Garmenfjallans

Två intensiva dagar på jobbet. Kort med personal och mycket att göra men vi har klarat av det i alla fall. Måndagsmorgon var just måndag. Trodde att jag började halv åtta och gick och skrotade hemma och fixade med tvätt mm. Men av någon anledning så kollade jag till schemat och insåg att jag började sju... Då blev det fart i huset. Kom lite försent.
Den äldste grabben fick sin tandställning- inte stor men det är någon gummisnoddshistoria. Det skaver och tänderna känns som om de sitter löst säger han. Går på Alvedon och Ipren. Och sedan kan man ju inte bjuda på vad som helst i matväg, lätt-tuggat ska det vara.
Sedan var det ju simskolepremiär men mellangrabben har ju varit så förkyld och hostat så vi bestämde att det fick vara denna gång. Så det blev en hemmakväll med stoj och stök. Minstingen ville i säng redan vid sju men när vi kom dit så skulle det bara tramsas och bråkas med brorsan sin och till slut vid halv tio slocknade han. Oj vad osams vi var flertalet gånger under denna tid.
Mannen kom hem vid elva på kvällen- hade tappat sina nycklar utmed järnvägsspåret. Fick skjutsas hem av sin anställde. Han mådde pyton; feber och förkyld. Och så fryser vattnet i badrummet igen, så inte kunde han duscha. Hans humör var inte riktigt på topp kan jag säga. Väntade medvetet med att lägga mig tills han hade somnat...
Idag när jag skulle lämna minstingen på dagis så började han gråta. Ville absolut inte släppa mig utan hängde krampaktigt runt halsen. Vad jobbigt det är... Men alla barn kommer väl in i sådana perioder någon gång. Tandställningsgrabben ringde mig vid lunch och bad mig skjutsa hem honom eftersom han hade så ont. Sagt och gjort, proppade i honom värktabletter och sedan satte jag värme i form av kupévärmare i pumphuset för att försöka få igång vattnet. Vill ju inte ha den, kupévärmaren alltså, stå och gå när vi inte är hemma men nu var sonen hemma. Och gissa vad vi hör nu för tio minuter sedan- jo vatten porlar i handfatet. Precis lagom nu när mannen har kommit! I did it!