Födelsedagshelg...
Känns som man firat helgen igenom... Vän blev 33, kusin 26 eller 27 och moster 43. Det är roligt men intensivt. Lite panik fick jag eftersom jag har skjutit upp på att inhandla en liten födelsedagspresent till var och en. Skulle iväg torsdags-kväll till shoppingcentret och införskaffa presenterna samt lite annat. Gav mig iväg efter jobbet men fick vända i Odensbacken för vädret. Snön vräkte ner och det blåste. Till och med lastbilarna kröp fram. Jobbade fredag och första "kalaset" var fredag kväll. Kunde jag ta lite komp från jobbet och åka på eftermiddagen? Chansade dock att gå in på vår present/möbelaffär på lunchen, kunde ju hitta något. Men jag brukar aldrig hitta någat, kommer lika tomhänt ut varje gång. Men jag hade lyckan på min sida. Tyckte att jag fann något som var ok i alla fall.
Så fredagskvällen firade vi vän 33. Hon och hennes familj formligen gödde oss totalt med en massa gott, både föda och dryck. Så mätt man var... Och så trevligt. Mellangrabben hade sovit över där sedan torsdagen och det var första gången som han har sovit borta. Själv var jag helt beredd på att hämta honom på torsdagskvällen men icke. Ville inte ens ringa hem och säga godnatt till mig, han hade svarat att jag hade ju O att säga godnatt till. Att han vågade och att det gick bra måste ha stärkt hans självförtroende!
Igår lördag på förmiddagen drog vi iväg till Eskilstuna där kusin 26/27 (måste ta reda på hur "gammal" hon blev) bor. Hon hade gjort smörgåstårta som naturligtvis smakade kalas. Grabbarna höll sig ganska väl, inget gick sönder i alla fall. Därefter skulle vi inhandla lite till kvällen och lite därtill på stora Coop i Eskilstuna- och det var inte bara vi. Lite kaosartat på parkeringen; mycket folk, lönehelg och en massa snöhögar som tog en massa parkeringsplatser. Men hem kom vi till slut. Då var det dax att börja göra pajer. Vi skulle få besök av L och E för att se melodifestival. Gott blev det faktiskt, det var länge sedan vi åt paj. Melodifestivalen ja- Jöback till final? Inte om jag fick välja. Visst, låten var fin och pampig men... Nja, jag tyckte Idiot var ett strå vassare. Bergendahl helt klart en värdig finalist! Och efter melodifestival- OS för hela slanten.
Nu på söndagsmorgon så ringde klockan på morgonkvisten. Hade bytt tur med en kollega så jag skulle ju upp och göra ett dags-pass. Slår av mobilen och tänker; en liten, liten stund till. En liten stund blev 35 minuter senare. Flyger upp, slänger på mig kläderna, raffsar till lite i håret, på med lite mascara, ner och slängde lite paj i en burk och sedan iväg mot Odensbacken. Hann precis till sju då nattsköterskan ringer för att ge natt-rapport. Sedan ska jag ge rapport till tre grupper. Då kommer en från omvårdnadspersnalen fram till mig och säger "Bråttom i morse? Kanske är dax att vända på tröjan..." Hm, den var visst på avan. Jaja, tur att man kan sprida lite glädje på jobbet.
När jag kom hem så gick hela familjen ut och vi skottade ner snö från taket. Och hade snöbollskrig, åkte pulka. Vi var dyblöta allesammans när vi kom in. Nu har ett lugn lagt sig. Till och med lillgrabben sitter lugnt och tittar på film...
Lite bilder från vår ute-em:
Den äldste grabben skickades upp på taket...
De andra besteg "snöberget"...
Efter jobb lite snöbollskrig med farsan...
Ner i snön bara!
Bäst att passa på att ge igen när han ligger ner...
Hoppsan- morsan inte på vakt på ett par sekunder... Då hinner man med mycket!
Vi gör som alla andra...
Man och barn i studsmattan...
De skottade ut, jag skottade utanför...
Ska aldrig mer säga att vi har det snöfattigt...
Minstingen vill inte längre... "ockar fiser" (Oskar fryser)...
Syster yster har blivit 18 år. Har snart inga "lillasystrar" kvar utan de börjar bli stora dom med. Yngsta syster blir ju 13 till sommaren. 18-åringen har varit här i två dagar- dels hjälpte hon Ch att ta hand om lillen på måndagskvällen då jag och mellangrabben var på simskola, dels var hon lite sällskap till Ch under tisdagen eftersom det är sportlov. Jättesnällt! Hoppas hon får körkort snart så kan hon komma lite när hon vill.
Måste ju skriva lite om OS. Var under mina ungdomsår en riktig sportfåne på att titta på sport. Det var skidor, tennis, hockey... Har tappat lite på detta och det har väl sina förklaringar i familj, jobb osv. Men nu när det är stora tävlingar så vaknar intresset till liv igen. Vilket resulterar i att man sitter uppe på nätterna. Klockan bara tickar på och man kommer ju aldrig i säng. Som igår... Först skicross eller vad det nu hette. Jättespännande fast svenskan inte kom till final, men det spelar ju ingen roll. Sedan var det långskridskor där det var en nagelbitarhistoria; guldmedaljören blev ju diskad. Och sedan smackade de på hockey... Kvart över tre blev uret. När slutar OS så man kommer in i normal dygnsrytm igen?
Har ikväll haft besök av vännen Z- inte en DAG för tidigt! Jisses vad vi pladdrar strunt och gojs. Minnen...
Nej nu måste jag koncentrera mig på staffetten för herrar! Heja heja!
En riktig bra...
OS har ju sin gilla gång. Medaljerna som de skrapar ihop är de verkligen värda. Blir fortfarande lika förb... när kommentatorer och media ska analysera hit och dit, hitta syndabockar och uttrycka sig om hur de är besvikna på de svenska insatserna. Kan man bara inte inse att de finns de som är bättre? Jag tror ju dock inte att de tävlande åker dit för att göra något halvdant- de gör nog det bästa som de kan göra! Och vilka otäcka vurpor som man sett- fattar inte hur de överlever. Det har blivit många sena kvällar/nätter p g a detta OS och man har ju varit lite trött på jobbet ibland.
Arbetsveckan har varit intensiv. Utbildning och möten utöver det vanliga arbetet. Hade en ledug dag mitt i veckan men då var det inplanerat ett ortopedmottagningsbesök för den äldsta grabben. Hans nya sko-inlägg var klara och de skulle provas. Efter lite justeringar så passade de bra. Efter det drog vi till svägerskan där mellangrabben hade fått varit en stund efter skolan. Blöds på fika; en härlig fruktsallad.
Igår fredag var jag och nästan alla jobbarkompisar till en indisk restaurang i Örebro. Vi skulle avtacka en kollega som lämnar oss ett tag för att jobba på vårdcentral istället. Och vilken mat! Det slår faktiskt kinesisk... Det var en mycket trevlig kväll och vi hann hem innan det riktiga ovädret kom!
Då var OS igång!
Har idag firat svärfar som fyllde i veckan. Det blev en ganska kort besök eftersom svägerska med familj skulle på bio med deras största tjejer och vår mellangrabb skulle få följa med. Mannen min skulle vara barnvakt åt minstingen deras, eftersom jag skulle jobba ett kvällspass. Prinsessan var ju som en ängel, fick rädda henne lite från vår vildbatting ibland.
Kusinerna Berglind med mat runt munnen...
Min jobbkväll kan man väl beskriva som: ut på hembesök kl 16.15, åter in på kontoret kl 20.00 (från två planerade hembesök resulterade i fyra varav en komplicerad), åter ut 20.15, tre hembesök till, åter in 21.15. Så, ja inte har man slitit på kontorstolen. Men jag måste erkänna att det är ett roligt jobb. Trivs som fisken.
Fick idag en alla hjärtansdag-present från maken... Han är för snäll... Vad ska jag nu själv hitta på...
Så fina örhängen och halsband, blommorna med naturligtvis...
Och så lite andra bilder...
Disco i pepparkakspyjamas...
Mamma Ia och minstingen i bakartagen...
Bamsekram!
Kompisar...
Vår tandlösa 6-åring...
Lillgrabben i Superman-pyjamas med en mandarin...
Bakdag...
Morgonen började så bra. Lillen var lugn över frukosten och jag hann tänka att detta kommer nog bli en superfin dag. Hm... Mellangrabben kom ner från övervåningen och berättade att lillebrorsan hade slängt ut saker från fönstret. Först begrep jag nog inte riktigt utan sa bara mmmm. Men sedan så bad jag honom att berätta en gång till. Då begrep jag och bara rusade upp, tänk om han stod i fönstet? Men nej han stod innanför och slängde saker. Han hade dragit fram en stol och sedan fått upp fönstret. Nedanför fönstret finns taket över andra ingången till huset. På det taket fanns leksaker, gosedjur, böcker, prydnadssaker, dvd-filmer... Herregud vad arg jag blev. Böckerna kommer ju aldrig bli sig lika, dvd-filmerna tog nog ingen skada men fodralen? Att han får för sig att göra sådana här saker? Och han är otrolig på att plocka med alla våra dvd-filmer, repar, biter, stoppar dom överallt där de inte ska vara. Vi ajabajjar men han lyssnar inte för fem öre. Två sekunder efter så gör han samma sak igen. Och det är inte lätt att plocka undan ca 600 dvd-filmer till någon annanstans...
Igår var jag och mor min till IKEA och lite annat. För en gång skull tror jag att hon köpte lite mer än mig. Fick även veta att pappa har slutat röka- efter ca 40 år. Är så stolt över honom! Det går också mycket bra för min bror som läser någon elutbildning. Önskar de lycka till i fortsättningen! Spelade lite yatzy också- 1-1. Bra för statistiken.
I onsdags gjorde mellangrabben ett framsteg. Han ringde upp mig på jobbet och frågade om han fick följa med kusin hem. Höll på att tappa telefonen.. Absolut sa jag, så nu har han vågat att åka med någon hem. Känns bra. Hoppas att han kaxar till sig lite nu.
Nej nu ska jag nog dra mig mot sängen. Har en jobbarhelg framför mig. Kändes som om jag jobbade helg nyss men det var visst tre veckor sedan. Mannen har druttat omkull på sitt jobb och gjort illa ryggen ganska rejält, kan inte bära minstingen så jag hoppas verkligen att han klarar av att ta hand om dom medan jag jobbar. Finns VAM? "vård av man"?
En liten kväll...
Fredagen var en ganska bra dag på jobbet. Hade dock en vårdplanering inne på sjukhuset kl två på eftermiddagen och det är ju inte den mest smartaste tiden då man bara vill hem.. Men det gick inte att ordna på annat sätt. Kom ifrån jobbet strax efter halv fem. Iväg och dagis/frtidshämta som vanligt och sedan drog vi till mannens syster på en liten snabb-fika. Skönt att bara prata bort en stund om allt och alla. Den äldste grabben skulle till ungdomsträffen i Hampe så man skjutsade dit. Han fick dock sova över hos en kompis eftersom jag inte kunde hämta på natten pga av make-brist i hemmet. När vi sedan kom hem efter allt farande så börjar mellangrabben att gråta och säger att han har så himla ont i pungen. Upptäcker en "kalasboll" och rodnad. Och så står man ju där och funderar- ska man ringa jourvårdcentralen eller avvakta tills imorgon? Sjukvårdsupplysningen på nätet... där står det att man genast ska ta kontakt. Sagt och gjort och resultatet blev att vi skulle åka direkt för att de ville utesluta testikelvridning. Hej och hå, på med kläderna igen. Hann inte att ringa runt efter barnvakt utan det var bara att sticka. Vi fick träffa en kvinnlig doktor som jag inte riktigt kände förtroende för. Hon var barsk och lite hårdhänt. Hon trodde att han hade förhudsinflammation och de skulle spola hela snabelpaketet. Pojken blev ju så rädd och ont hade han vid minsta beröring. Men tillslut hade hela proceduren en ända. Till det hela så säger F att han har så ont i ljumskarna också och då började doktorn klämma och känna där också men hon kunde inte förstå vad det var. Jag fick känslan av att hon inte tog honom på allvar riktigt. Men vi kom överens om att vi skulle ha telefonkontakt morgonen därpå för att se om det hade blivit bättre. Sedan fick jag ordination på att spola grabben två gånger om dagen... Inte så roligt kan jag tycka, men hellre det än att åka till vårdcentralen.
Och hur gick det med minstingen då? Ja, det var ju bara det som fattades. Eftersom jag var tvungen att fokusera hela min uppmärksamhet på 6-åringen passade ju han på. Ut med tre kartonger undersökningshandskar á 100 st, ut med ett flak blodprovstagningsrör och en påse med 100 st urinodlingsrör på golvet samt hittade man ju tvålpumpen vid ett handfat som man gav järnet på... Men annars gick det väl bra (fniss).
Morgonen därpå så var det ju inte bättre. Jo svullnad och rodnad en aningen bättre men ljumsk-smärtan var som tidigare. Vid telefonkontakt så bestämdes det att vi skulle komma tillbaka. Bad om en eftermiddagstid så jag hann skaffa lite barnvakt till minstingen... Fam D kom till min räddning (och fru D bakade och stojjade medans vi var borta!). Men vi hann att fira kusin och svägerska som fyllt i veckan innan vi for in (igen). Denna gång fick vi en superdoktor! Han kunde helt konstatera inflammation i hela det utsatta mjukdelspaketet och till ljumskarna diagnostiserade han att F var väldigt stram i sina ljumskar. Så vid minsta svullnad och även fylld urinblåsa så spänner det. Han och F kom mycket bra överens och man såg att doktorn hade fattat F:s bekymmer. Så det blev en liten pencillinkur och inflammationsdämpande/smärtstillande medicin. Idag är det mycket bättre även om jag tycker det känns som ett övergrepp när jag ska spola. Nog om detta nu.
Söndagen fördrev vi några timmar hos mor och far. Mamma bjöd på lunch; det är ju så underbart att återuppleva mammas mat. Man inser nu hur bra man hade det när man bodde hemma. Barnen var ute i över två timmar och byggde koja mm. Jag och mamma passade på att ta ett parti Yatzy. Maken kom hem från Skåne...
Idag har jag ett tagit itu med mellangrabbens garderob; en IKEA-kasse samt två vanliga kassar rensades ut. Fick inse att 98/104 kalsipperna med Bamse fick lämna oss nu för att ge plats åt 110/116 kalsonger med Spindelmannen. Det blev himla fint i alla fall och önskar nu att det kan vara så ett tag. Nej nu har nog matpausen tagit slut...
Hönsmamma...
var man ju... Satt uppe och väntade på att den äldste skulle komma hem. Kl ett sms:ade jag och undrade om han var på väg. Inget svar. Kl två igen; inget svar. En timme efter det provade jag att ringa och han svarade inte ens på det. Då började jag verkligen bli nervös och många tankar for fram och tillbaka. Jag visste inte vem han var ute med, bara att han var i Kumla någonstans. Jag ringde i ett tills kl var halv fyra och han svarade aldrig. Men då kom han, insläntrandes. Då brast det bara och svinarg blev jag. Hasplade ut det ena och det andra, hur oansvarigt jag tyckte att det var osv. Och han bara stirrade på mig och undrade varför jag var så upprörd. Ryckte på axlarna och bara skakade på huvudet. Då höll jag på att explodera...
Jaja det är väl så att vara tonårsförälder. Mannen låg bara och sov. Fattar inte hur de kan, blir de aldrig oroliga? Fast jag kanske är det för honom med.
Söndagen innebar ett besök hos svärisarna. Svärmor såg man till några minuter innan hon var tvungen att laga mat igen. Men det var trevligt ändå. L kom upp och vi tog ett, okej två, maratonyatzy och jag torskade i båda. Vi bjöd på Raclette-middag.
V 5 är en femdagarsvecka på jobbet. Brukar bäva för dessa veckor för att barnen ska upp tidigt fem dagar i sträck men såhär i slutet på veckan så inser man ju att det går bra. Har haft en ganska behaglig arbetsvecka förutom att det finns en kvinna som jag och kollegan har ansvar för som man får verkligen psykbryt på. Beter sig som ett barn rent ut sagt, medvetet dessutom. Om man kunde skylla på sjukdom eller demens så skulle det gå bättre tror jag men hon är ju helt klar i planeten och gör dumma grejer bara för att visa att hon har makten. Men vem har sagt att jobbet ska vara lätt. Man får se det som en utmaning och kanske lär man sig något utav det.
Och vilket väder vi har haft. Igår var det verkligen inte lätt att ta sig fram på våra skogsvägar till alla stugor och hus man skulle till. Jag körde dock inte fast eller hamnade i diket men en del andra arbetskamrater gjorde det. Många besök kunde inte göras eftersom man inte kom fram. Idag har det ju varit bättre i alla fall.
Mellangrabben har tappat sin andra övre framtand så nu har han lite svårt att prata. Så nu ser han ut som en 6-åring brukar göra. Och ikväll har de minste verkligen bråkat. De tål inte att se varandra helt enkelt. Och det är ofta den lille som börjar. Går fram och bara lappar till storebror som givetvis dammar til lsju gånger värre. Minstingen börjar storgråta och blir tvärilsk. Tjong tillbaka- nu med tillhygge så att bror inte kan nå honom. Sedan fortsätter han med att knäppa av tv:n, storebror vrålar hemska ord och knuffar omkull lillen. Söker tröst hos mig men är snart tillbaka och gör samma sak igen. försöker avleda minstingen med andra leksaker och då ska givetvis mellangrabben var med och leka och ha samma leksaker som minstingen.... Ja jag kan skriva hur långt som helst. Ibland så leker de så bra men ibland kan de verkligen bli som hund och katt. När de äntligen somnar så tycker man att de så gulliga.. Och det är väl tur?
Mannen drog till Skåne idag på morgonen- borta till söndag. Kul jul som jag brukar säga. Avundades inte honom att köra i detta väglag så långt. Så detta blir en veckoslut som singel....
