Garmenfjallans

Denna dag snart passerad... Trött efter en intensiv dag men rolig! Började med att vår vän Z med barn kom på fm. Jag och maken skulle in till husföretaget och skriva på det första kontraktet på det nya huset. (Vi var i söndags och tittade på detta hus "in real". Blev ju helt betagen av detta! Grabbarna gjorde verkligen slag i orden "att titta runt"; sprang hit och dit, upp och ner. Familjen som bodde där blev nog skräckslagna, deras barn var så lugna. Det som förundrade mig mest att man byggde hus kors och tvärs i detta område, husen låg som packade sillar. Tänkte tanken; hur skulle vår familj kunna leva i en stad med ingen som helst yta att springa på? Vi skulle få hämta minstingen i allas trädgårdar förutom vår...) Efter detta kontraktskrivning bar det iväg till bilfirma där maken skulle skriva kontrakt där med på en ny tjänstebil. Såg bättre ut än vad jag hade tänkt mig. Fick dock inte hämta den än utan ibörjan på nästa vecka. (Jag ska få hämta den, maken jobbar ju i huvudstaden...) Z var så snäll att hon tog barnen till Lek och Bus-landet medan vi gjorde dessa ärenden. Vi mötte upp när vi var klara. Där fick man löpa efter minstingen så att det hette duga. Det är värre än ett gympapass ta me tusan... Jag var helt varm ska jag säga! Och eftersom vädret var regnigt så var ju varenda Örebrofamilj där, så det var otroligt mycket folk. Efter tre timmar var det dax att utfodra barnen (jaja oss vuxna med) och det var ju bara Mc som gällde. Vi delade på oss sedan; maken tog hem de minsta tre grabbarna, vi andra drog till Marieberg och införskaffade lite presenter. Kvällen innebar födelsedagsfirande för S- 28 år! Snart 30 minsann (Grattis S!)... Det bjöds på hennes gudomliga potatissallad och köttbricka, efterrätt: fruktsallad med glass. Man behöver ju inte tala om att det var gott. Mycket trevlig kväll!
Nu sitter make och äldste som framför en klassiker-DVD med Eddie Murphy. Jag gör två saker samtidigt, gluttar lite på tv-skärmen och fingrarna springer över tangenterna...
Imorgon hade jag tänkt hälsa på min mormor som sorgligt nog har fått en stroke tidigare i veckan. Är på bättringsvägen men det har satt sig på balansen mestadels. Hon är ju inte så gammal, endast 72 år. Kram på dig mormor! Sedan ska det visst tapetseras om här i huset. Kompis Z kommer för att hjälpa oss. Tack för att du puschar på dessa lata människor! Svärmor ville vissta ha hjälp med en mat-leverans också...
Igår var också en händelserik dag, eller inte. Regn hela dagen, ungarna var på värsta humlör och då verkligen menar jag det. De slogs, retades, slogs, sparkades, slogs.... Meningen "mamma, han gör det, han gör så, mamma säg till honom.." sades nog femtio gången varje minut. Höll faktiskt nästan att bryta ihop. Äldste sonen försöker hjälpa till men med helt fel metod; det blev bara ännu värre. På kvällen brast det bara så de fick gå till sina rum och de fick inte visa sig för varandra. Minstingen fick absolut inte ligga bredvid mig utan i sin säng. Å vad arg han var; han grät, sparkades, slängde allt som fanns ur sängen. Somnade till slut- i sin säng. Jo visst fick man lite dåligt samvete men jag var så arg... De lyssnar ju inte för fem öre! Hoppas att man aldrig får uppleva en sådanhär dag igen.
Ja nu är det inte många dagar kvar på 6 v ledigheten. Börjar på måndag. Igår tänkte jag; det är nog semester att börja jobba! På ett sätt kommer det att bli skönt med att det blir lite rutiner igen. Men minstingen har uttryckt att han inte vill till dagis när vi fört det på tal. Jag hoppas att det kommer att gå bra...