Vi har funnit kortleken...

Ja, den har kommit fram i helgen och Plump blev det med Tallbacken och Björkbackafamiljen. Dock haglade inte vinsterna för oss i familjen, men en omgång tog jag i alla fall. Igår lördag gjorde denna familj inte ett dugg vettigt. Var som sagt till svägerskan på fm, åt mat och spelade kort. Mellangrabben blev kvar där en stund men hämtades framåt kvällskvisten. Då kom kusin med tillbaka och skulle sova över. På eftermiddagen kom Björkebackadonnan och vi tog oss lite ann med våra tärningar: 2-0 till migos! Vi slängde tillsammans ihop lite potatisgratäng och kassler på kvällen och efter det dammade vi av vår kortlek. Sent blev det med vad roligt vi hade. Mellangrabben med kusin la sig relativt skapligt men sedan fick de för sig att det skulles spela Nintendo kl 02, fick dom att somna om kl halv fyra. Fick själv sitta vid deras sänggavlar, annars så var det inte tyst. De sov i en timme, sedan var de igång igen. Vilken natt! Grabben klagade över ont i örat; nu i em såg jag att det hade värkt hål- igen. Ja han kan då inte vara utan mössa förrän det är riktigt varmt. Hur känslig som helst för drag. Och inte nog med öronvärk- han satta igång och tömma magsäcken på morgonen också. Magsjuka? Nja, jag tror nog att det var för att de inte sovit för det blev inget mer. Kusinen ville hem direkt efter det; konstigt? Annars har vi städat huset idag, skämdes lite över vårt lilla lortiga hem igår när vi hade gäster, men det gror ju igen på nolltid. Vi har även tittat på ett hus här i närheten men det var inget som tilltalade oss. Vi svängde runt lite för att se på andra tomtalternativ för att bygga ett nytt hem. Hm, vi har väl lite förslag så vi får väl se i veckan vad vi får för svar från myndigheterna.
Snön har ju verkligen avtagit, även här på vår tomt. Jag anar lite grönt i rabatterna... Jag tvättar overaller som en galning för det är ju så spännande med de leriga pölarna som finns. Det var länge sedan som man får slänga årets overaller p g a att dom är helt utslitna! Men jag kan tycka att det är ok.
På tal om vårtecken- man slog till på att klippa, färga och slinga kaluffsen i mitten på förra veckan. Blev ganska kort men jag har nu vant mig. Färgen med. Och detta krull... Blir bara lockigare och lockigare, pudelvarning snart. Många såg förändringen- utom min man som såg det efter typ två timmar. Och idag sa han: har du ljusare partier i håret också? Det har jag inte märkt... En sko i huvudet på´n?
I fredags hämtade mannen och barnen mig från jobbet- vi skulle titta på bil. Mannens företagsbil har växellådan havererat och det kommer att ta tid innan den kommer att bli fixad. Det kommer att gå på garantin som tur är men någon lånebil får man inte under tiden. De anser att man ska kunna köra med den ändå men den går ju värre än en kratta. Och sedan har vi två stora bilar och det känns lite oekonomiskt att dra iväg själv många gånger i dessa bilar. Så vi skulle bara titta runt lite. Men vi kom hem med en Saab Aero 9 5. Tyvärr fick jag inte lägga mig i köpet (fick ta hand om barnen som hade racing mellan de nya bilarna, kapplöpning i trapporna mm mm mm), då hade det aldrig blivit den färgen (eller ofärgen) silvergrå. Tycker att den inte har någon färg- ser ju ut som plåt. Men den gick bra och ser lite tuff ut. Nu har vi ju aldrig någon tur med bilköp så vi får väl se hur länge denna håller. Nej nu kommer äldste grabben ner, slitit sig från sin dator, för att ta en kopp te med sin mamma!  
(Orkar inte läsa igenom och rätta alla stavfel...)

Sköna dagar var det...

Man borde göra det oftare... Unna sig lite behandlingar på sig själv. Synd att man inte kommer iväg så ofta och att man inte producerar pengar som bara den. Var ju på planeringsdagar i jobbets regi i slutet på förra veckan- till Lunds Brunn. Vi "jobbade" under dagarna blandat med en massa måltider och fika. På torsdag kväll så hade vi fri tid i några timmar då jag passade på att skämma bort mig själv. Ansikte och fötter behandlades under en och en halv timme. Det var så underbart så jag nästan somnade. Terapeuten sa att jag hade en "mogen" hy i ansiktet och då började fundera- kände jag mig som en mogen 50-åring eller vad menade hon? Men var för trött för att fråga... Senare under kvällen blev vi bjudna på chokladprovning. Framför oss låg det ett x antal chokladbitar av art mörk. Från 55 % kakao till 88%. Har ju lite svårt med den där mörka men jag lyckades smaka lite på de två första i alla fall. Visste ni att man inte ska tugga i sig chokladen utan att man ska först bryta itu biten och lyssna på ljudet? sedan ska man lukta på det isärbruta bitarna... sedan ska man stoppa dom i munnen och låta dom smälta i munnen, inte tugga, bara smälta... Jovisst, hur lätt är det när man har chokladfrossa och man bara mular in för att stilla begäret? Men ärligt talat- gjorde man så, alltså låter den smälta så fick chokladen en helt annan smak. Prova ska ni se! Efter chokladprovningen besökte vi baren en stund men sedan var vi duktiga och gick och lade oss. Sov inget vidare men men. Var ehmma på fredag runt fem, trodde på en familjekväll men mannen hade naturligtvis jour och drog iväg...
Lördag så var det födelsedagsfirande. Fasters man har lyckats blivit ett år äldre. Denna gång tror jag att deras inredning var hel när vi åkte därifrån. På kvällen hade jag blivit inbjuden till att närvara på en liten tillställning för att fira en gammal jobbarkompis som fyllt 50. Vi åt italienskt, och gudarsskymning vilken pasta. Det är ju skillnad på pasta och pasta. Efter det drog vi till Buddy Holly(?)- en pub i Örebro med musik från 50-60 talet. Inte riktigt min stil men det var absolut inte tråkigt heller. Människoklientelet var från lilla 20-åriga i kort-kort, 40-åringen med skinnväst till farfar 75. En helmysig kväll med mina tidigare arbetskamrater...
Söndag hade jag ljusparty. Kom inte alltför många men vi hade så trevligt ändå. Bjöd på våfflor och jag tror att det var uppskattat. Det är ju så svårt att komma på något spännande att bju´på. Oftast blir det mackor och mackor.
Idag måndag har man haft det tufft. Provtagningar x flera, vanliga besök, omläggningar och dessutom två långa planeringssamtal. Fick lunch kvart över två, då var man ganska hungrig eftersom man åt halv sju. Fick släppa mycket kontorsarbete tills imorgon, jag har en förhoppning att hinna då. Optimist? Ikväll var det simskola för mellangrabben igen. Ser att det bara går bättre och bättre, men än vågar han inte hoppa från bassängkanten.
Vi grubblar mycket på husbygget nu. Vi fick avslag på att bygga på den tomt vi ville- det var visst något stenrös som ansågs vara gammal. Eller rättare sagt- det kunde vara så... Så nu får vi tänka ut ett nytt ställe eller så börjar vi fundera på att riva vårt nuvarande hus och bygga nytt hus på denna tomt. Positivt med det är ju att man kan använda lite av inredningen- typ kamin och badrumsinredning. El och avlopp är draget... Men samtidigt- vilket jobb att riva, vart ska man bo under tiden? Ja det är inte lätt ska ni veta! Kram på er alllllllesammans!

Bröderna Berglind tillsammans med E. Minstingens tröja är ju klockren för honom!


Disco! Manboy, Manboy för hela slanten!

Klart mycket bättre...

Natten som var sov jag för första gången utan värktabletter. Visst känns det men det är blaha blaha mot vad det har varit. Dagtid är det bara att undvika speciella rörelser och kraftiga nysningar så fungerar det bra. Men ett tag trodde jag att det aldrig skulle läka. Men ack så fel man kan ha.
På lördagen var jag och barnen till min mor och far. Det var ett bra tag sedan man var och hälsade på. Allt var bra med dom. Pappa är på god väg att få färdtjänst och det känns bra eftersom han då kommer att komma ut mer och att han slipper då att försöka knöka in sig i en bil. Han kommer nu att få sitta i sin rullstol i transporten. Måste bara försöka komma till honom inom kort för att klippa honom, börjar se liksom lite vildvuxen ut på huvudet. På eftermiddagen fick vi besök av makens bror med familj. För en gångs skull kunde man bjuda på lite hembakt. Sedan hämtade mannen upp en av våra goa vänner, hon och en kompis till henne skulle ut och kika in Örebros lördagskvälls-aktiviteter. Barnen hennes skulle sova över och vi skulle hämta framåt småtimmarna och skjutsa hem dom. Vi tittade naturligtvis på melodifestivalen. Jag gillade Darin bäst men visst var Bergendahl bra hon med. Blev himla lättad över att Fakir-grabben inte tog hem det i alla fall. Söndagen gjorde vi inte så mycket, fick besök av Yatzypolarn och vi delade rättvist på vinsterna.
Måndag var en hektisk arbetsdag. Eftersom vi på jobbet ska iväg på planeringsdagar torsdag och fredag så var det mycket som man skulle göra på tre dagar istället för på fem. Tisdagen skulle jag jobba kväll men fick ingen som kunde ta hand om barnen på kvällen så min käre arbetskollege bytte tur med mig fast hon hade jobbat kvällen innan. Det är en så himla tur att man har så goa arbetskamrater. Idag så har det varit fullt ös med, blev sen från jobbet men hann precis till dagis innan de låste dörren.
Minstingen har idag fått så mycket beröm av mig. Det började på morgonen då han var torr i sin blöja, sa att han skulle kissa och gjorde det på toaletten. Satte på sig blöjan och kläderna... Hoppas nu att det inte bara var en engångsföreteelse. Nu på kvällen när vi hade besök av svägerskan en timme så var han såååååå lugn, satt och tittade på en film. Jag trodde verkligen att det var något fel men nej, han var bara lugn. Inga protester att borsta tänderna... Men när vi skulle till och nanna så kom den vanliga O:ar fram. Uj uj vilken bråkstake. Somande inte förrän kvart över nio. Måste säga till dagis att snart måste det bli slut på middagsvila.
Nej nu måste jag nog pallra mig till sängen. Klockan verkligen bara rusar fram. Ska packa det sista i väskan inför vår lilla tripp till Lunds Brunn- en spaanläggning 1 ½ timmes resa härifrån. Har lyxat till det med att beställa en spa-pedikyr och ansiktsbehandling imorgon kväll. Ska bli underbart....

Det knakar och knastrar...

fortfarande i bröstkorgen när man gör vissa rörelser. Och det är ganska många rörelser. Revbenen liksom fastnar i fel läge och då måste man rätta till det och man fasar över knaket tillbaka.. det gör så ont... Men ändå så går det ok när man tar smärtstillande regelbundet. Kunde aldrig tänka mig att det skulle vara såhär, det känns ganska lustigt när bröstkorgen är instabil.
Har varit på jobbet ändå, jag tror inte att det blir bättre av att sitta hemma och glo, man skulle ju göra saker ändå och inte sitta still. Och det bästa för att skelettet ska läka är ju rörelse för då stimuleras benbildningen. Haft en ganska behaglig vecka- lite facklig kurs, jobba halvdag och fick en semesterdag som idag. Mellangrabben skulle börja i stora bassängen i simskolan men det blev inställt p g a sjukdom. Så kvällarna har inte varit uppbokade ändå. Barnen har haft med sig kompisar om vartannat efter skolan. Jovisst ja, vi har ju hunnit med 2½ årskontrollen på BVC och det var ganska roligt. De skulle höra att lillen kunde säga enklare ord; typ penna, äpple och bil. Han hade ju fullt upp med annat så han bara sneglade upp på sköterskan och typ suckade inför varje bild hon visade upp. Hon lade ner det hela efter fyra bilder "hör ju att han kan det". Och tre-ordsmeningar behövde hon inte ens nämna eftersom han talade om att han hade åkt färja på dagis, att den först var sönder men att de lagade den och sen kunde de åka... 14 kg och 94 läng. Inte undra på att 86 kläderna är för små. Man har nu ingen liten bäbis längre. Sedan fick jag en hög med brochyrer om hur man kan komma till ordning med smått trotsiga barn. Ska nog läsa dom faktiskt...
Har ikväll varit på 37-årskalas i Vingåker. Och som vanligt kommer man därifrån med både det ena och det andra i magen. Och inte bara där- utan i min handväska låg det hembakt bröd... Får väl köpa mjöl, mjölk och jäst och bara ställa utanför dörren för envis är människan att inte ta emot något som tack. Men jag ska nog komma på något!

Aj aj aj aj

kan skriva det hur mycket som helst. I onsdags kväll halkade jag på ett av barnens svärd och for omkull så det stog härliga till. Landade i vår trälåda som vi har ved i och fick kanten i revbenshöjd. Då trodde jag att jag såg slutet... fick inte luft på ett bra tag och till slut såg jag bara flimmer framför ögonen. Men till slut fick jag ett fungerande andetag men gudars skymning vilken smärta. Minstingen och mellangrabben blev jätterädda och bara skrek. Men de lugnade ner sig efter ett tag. Alla dessa dagar efter fallet har verkligen varit en pina. Jobbade de efterföljande två dagarna och det gick, men inte mer. Jag vet ju som "gammal" ortopedsyrra så accelererar smärtan vid revbensfrakturer/sprickor flera dagar efteråt. Idag söndag har det fortfarande inte gett med sig något. Det knakar och sprakar vid minsta rörelse, livrädd för att skratta, hosta och djupandas. Blir gråtfärdig om jag måste böja mig ner och ta upp något från golvet. Går knappt att sova eftersom att ligga ner är bara en pina, för att inte tala om att försöka vända sig i sängen. Detta är nog det värsta jag har varit med om- t o m att föda barn har nog varit lindrigare... Måste nog ringa till vårdcentralen i morgon för att få lite smärtishjälp, tar redan nu regelbundet av det receptfria som man kan köpa men det hjälper inte mycket. Hoppas att jag kan få något som hjälper så att man kan få sova åtminstone...
I början på veckan så träffade jag en gammal jobbarkompis. Vi fick bäbis nästan samtidigt (2½ år sedan) och vi umgicks lite när de var riktigt små. Sedan bytte jag ju jobb, hon blev gravid igen så det var länge sedan vi sågs. men som sagt nu slog vi till. Barnen mina hade studiedag så vi for hela högen till henne i Örebro. Tur att man har GPS... Det var hur mycket hus som helst i hennes kvarter och dessutom så mycket snö så man hittade knappt skyltarna med husnumren. När man stod i deras hus och skulle titta ut genom fönstrena så var det bara vitt. Snön var alltså högre än deras fönster. Helt otroligt.
Denna vecka var det säsongsavslutning på mellangrabbens simskola. Nästa vecka ska vi försöka att ta några simtag i den stora bassängen. Hoppas verkligen att det går bra. Det har ju tagit lite tid för honom att bli vän med vattnet. Men jag anser att det får ta den tid det tar, stressar man så slår han nog bakut.
Ikväll har vi kalasat på två ställen- dels fyllde mannens systers man (egentligen fredags) och sedan var vi bjudna på middag hos svärisarna som fyllde i februari/mars. De slog ihop det till ett kalasande. Svärmor bjöd på potatisgratäng och köttbricka. Ja, vad ska man säga? Lika gott som vanligt...

RSS 2.0