Garmenfjallans

mannen som plingade i min tel utan en kär vän som meddelade att hon skrivit ett mail. Och det var inte vilket mail som helst- ett mycket rörande sådant. Tack M- du kan verkligen skriva...
I fredags var det dags för mellangrabben att stå i tomtekläder i luciatåget. De var en hel hög med lucior, tärnor, tomtar, stjärngossar och pepparkaksgubbar. Allt från dagisålder till mellanstadiebarn. De sjöng så fint, till och med i stämma. Innan hade jag förberett sonen att jag kanske inte skulle komma, har ju som mest att göra på morgonen. Men jag lyckades att komma ifrån 45 minuter och möttes av grabbens "tack för att du kom"... Hjärtat smälter... Men sedan bar det av mot arbetet igen och allt flöt på fram tills eftermiddagen då allt möjligt händer. Lämnade över ett kaos till kvällssköterskan kändes det som. Men hon hörde inte av sig så hon redde väl upp det. Själva tog vi det lugnt denna kväll- kändes välbehövligt efter en vecka med mycket extragöromål. Idolfinalen var ju bara så spännande. Tyckte båda var bra, men jag höll nog lite på Calle- han hade ju verkligen gjort framsteg från första programmet. Han var mer värd förstaplatsen, men jag tröstade mig med att det brukar ju gå bäst för tvåorna!
Lördag. Ja vad skulle vi hitta på? Jo först av allt var vi tvugna att få till lite varor i kylen, så ner till byn och shoppa loss bland mejerihyllorna. Länge leve de små borden med "prova-på-detta", idag var det kaffe med saffransdopp. Hon som serverade brukar jag jobba ihop med så hon gav mina pojkar både en och två bullbitar och pepparkakor. Det uppehöll dom lite så jag kunde ta lite fruktpåsar. Sedan skulle det in och handlas i vår lilla presentaffär- det var lite utförsäljning och mellangrabben ville köpe lite för sina egna pengar. Minstingen var snabb och försökte han med... På hemvägen skulle mellangrabben stanna hos bästiskusinen och leka medans vi andra skulle styra bilen mot mina föräldrar. Blev så förvånad att han ville dit- att han ville leka någon annanstans än hemma. Han har t o m pratat om att osva över hos henne på jullovet. Får väl se, får väl se. Som sagt vi andra drog till Julita för att checka av läget. Pappa drogs med en besvärlig halsont men menade på att det var på bättringsvägen- nu kunde han ju prata lite. Minstingen spelade lite "badboll" med honom i alla fall men han blev snart brädad av brorsan min. Om man frågar mintingen vad han ska göra hos mormor så säger han "packa boll min moscha" (sparka boll med min morfar) och "fika bulle". Låter så roligt...
När vi väl kom hem så gjorde äldste grabben mat- stekpotatis och hemmagjorda hamburgare- medans jag gav mig på nedervåningen som behövde en ansiktslyftning. Efter mat och röj mumsade vi nötter och skulle se Shreck 3, en film som jag inte sett även om den har stått i hyllan sedan premiärsdatum. Men inte blev det hela filmen denna gång heller eftersom minstingen behövdes nattas.
Vi satte igång med julkorten på söndagen. Satt i över tre timmar och det kändes som man hade kommit långt. När man sedan räknade så hade man knåpat ihop endast 13 st. Kändes som många fler, så nu vet man vad man gör om kvällarna eftersom jag brukar skicka närmare 40 st. Barnen gjorde sina så efter det var det glitterlim och pappersklipp i hela köket och inte att glömma- de själva. Efter det gav vi oss på övervåningen. De minsta bråkade om dammsugaren men efter mycket förmedlande så dammsög de tio minuter var så det blev faktiskt riktigt bra. Berömde dem jättemycket- tills jag tittade in på övervåningens toalett. Minst tio liter vatten och en halv tandkrämstub på golvet... Kan inte i mitt liv fatta att minstingen hann det utan att jag märkte det. Men man får väl se det positivt- golvet blev mer än rent och tandkrämen hann inte mögla.
Senare på kvällen fick vi besök av födelsedags"barnet" och hennes man. Vi kvällsfikade lite och småpratade. Tyvärr blev inte besöket så långt eftersom man var tvungen att lägga barnen. Men det var trevligt så länge det varade. Tack L för "onyttigheten" vi fick!
Men så idag hände det. Kl 07.22 kom äldste grabben in i sovrummet med orden "mamma- vad gör du?" Jag for upp! Herregud- skulle vara på jobbet 07.15! Har inte vaknat av mobilen som stått och larmat sedan 05:45. Nu blev det fart i luckan- och jag fick hjälp med mellangrabben som absolut inte blev på det bästa humöret, jag tog lillgrabben. Dom fattade nog inte riktigt vad som hände utan på ett naffs satt dom i bilen. Krakar. Kvart i åtta var jag på jobbet... Absolut ingen bra start på dagen och på veckan. Stressen satt i hela dagen. Och det blev inte bättre eftersom jag hade många hembesök på förmiddagen och allt skulle vara dokumenterat och klart för på eftermiddagen skulle det komma två arbetssökande som jag skulle intervjua tillsammans med chefen. Intervjuerna gick bra, men jag kunde riktigt känna hur de tyckte att de blev grillade. Kände även igen mig själv för just nästan exakt 1 år sedan satt man själv där- i samma stol och blev förhörd. Jag fastnade för en av dem direkt, dels för att hon gav så kloka och genomtänkta svar dels för att hon faktiskt var i min egen ålder, ok då 4 år yngre men ändå. Chefen fick samma känsla för henne. Vi ska träffa en sjuksköterska till på onsdag, därefter ska i välja. Spännande. Dagen slutade som den började; man blev sen. Men hem kom vi. Det värsta är ju att man fortsätter som om det brann i knutarna. Fram med stekpanna och kastrullen, fräser köttfärs på högsta värme, spaghettin stormkokar. Fram med tallrikar, glas tjohej. Hinner knappt svälja maten innan barnen sitter i badkaret för det dagliga avtvättningen. Medans de sitter där så in i tvättrummet och ta reda på en omgång färdig tvätt och in med den blöta i torktumlaren. Han t o m röja i köket innan minstingen skulle upp. Halv sju har vi klarat av det mesta... Så nu pustar vi en stund innan det är läggdags!