så då öppnade han munnen och hon kunde räkna risgrynen. Och så var det klart! Stirrade med två klotögon- skulle de bara räkna tänderna och ställa frågorna om lördagsgodis, kakor och bullar samt om de använde napp eller tumme? Då påpekade jag lite fnäsigt (erkänner!) att det hade jag räkna hade jag kunnat gjort hemma och vi kunde ha samtalat via tel. Jag håller då på att försöka trassla ut barnet ur alla instrument som de har hänger över stolen innan han får för sig att man kan åka ruschkana nerför stolen. Och trycka på alla knappar så att det kommer vatten i skålen som man ska spotta i. Tandborsten han fick åkte all världens väg, in under ett skrivbord. Ojojoj vilket livligt litet barn fick jag höra när jag äntligen fick honom ut ur undersökningsrummet. Blev inte på bättre humör efter den kommentaren... Och till råga på allt var jag tvungen in i affären för att fylla kylskåpet. Gick inget vidare där heller men vi kom hem med mjölk i alla fall. Väntade in mannen för att sedan dra till mor min...
Igår var jag på vaccinationsutbildning. Vi ska ju börja ge våra brukare influensaspruta så fort vi får doserna. Än har vi inte fått dom. Men min pappa hade varit inne i Katrineholm idag och fått sitt stick. En timme fick han stå i kö, ok sitta eftersom han sitter i rullstol. Så nu är han 50 % skyddad. Efter dos två är man visst 80%.
Har haft sjuksköterskestudent i två dagar- och jag verkligen gillar det. Det är roligt att få lära ut och få information från henne också. Nej nu trillar ögonlocken ner lite för ofta. Ser på klockan och inser att den har rusat iväg igen. Tio över ett. Torsdag 15 oktober. Herrejisses vad tiden går fort... Måste sluta. Kramizzzzz

sedan man skrev... Hm, illa. Denna vecka har varit ganska intensiv (denna med). Jobbat måndag till torsdag- inget speciellt med det. Simskola på måndag kväll, hade ingen barnvakt till minstingen så svägerskan fick förbarma sig över detta (igen). Skjutsade bort dom till badhuset bi alla fall. Barnen hade varit så duktiga att de fick köpa några simmärken.
Tisdag var jag med mellangrabben till ortopeden för att göra en koll på hans fötter. Det fanns ingen deformitet och hälbenen satt som de skulle. Det enda som var att han inte kunde böja riktigt i fotleden p g a att hälsenan var för stram. Endast 10 grader på ena foten och 20 på den andra. Men det går att träna upp. Jobbade sedan kväll, S ställde upp som barnvakt (igen). Lämnade in en skriftlig uppsägning till USÖ...
Onsdag. En helt vanlig onsdag. Mor min kom över på en liten kvällsträff. Kände då att vi skulle göra lite muffins. Skulle inte ha börjat. Lillgrabben skulle ju naturligtvis vara med och visst. Men ett ägg sönderslaget och rann ut över köksbänken, ett halvt paket vaniljsocker i smeten och sedan hälla mjöl i bestickbyttan på diskbänken. Tålamodet var då på bristningsgränsen. Innan hade vi gjort pannkakor då han fick tag på sleven i byttan och hälde ut smet på golvet. Hur som helst, sedan skulle ju muffinssmeten i formar. Jag tog då bullformar och trodde att det skulle gå. Men icke. De lade sig som platta cirklar och smeten flöt ut på plåten. Snabbt som ögat fick man då försöka göra så att de stöttade varandra och hur blev de till formen då? Inte runda i alla fall. Men goda blev de och det är väl det som räknas?
Torsdag. Jag och mannen kom hem samtidigt vid fem! Vet inte när det skedde senast. Gjorde inget speciellt utan bara njöt av en kväll med familjen.
Fredag. En ledig dag och det var maken med. Hade tänkt göra mycket på dagen men minstingen var på ett himla humör så det var bara att lägga ner både det ena och det andra. Handlade dock och fick godispåsarna färdiga som vi skulle ha till 6-åringarnas barnkalas på lördag. Men sedan var det dax! Ladies night för svägerskan och mig. Ojojoj. Man blev nästan en tonåring på nytt. Så bra det var. Vi fick jättebra platser, bara några meter från den lilla scenen som de brände av några låtar från. Men ibland kan man ju fundera på varför en del går på dessa tillställningar. På första rad vid lilla scen så satt det äldre damer, helt stilla med armarna i kors typ. Helt oberörda. Gungade inte till något till musiken. Man hade bara lust att gå fram och killa dom lite i sidan så att man såg att de levde. Kanske fått biljetterna i present? Men då kan inte givarna av presenten känt dom så bra... Tack L för skjutsen hem!

Andreas Johnsson..

Andreas, Martin och Mikael... och en massa huvuden...

Inte många meter från grabbsen...

Lördag. En snabb visit hos mina föräldrar, levererade lite äpplen som de ska göra mos av. Sedan var det bara att fixa inför barnkalaset. Och hur bra gick förberedelserna? Skulle var hos svägerskan kl kvart i ett, Åsa kommer tjugo i två... Mannen hade åkt en liten stund innan med barnen. Jag donade med tårtorna i sista sekund. Men kalaset gick bra tror jag. Vi hade Harry Potter-tema och svägerskan hade gjort ett himla bra jobb i huset med spindlar och andra små läskiga djur lite varstans. Vi bjöd på ormar/maskar (spaghetti) och falukorv som var utstansade som fladdermöss, spöken och ugglor. Därefter Harry Potter-tårta och sedan en liten avslutande godispåse med div djur och svampar. Så nästa år är det väl hos oss... Blir ju helt slut efter ett barnkalas.

Svägerska med familj hade dukat så fint...

Blodig spindeljuice, sniglarögon och något annat läskigt...

Presentöppning...

Presenter stora som små...

Röda maskar med fladdermöss/spök/ugglekorv...


Tårta nr 1


Tårta nr två. Spritsningen gick med 90 km / h...

På kvällen kom grannarna T-E som skulle fira mannen. Vi drämde till och sponsrade pizzabutiken. Därefter slog vi oss ner i soffan och tittade på körslaget. Trevligt förutom att jag blev så himla trött och det märktes nog. Jag som verkligen kan vara vaken till två om nätterna, kunde knappt hålla ögonen öppna till halv elva. Så himla typiskt när man har besök. Pinsamt värre!
Idag så började dagen med halvt hysteriska barn. Tog ut dom på promenad, ner till svägerskan för att hämta kameran som jag glömde igår. Fick kaffe. När vi skulle hem fick mellantjejen följa med och de fick för sig att de skulle städa skogen. Så de plockade allt möjligt skräp utefter vägen som hamnade i barnvagnen. Lillgrabben skulle också göra som dom och plockade kottar, ekollon och löv, också till vagnen. Såg ut som en sop-tipp, barnvagnen alltså. Men det är ju bra att det rensas upp...
Annars har dagen inneburit tvättengagemang, röjning mm. Har trädgården kvar bara. Ska ta upp lökarna, klippa buskar och dona lite. Måste snart sätta fart innan det börjar skymma. Avslutar med barnen i mannens traktor:




Myspys!