Vi trotsade skymningen...
Hämtade barnen efter dagis. Märkte direkt att det var en måndag för dom med. Tjurigt, bråkade med varandra eller rättare sagt- de tålde inte ens att titta på varandra. Ohjälp tänkte jag- hur ska kvällen sluta? Slängde snabbt ihop en pannkakssmet. Lite mat i magen, det kanske hjälper. Inte det inte. Nej det fick bli en tur till en lekpark i Odensbacken kl sex på kvällen. Barnen blev som lamm... Och skoj hade dom- alla tre...
Här bakas det glass...
Gungeligung...
O på "kockokyckel"...
En glad en...
Helt för sig själv i kompisgungan... yiiha...
Leker brandman...
Och idag skulle jag ha köpt biljetter till melodifestivalen- andra chansen som ska gå av stapeln här i Örebro. Biljetterna skulle släppas kl nio. Gjorde några hembesök innan, motade undan personal i deras lokal för att jag snabbt skulle köpa dom på nätet. Hur bra gick det då? Vill bara upplysa om att det är måndag. Jo två minuter över nio så satt man i internet-kö. Satt till halv elva- då kunde jag inte vänta längre. Besöken flåsade mig i nacken och personalen var tvungen att få tillgång till sin dator. Jag arbetade i 200 knyck och snabbt tillbaka till mitt eget kontor. Slängde mig in i kön igen för att få veta att det var slutsålt. Grrr. Jag/vi som sett fram mot detta.
Igår fick vi besök av fam D som grattade oss lite i efterskott. Vi fikade och umgicks. Tack för presenterna! Duken ligger så fint på bordet och vi tände det stora blockljuset i den fina lyktan. Dock var vi lite stressade för att vi skulle ut till min mor för att lämna tillbaka bilen samt se över vattenproblemet som de har. Kändes lite som om vi motade iväg sällskapet. Mamma kunde dock vara uppe i- ja blev det tio minuter eller t o m en kvart. Blev blekare och blekare men hon höll ut. Stackare, det går ju inte med rekordfart att bli frisk precis.
Fick ett trist besked nu i kväll. Mannen måste dra ner till Ängelholm för att arbeta. Ända till jul. Jag verkligen hoppar av glädje- eller inte. De säger fram till jul men man vet ju som alla andra gånger; det blir minst i ett halvår... Nej nu måste jag ta duschen innan mannen. Han tar all varmvatten annars- han vet inte vad en snabbdusch är...
Lördagsstäd, vattenlagning, ljusparty och lördagsmys
Nu ikväll har vi käkat tacos framför tv:n. Vi som inte skulle äta där eftersom vi bytt klädsel i soffan och ska försöka hålla den ren... Ja inte håller man en sådan enkel sak. Men jag tror att vi inte spillde.
Ska nu såhär på nattkröken skicka iväg mannen till Örebro och jobba lite. Han ska köra sin traktor in- den går 30 km/h. Låter inte alltför kul!
Favorit?
Idag har mellangrabben fått varit hemma från fritids- öronvärk och halsont. Inte sängliggandes men ändå. Men det är ju inte lätt att klä de små liven. Svinkallt på morgonen, underbart väder på eftermiddagarna. Nja, dagens väder kan ju diskuteras.
Mamma är på bättringsvägen. Har idag fått i sig några skedar filmjölk. Hon skrattade lite i telefon när jag pratade med henne. Ett friskhetstecken. Nej nu ska jag hämta största grabben i byn. Mannen försvann upp på övervåningen vid halv nio- har inte kommit ner än. Somnade nog. Fredagsmys? Hm
Darrar i hela kroppen...
Har kört på något djur... Det bara rusade upp framför bilen och jag hörde hur det "slaffsade" till höger hjulhus. Det var precis vid vårt hus. Vågade inte vända utan jag körde hem, väckte mannen och jag gav mig inte förrän han steg upp och följde med mig tillbaka. Körde fram och tillbaka men hittade inget djur. Så nu sitter jag här och vet inte om det finns ett stackars djur därute i skogen- skadad eller inte. Usch, har värsta ågren. Och jag vet ju inte vad det var för något. Större än en hare, knappast ett rådjur. Vad kan det då vara? Grävling? Kändes inte som om det skulle ha vart så hårt. Räv? Kan tänkas. Åh stackars vän vad det nu än var- förlåt, men jag såg inte... Måste erkänna att jag nästan såg dubbelt av trötthet. Var på väg hem från Julita där jag gjort ett litet besök hos min mamma som ligger sjuk i någon form av magsjuka tror jag. Har legat nu i tre dygn helt plakat i sin säng. Har slutat kräkts i alla fall, har fått i sig ca 2 dl vätska idag. Säger själv att hon är på bättringsvägen men jag vet inte det jag. "Lillebror" (flaggstångsvarning) får stötta/bära henne om hon ska på muggen. Svimmar då nästan av. Skulle vilja åka in till sjukan med henne så att de kan vätska upp henne men man har en liten envis mamma... Liten är det rätta ordet. Ser ut som en liten myra bland täcken och filtar. Så insjunken och likblek. Pappa sitter i sin rullstol på nedervåningen, kommer inte uppför trappan för att se till henne, hör bara hur hon ulkar. Måste vara hemskt för honom. Men han kämpar på att försöka hålla familjen rullande. T o m bror min har tagit fram strykjärnet ikväll och försökt få till tvätthögen. Måste erkänna att han gjorde det bra.
Har idag hunnit med att få ner minstingen till tandläkaren på eftermiddagen. Det började kaotiskt, var absolut inte på hugget. Skulle inte åka bil- skulle åka pappas "tatto", skulle inte ha kläder på sig- tar av sig allt jag försöker klä på, gjorde ett försök att borsta tänderna- öppnade inte munnen... Kom precis i tid och möttes av en tandhygienist som började förklara för minstingen om det ena och det andra- som om han skulle förstå att om han inte borstade tänderna skulle han få bakterier och därmed karies... Nog för att man tycker att ens barn är världens smartaste men hallå? Bakterier och karies? Vart har tandtrollen tagit vägen? Inte öppnade han munnen frivilligt men till slut fick han bita på en liten spegel så då öppnade han munnen och hon kunde räkna risgrynen. Och så var det klart! Stirrade med två klotögon- skulle de bara räkna tänderna och ställa frågorna om lördagsgodis, kakor och bullar samt om de använde napp eller tumme? Då påpekade jag lite fnäsigt (erkänner!) att det hade jag räkna hade jag kunnat gjort hemma och vi kunde ha samtalat via tel. Jag håller då på att försöka trassla ut barnet ur alla instrument som de har hänger över stolen innan han får för sig att man kan åka ruschkana nerför stolen. Och trycka på alla knappar så att det kommer vatten i skålen som man ska spotta i. Tandborsten han fick åkte all världens väg, in under ett skrivbord. Ojojoj vilket livligt litet barn fick jag höra när jag äntligen fick honom ut ur undersökningsrummet. Blev inte på bättre humör efter den kommentaren... Och till råga på allt var jag tvungen in i affären för att fylla kylskåpet. Gick inget vidare där heller men vi kom hem med mjölk i alla fall. Väntade in mannen för att sedan dra till mor min...
Igår var jag på vaccinationsutbildning. Vi ska ju börja ge våra brukare influensaspruta så fort vi får doserna. Än har vi inte fått dom. Men min pappa hade varit inne i Katrineholm idag och fått sitt stick. En timme fick han stå i kö, ok sitta eftersom han sitter i rullstol. Så nu är han 50 % skyddad. Efter dos två är man visst 80%.
Har haft sjuksköterskestudent i två dagar- och jag verkligen gillar det. Det är roligt att få lära ut och få information från henne också. Nej nu trillar ögonlocken ner lite för ofta. Ser på klockan och inser att den har rusat iväg igen. Tio över ett. Torsdag 15 oktober. Herrejisses vad tiden går fort... Måste sluta. Kramizzzzz
Oj... var det en vecka
sedan man skrev... Hm, illa. Denna vecka har varit ganska intensiv (denna med). Jobbat måndag till torsdag- inget speciellt med det. Simskola på måndag kväll, hade ingen barnvakt till minstingen så svägerskan fick förbarma sig över detta (igen). Skjutsade bort dom till badhuset bi alla fall. Barnen hade varit så duktiga att de fick köpa några simmärken.
Tisdag var jag med mellangrabben till ortopeden för att göra en koll på hans fötter. Det fanns ingen deformitet och hälbenen satt som de skulle. Det enda som var att han inte kunde böja riktigt i fotleden p g a att hälsenan var för stram. Endast 10 grader på ena foten och 20 på den andra. Men det går att träna upp. Jobbade sedan kväll, S ställde upp som barnvakt (igen). Lämnade in en skriftlig uppsägning till USÖ...
Onsdag. En helt vanlig onsdag. Mor min kom över på en liten kvällsträff. Kände då att vi skulle göra lite muffins. Skulle inte ha börjat. Lillgrabben skulle ju naturligtvis vara med och visst. Men ett ägg sönderslaget och rann ut över köksbänken, ett halvt paket vaniljsocker i smeten och sedan hälla mjöl i bestickbyttan på diskbänken. Tålamodet var då på bristningsgränsen. Innan hade vi gjort pannkakor då han fick tag på sleven i byttan och hälde ut smet på golvet. Hur som helst, sedan skulle ju muffinssmeten i formar. Jag tog då bullformar och trodde att det skulle gå. Men icke. De lade sig som platta cirklar och smeten flöt ut på plåten. Snabbt som ögat fick man då försöka göra så att de stöttade varandra och hur blev de till formen då? Inte runda i alla fall. Men goda blev de och det är väl det som räknas?
Torsdag. Jag och mannen kom hem samtidigt vid fem! Vet inte när det skedde senast. Gjorde inget speciellt utan bara njöt av en kväll med familjen.
Fredag. En ledig dag och det var maken med. Hade tänkt göra mycket på dagen men minstingen var på ett himla humör så det var bara att lägga ner både det ena och det andra. Handlade dock och fick godispåsarna färdiga som vi skulle ha till 6-åringarnas barnkalas på lördag. Men sedan var det dax! Ladies night för svägerskan och mig. Ojojoj. Man blev nästan en tonåring på nytt. Så bra det var. Vi fick jättebra platser, bara några meter från den lilla scenen som de brände av några låtar från. Men ibland kan man ju fundera på varför en del går på dessa tillställningar. På första rad vid lilla scen så satt det äldre damer, helt stilla med armarna i kors typ. Helt oberörda. Gungade inte till något till musiken. Man hade bara lust att gå fram och killa dom lite i sidan så att man såg att de levde. Kanske fått biljetterna i present? Men då kan inte givarna av presenten känt dom så bra... Tack L för skjutsen hem!
Andreas Johnsson..
Andreas, Martin och Mikael... och en massa huvuden...
Inte många meter från grabbsen...
Lördag. En snabb visit hos mina föräldrar, levererade lite äpplen som de ska göra mos av. Sedan var det bara att fixa inför barnkalaset. Och hur bra gick förberedelserna? Skulle var hos svägerskan kl kvart i ett, Åsa kommer tjugo i två... Mannen hade åkt en liten stund innan med barnen. Jag donade med tårtorna i sista sekund. Men kalaset gick bra tror jag. Vi hade Harry Potter-tema och svägerskan hade gjort ett himla bra jobb i huset med spindlar och andra små läskiga djur lite varstans. Vi bjöd på ormar/maskar (spaghetti) och falukorv som var utstansade som fladdermöss, spöken och ugglor. Därefter Harry Potter-tårta och sedan en liten avslutande godispåse med div djur och svampar. Så nästa år är det väl hos oss... Blir ju helt slut efter ett barnkalas.
Svägerska med familj hade dukat så fint...
Blodig spindeljuice, sniglarögon och något annat läskigt...
Presentöppning...
Presenter stora som små...
Röda maskar med fladdermöss/spök/ugglekorv...
Tårta nr 1
Tårta nr två. Spritsningen gick med 90 km / h...
På kvällen kom grannarna T-E som skulle fira mannen. Vi drämde till och sponsrade pizzabutiken. Därefter slog vi oss ner i soffan och tittade på körslaget. Trevligt förutom att jag blev så himla trött och det märktes nog. Jag som verkligen kan vara vaken till två om nätterna, kunde knappt hålla ögonen öppna till halv elva. Så himla typiskt när man har besök. Pinsamt värre!
Idag så började dagen med halvt hysteriska barn. Tog ut dom på promenad, ner till svägerskan för att hämta kameran som jag glömde igår. Fick kaffe. När vi skulle hem fick mellantjejen följa med och de fick för sig att de skulle städa skogen. Så de plockade allt möjligt skräp utefter vägen som hamnade i barnvagnen. Lillgrabben skulle också göra som dom och plockade kottar, ekollon och löv, också till vagnen. Såg ut som en sop-tipp, barnvagnen alltså. Men det är ju bra att det rensas upp...
Annars har dagen inneburit tvättengagemang, röjning mm. Har trädgården kvar bara. Ska ta upp lökarna, klippa buskar och dona lite. Måste snart sätta fart innan det börjar skymma. Avslutar med barnen i mannens traktor:
Myspys!
Wow! Hairspray 10 solar!
Kl tre var vi på China-teatern och såg Hairspray. Jag kan inte beskriva med ord hur bra den var. Rolf Lassgård! Vilken man! Hade ju filmen Jägarna framför mig när jag tänkte på honom- nu spelade han ett redigt fjönigt fruntimmer. Rolig var han till tusen och han kunde sjunga otroligt bra. Trodde jag inte faktiskt. Och alla de andra... Har ni möjlighet- se den, ni lär inte bli besvikna. Det var ett sånt drag att man ville bara upp och dansa med- och jag är inte den som släpper loss bland folk i första taget. Men det riktigt spratt i benen. Mmmm vilken dag!
Idag söndag har man tagit itu med mr tvättberg och strykt till den på fm. Mannen och jag hjälptes åt och städade. Tänk om det kunde ske oftare? Är glad för denna gång dock. Sedan kom faster med familj, lite senare mamma och co. Fick en ny perkulator- välbehövligt eftersom min gamla har packat ihop. Blommor med... Tack tack! Nu på kvällen har jag och mannen bestämt definitivt- inga mer knodds här inte. Alla de tre var i sitt esse. Orkar inte ens skriva om det, men om jag sammanfattar det med några ord; DVD-regn, hopp i soffa, ljudnivå max, slåss, sjö i badrum... sådär nu slutar vi. Underbara barn.
Mannen fick för sig att han skulle gå igenom DVD-filmerna. Jag skulle skriva ner dem på dator, han ställa dom i fin ordning i hyllan. Visst jag skrev med turbofingrar, han torkade hyllorna och fick sin lilla ordning. Undra om han tror att det kommer att stå så om någon dag eller så? Dock upptäckte vi att en massa filmer fattades. Några vet vi var de är (utlånade) men en del har vi ingen aning om vart de kan vara. Och en del har varit utlånade i över flera år av en och samma person... Märker man inte sånt? Jag har dock mellangrabbens skörd av DVD filmer att anteckna. Och jag är helt förstummad över hur många filmer vi har- skämtar inte- 489 st och då är jag inte klar. Pinsamt.
I fredags var jag med om något riktigt otroligt. Skulle "skriva in" en gammal man som behövde hjälp med sitt insulin. Skulle göra ett hembesök, jobbarkompisarna varnade för missär i detta hus dom han bor i. Och det var nog det värsta jag har varit med om. Det var ett ganska stort hus men man kom dock bara in ca tre meter innanför dörren. Sedan var det prylar överallt, smutsigt. Kunde inte ställa ner min väska, fanns inte utrymme. Men det kommer en gamling, hälsade, händerna var mer än svarta. Men han hade bytt kläder i alla fall just för att vi skulle komma. Men han var så mysig, lite små-dement, bestämda åsikter. Han tillät mig att få hjälpa honom med insulin och läkemedel (för det låg lite här och var). Hans inställning var till medicin- vad gör en tablett hit eller dit? Inte så noga, tar lite som det passar... Konstigt att han är vid liv... Förkyld var han, näsan rann. Snöt sig i handen och sedan ville han skaka hand. Vad gör man? Tjingeling!
Tack tack...
Jobbet har verkligen varit hektisk dessa tre dagar. Min närmaste arbetskollega har varit och är fortfarande sjuk så man har allt själv.
Krya på dig B-M JVisst går det men det är precis. Ligger återigen efter med en massa administrativa saker, jag som hade kommit ikapp i helgen som var. Imorgon är vi bara två i hela området. Och så är det möte mellan två och fyra- en fredag. Man är ju inte så taggad då... Men det är bara att ta tjuren vid hornen och acceptera läget.
I morse visade minstingen hur huslig han är. Igår kväll vägrade han ta av sig sin t-shirt med en spindel på så jag lät honom sova i den. Men på morgonen så ville jag byta eftersom han hade "matat" den med både frukost, middag och lunch. Det gick efter mycket om och men och febrilt letande efter en annan t-shirt med spindel på (spindelmannen- länge leve du). Jag sa "nu måste vi lägga den i tvättmaskinen så att den blir ren". Och vad gör han? Jo går till tvättstugan, öppnar luckan på tvättmaskinen och lägger in t-shirten. Stänger luckan, trycker på två knappar, i rätt ordning och maskinen går igång. Jag hinner inte ens reagera. Så två och en halv timme för en liten t-shirt... Jaja, man får väl se det positiva i det hela- den tvätthögen tar ju inte så lång tid att hänga upp- och stryka för den delen.
Usch nu är det redan oktober- vart tog septembermånaden vägen? Man skulle ju hinna med så mycket... Trädgården, boden, fönstren, gratta vänner... Man får lite panik.
Premiärbad...
Jobbdag idag. Min kollega som jobbar i samma distrikt är fortfarande sjuk- influensa tror hon. Ska stanna hemma hela veckan vilket är ett klokt beslut. Men det innebär att man drar hela lasset själv. Men med goda medarbetare så brukar det lösa sig. Även så idag. Var på "informationsmöte" i Örebro på eftermiddagen. Det slutade fyra och dagis skulle stänga kl halv fem p g a arbetsplatstäff. Och jag som vanligt är en tidsoptimist och tror att man ska hinna hem på 30 minuter i värsta rusningstrafik. Tjugo över fyra var jag hade jag inte lämnat stan än. Panik eller? Som en räddande ängel kunde L hämta minstingen... TACK!
Nu på kvällen drog jag och den äldste grabben till frissan. Det var i juni senast, så det var mer än välbehövligt må jag säga. Jag fick 8 cm kortare kaluffs. Frissan undrade om hon fick göra en liten snyggare uppsättning och jag tänkte varför inte? Och hon satte igång... Det blev världens bal-frilla med miljoner hårnålar kändes det som. Spray och skum högt och lågt och fram kom lockar som jag trodde inte fanns. Men själv fattar jag inte hur hon bara fick idén? Jag skulle ju hem och lägga mig... Tror att jag fått ur alla nålar nu, frisyren är fortfarande på plats. Inte konstigt efter all fixeringsmedel hon hade i. Undra om det är samma frisyr imorgon? Ni vet, kanske sådär som alla skådespelare ser ut när de vaknar. Frisyren helt perfekt och make-up:en helt ok?
Grabben blev relativt korthårig. Jag tycker att det blev jättebra, han är nog inte lika nöjd. Men hans hår växer ju fortare än ogräset så han har snart långt igen.
Nu har jag bestämt mig... Säger upp min tjänst på USÖ...
Oj oj inte på en hel vecka
Badrummet är som sagt färdigt, nu även min nya lilla tvättstuga. Hade kunnat lägga ut det på bild men det dröjde inte länge förrän den var överfull av tvätt. Måste verkligen ta tag i det hela. Men inte ikväll. Min lilla vilding har provat att återvinna sina blöjor. På något vis har det hamnat en easy-upblöja bland en mörk tvätt på 7 kg. Vet ni hur många miljoner millimeterstora geleklumpar en sådan blöja kan åstadkomma? Det är inte en miljon... Hjälpte inte att tvätta igen, de satt envist kvar. Det var bara att rista, rista, noppa och noppa. Då är 7 kg enormt.
Har jobbat i helgen och det har varit helt ok. Extrem lugn lördag kväll men jag passade då på att göra mycket administrativt. Skönt att få det undanstökat. Annars växer "ska-göra-sedan"högen fort. Idag var det lite mer att göra, så dagen gick fort. Efter missförstånd? så jobbade vi båda i helgen och kära syster med familj ställde upp och såg efter pojkarna vilket hade gått så bra. Så bra att minstingen gick till sängs frivilligt och somnade på två röda redan kl sex. Fick nu lite tid till mellangrabben och vi mysade i soffan innan han slog ihop där med.
Sitter nu och tittar på den oerhört irriterande dubbade filmen på tv 4. Men ändå så måste jag se... Idiotiskt faktiskt. Men jag har kommit in i ett lyckorus- Grays anatomi, bonde söker fru och körslaget börjar inom kort. Hur ska detta sluta? Soffnötning och skavsår i rumpan?
Har planerat kalas igen med svägerskan i em. Fick väl en del planerat men det var inte så lätt med sex barn med lite olika temprament och retningshumör. Tur att det är lite tid kvar...
Nu äntligen...
Svårt att få helhet på rummet...
Resumé av de dagar som nu har passerat...
Torsdag; jobb. På kvällen hade jag planerat att vi skulle till Kumla och handla men lust och orken försvann helt. Vi struntade helt enkelt i det och skrapade ihop det vi hade i kyl/frys/skafferi. Tandkrämstuben blev mer än tom. Mannen kom hem vid midnatt. Skulle vara ledig..
Fredag. Upp skapligt för nu hade vi mycket på schemat. Vi drog in till Jysk och IKEA för att inhandla det sista till badrummet. Det blev även lite uppfräschning av vardagsrummet. Pojkarna var inte på det bästa shoppinghumöret så mannen tog hem dem medan jag drog vidare till Kumla för att storhandla. Tyvärr var mitt ICA-kort avmagnetiserat så jag kunde inte scanna. Fick göra som på den gamla goda tiden- man hade ju nästan glömt hur det var. Kassörskan hade lite fullt sjå att få plats med alla varor- hade ju fyllt en, ja ni vet den största kundvagnen som finns Med råge... Det var lite Ullaredsvarning över det hela. Hem kom jag efter mycket om och men. Hem till ett litet kaos. Mannen försökte få ordning på fotöljen som investerats samt den nya klädseln till soffan. Lillgrabben hade varit arb och skrikit i två timmar för att han inte fick gå ut till mannens bror som höll på ute och "rappade" på vår verkstad (fördelsedagspresent). Minstingen ville ju hjälpa till och kladda med bruket... Och om två timmar skulle mannens föräldrar och syskon komma för att fira den nyblivna 38-åringen samt den snart 32-åringen. Men vi hann att få till möblerna, gardinerna, blommorna och dessutom röjja.
Från en beige soffa till en svart...
Nytt bord och stolar. Himla skönt att bli av med det gamla fula... Ska nu hitta något fint att ställa på bordet...
Vi bjöd på grönsaksdip och lite annat. Tror att det blev uppskattat, även hos barnen. Efterrätt: glass med tillbehör. Lördag; ja mannen drog iväg för att jobba ett hästpass; från tolv på lördag fm till söndag kväll. Ingen vila. Själv fick jag besök av syster min med familj. Hade bokat in att de skulle fira oss och det hade jag totalt glömt. Hade skrivit det i almanackan men hade inte tittat där. Ber så hemskt mycket om ursäkt! Men det blev väl bra ändå? Men pinsamt var det. Hann inte så mycket mer den dagen.
Söndag; Svägerskan kom upp en snabbis för att lämna de inbjudningskort hon gjort till det kommande kalaset för våra 6-åringar. Sedan bar det av till Julita- en snabbvisit hos mina föräldrar. Därefter drog vi till faster i Hållsta där kusin skulle hjälpa mig att byta generator på min bil. Det gick inte riktigt som vi tänkt. fel generator. Nytt försök senare. Men vi var kvar en bra stund ändå och bara snackade. Himla trevligt! När vi kom hem så var mannen precis hemkommen och genast stod han och snickrade i hemmet. Gick väl inte så bra, sågade sig i foten lite... L kom för att inspektera badrum och vardagsrum. Passade på att ta ett parti- vilket vi inte skulle ha gjort. Torskade... Ja det var en liten snabbresume´. Ska nu förbereda morgondagen. Kramiz, nattiz...
Brrrrrr...
Kom på mitt i natten att min bil skulle in på verkstaden för att AC:n skulle fixas. Kändes väl inte direkt aktuellt just nu men det är väl lika bra att få det gjort. Så det blev en lite hektiskt morgon att lämna barnen lite i sju, lämna bilen därefter för att sedan kuta till jobbet och vara där till sju. Behöver väl inte nämna att det blev sju plus lite momsminuter... Jobbet var hektiskt på morgonen. Hade fem hembesök som skulle klaras av innan en vårdplanering i ett hem skulle äga rum kl halv elva. Det låter inte mycket, fem hembesök, men när de ligger miltals ifrån varandra så får man vara lite tung på gasen. Vid ena besöket möttes jag av en ilsk man som tyckte att jag var sen. Jovisst det var jag men jag blev ståendes bakom en lastbil och en traktor som höll på att lasta av gödningssäckar. Kom inte om förrän de efter mycket om och men flyttade på sig. Det tredje besöket var hos en äldre dam som trodde att jag skulle förgifta henne med en influensaspruta. Skulle ge en vitamin-spruta. Men med mycket lirk och daltande kunde jag ge den. Ja vad man kan stöta på.
Nu på kvällen hade jag tänkt att åka och storhandla i Kumla, behöver det verkligen. Det ekar i kyl, frys och skafferi. T o m tandkrämstuben är urvriden på alla håll och kanter. Men barnen var mer än trötta så jag sköt upp det tills imorgon. Får äta det som finns. Vår äldsta grabb gjorde hemmagjorda hamburgare och de blev sååååå goda. Jag har aldrig gjort det själv, hatar att kladda med köttfärs. Men han kunde verkligen. Så nu vet vi vem som lagar mat hädanefter...
Swayze 57 år
Cancern tog överhanden nu, Patrick blev endast 57 år. Den dansande "kungen", soldaten i Nord och Syd. Missade inte ett enda avsnitt av serien, köpte den när den kom ut som DVD-box, satt som fastklistrad när jag såg den. Vila i frid...
Har som vanligt jobbat dessa dagar. Det råder en ganska orolig stämning bland personalen. Omorganisationen är nu ett faktum, det ska vara klart 1 dec. Jag sitter med i arbetsgruppen som ska utforma detta och jag ser det som en utmaning. Det är mycket man ska tänka på; personal, arbetsmiljö, budget, lokaler, transportmedel...
Kvällarna har varit fullspäckade. Trodde att denna vecka skulle vara lugnare men "icke sa nicke"... Måndag föräldramöte för den äldsta grabben där vi fortsatte diskussionen om droger, alkohol och cigaretter samt skolresa. Vi föräldrar har verkligen kommit ihop oss redan och delar många åsikter, beredda att stötta varandra om något skule hända. Det har varit mycket problem här i byn med droger och alkohol under sommaren och det kryper ner i åldrarna. Hemskt och otäckt. En del föräldrar har till och med gått till varenda kiosk och pizzeria och formligen nästan hotat "om vi ser att ni någon gång säljer tobak eller öl till någon av ungdomarna kommer vi att sätta dit er". Vilket engagemang!
Tisdag kväll var jag och barnen in till Marieberg och shoppade födelsedagspresenter till 38åringen i detta hus. Det var väl ingen större hit att åka efter jobb/dagis/fritids men vad gör man? Jo accepterar läget och jovisst- var tvungen att muta med lite godis för att jag skulle orka med. Känns lite som ett nederlag, men man orkar verkligen inte ibland. Hittade lite presenter i alla fall. Men frågan är nu när vi träffas så vi kan ha lite födelsedagsmys.
Ikväll var det grillning vid dagis. Trevligt att träffa barn med respektive föräldrar. Mellangrabben passade på att gunga en halvtimme på sin älsklingsgroda. Den äldste grabben hittade den yngste "dagisfröken" och de diskuterade datorer, datorskärmar, musmattor och spel... Jag försökte hänga med men insåg snabbt att jag skulle nog vara tyst innan jag skämde ut honom totalt.
Sitter nu och kollar på mitt favvo-program; traumaakuten. Bredvid ligger en snarkande sexåring... Jag hann inte få upp honom till sin säng innan han slog ihop. Har masserat hans fötter ikväll- han sprang fem km på skoljoggen i måndags. Efter det har han haft ont i fötterna och jag trodde att han hade träningsvärk. Men nu börjar jag tvivla lite. Han är ju född med "klumpfot" (inåtvridna fötter) och har varit gipsad länge vid spädbarnsålder, opererad samt haft skenor i flera år. Vi fick prognosen att han inte kommer att kunna springa, hoppa mm som ett "normalt" barn. Men det har blivit så bra- han springer och hoppar som bara den. Men 5 km kanske var en överprestation? Får se lite framöver- har gett honom lite lugna förhållningsorder. Hur nu det kommer att efterföljas...
Vilken härlig dag!
Idag bar det av till Tom Titts. Hämtade upp mina yngre syskon på vägen och mötte upp kusinerna i Eskilstuna. Tillsammans for vi mot Södertälje. Vi var där från att det öppnade tills det var tjugo minuter kvar tills det stängde. Detta passade verkligen alla... Från 2-åringen till gamle mor på 31.
Vi började på våning fyra- minstingen hittar direkt något att hoppa från...
Det handlade bl a om människokroppen. Här skall det styrketränas!
Min lilla doktor.. Han kunde alla organ och vad de har för funktion. Visade t o m var struphuvudet sitter, och "långtarmen". Plockade ur alla delar och satte tillbaka dom. Lite stolt är man ju...
Utmaning i vem som kunde slå hårdast.. Kusin E var ju ganska svår att slå, han är ju en höjdare inom armbrytning...
Men syster gav järnet!
Mamma och son tog ett parti tärningar!
Det fanns en enorm vägg att klättra på. F kom upp till toppen!
Kusinerna i matpaus. Tack K för att du kläckte idén att åka hit!
Våning två handlade om vatten och luft. Minstingen som äääälskar vatten trodde säkert att han var i himmelriket.. Och det var så kul att det fanns galonskydd så att man inte blev jätteblöt, bara blöt...
Jag ska bara ha den där bollen!
Grabben Ch i diskussion med syster J.
Vilken gunga! Kusin K och minstingen tog sig en svävande åktur...
Här gjorde man en melodi genom att trampa på de olika figurerna på golvet...
Det fanns även ett utomhusområde. Här hänger F i en "jojo" och far upp och ner...
Jag fick inte hänga i "jojon"... Ok tar väl ett annat rep och leker tarzan...
En liten snurrande karusell. Kusin E hjälper till att göra lite snurrande fart.
Här är det en stor fläkt som man kan upppleva hur det är att vara i en storm osv. Mellangrabben försöker stå emot "vinden" men förlorar fotfästet och hamnar nästan som ett frimärke i bakomvarande vägg... Men roligt hade han, gjorde det om och om igen. Nästan så att peruken flög av... Hm, lillgrabben fick visst med sin nappflaska på bild...
Ja bilderna säger nog mer än vad man kan beskriva. Det var enormt kul och lärorikt. Kommer nog åka dit fler gånger, trots inträdets kostnad. På vägen hem slocknade lillgrabben som en klubbad säl, så slut så slut. Vi fick en välbehövd paus halvvägs- faster bjöd på ett riktigt smörgåsbord. Vi åt nog upp allt de hade kändes det som. TACK! När vi väl kom hem vid halv nio hade grabbarna svårt att varva ner, pratade och stojjade. Men till slut så somnade de. Imorgon är det dax för en ny vecka- inte lika hektisk tror jag. Mannen blir 3...8... år. Har inte ordnat födelsedagspresenter än och jag vet inte riktigt när det ska bli heller. Men han är ju inte hemma för den delen heller så man kanske inte har så bråttom. Får väl skriva ett sms-grattis...
Till sist: Tack M för de fina mössorna du stickat! Största grabben bor i den!
Hektisk vecka
Tisdag innebar jobb. Eftermiddagen spenderades på Universitetssjukhuset där jag och en kollega fick möjligheten att gå på en utbildning om riktlinjerna för diabetesvård. Vet inte riktigt om det verkligen gav något som man inte redan visste. Men man får ju vara glad att man kommer iväg på utbildnignar i dagens ekonomiska besparingar.
Mannen åkte iväg till Värnamo för att hämta hem en Citroeng C5 som den nyanställde ska få ha. Kl sju på kvällen satt vi hela familjen vid köksbordet och åt Thai-mat, gudomligt gott.
Idag har jobbet varit intensivt. Mycket besök och olika akuta insatser. Men kom iväg tidigare från jobbet i alla fall för det var ju drop-in-fika på dagis. Vi var sist, inga andra barn eller föräldrar var kvar. Mellangrabben blev lite besviken. Men han tog en tur på hans älskade gunggroda... Vi diskuterade minstingen och vi kom fram till hur otroligt hans utveckling har gått framåt över sommaren. Fortfarande väldigt energisk men han är inte lika "röjjig", han kan ibland leka med sakerna, inte bara riva ut. Men de är imponerade på hur mycket spring han har i benen, går sällan, bara springer. Och talet har kommit så fort.
Nu på kvällen var det föräldramöte i mellangrabbens skola. Lite matnyttigt men gäspade nog en och en annan gång måste jag erkänna. Min långe "lillebror" kom och såg efter barnen vilket han fixade galant. Och jag tror inte att han blev avskräckt. Undra om han vill komma på måndag då det är föräldramöte för den största grabben (igen)? Har nu sett Traumaakuten på Tv i en och en halv timme. Det var länge sedan man satt framför dumburken så länge... Men det är så intressant...
Imorgon har jag arbetsdag, sedan vill jag in till stan och köpa nytt bord och stolar till vardagsrummet, badrumsprylar mm. Men jag vet inte riktigt om det går, får se. Fredag jobb, sedan besök hos fam B på kvällen. Lördag kommer mor min och tar med den största grabben på fiske (undra om hon vet vad hon ger sig in på?). Mannen jobbar hela helgen (igen) så vi får spendera den ensamma. Söndag har vi planerat Tom Titts... Hoppas att nästa vecka blir lugnare... Ska jag eller ska jag inte? Vänta på mannen alltså. Det börjar bli lite tungt att hålla rullgardinerna uppe...
Så var helgen över...
Ingen vidare helg kan jag tycka. Började med en tidig lördagsmorgon då man inte kunde sova- upp klockan sex. Mannen gick upp, satte sig vid frukostbordet och sedan for han iväg för att.......jobba. Ok han bytte på minstingen innan han sa hejdå, eller gjorde han det? Minns inte... Skulle sluta åtta men babblade om att de redan kunde sluta fem. Kom vid midnatt. Imorse: drog i arla morgonstund, har inte kommit hem än. Får väl hoppa av glädje att han är hemma imorgon och att jag är ledig jag med- på fm i alla fall.
Så vad har det annars gjorts under septembers månads första helg? Skulle ha gått på burkparty men en hemsk familjetragedi hände hos värdinnan så det blev inställt. Då drog jag och barnen till Julita igen, det gäller att passa på när tid finns. Mamma hade ytterligare plockat över tre liter lingon, snart är hon uppe i sina 40 l som hon alltid plockar, år ut och år in. Fattar inte hur hon orkar och hur hon kan tycka det är skoj. Nej någon naturmupp är inte jag...
På kvällen så var vi bjudna till svärisarna på kräftskiva. Och det var ju inte bara kräftor som serverades. Potatisgratäng, köttbricka, bröd mm och kaffe med dopp efter. Barnen fick godispåse- tur att det var lördag. Tyvärr glömde jag att ta fram kameran, den låg i väskan men som sagt den kom bara dit. Tråkigt för de hade gjort så mysigt.
Idag gick vi ut direkt efter en tidig frukost och städade i trädgården. Gamla blommor rensades bort, vi städade carporten som mannen verkar ha använt som sopstation när han rensat sin bil, vi eldade sopor- ja det blev riktigt ok. 
Sedan kom Z med sin yngste son som lekte med mellangrabben. För att göra något än att bara hänga hemma så drog vi in till Örebro för att se vad mannen höll på med. Det varade i fem minuter; sedan var han tvungen att jobba igen. Vi åt på Mc för att göra utflykten lite längre...
Sedan kom Z tillbaka och vi fikade och pratade skvaller och by-nytt. Vi ska försöka träffas hela familjerna nästa vecka. Det brukar inte gå så bra när vi planerar men man måste ju försöka. Ja efter besöket så var det dax att lägga minstingen som inte fått sova något under dagen. Och jag mitt lilla klantars... tar av blöjan och släpper han ur sikte två sekunder så han hinner iväg. Jaha den lilla rackarungen ställer sig i soffan och kissar. Överlycklig och skriker ajaj. Bara att tvätta. Men han somnade fort, tog nog bara 40 minuter...
Ohh denna bil...
Tänk om man hade en superbil som bara gick...
Varför ska jag alltid ha otur med mina bilköp? Varför kan de bara inte funka klockrent? I torsdags var jag ledig, åkte över till far och mor på en liten fika (nybakt, supergod äppelkaka där alla tålde den- marginellt med smör, utan socker och utan mjölk- fattar inte hur hon kan få till det). Vid lunchtid hade jag lovat mellangrabben att hämta honom från skolan. Kusin ville följa med hem och det passade ju bra, hade inget större inplanerat förutom att köpa lite potatis vid en gårdsbutik som jag brukar. Jo, sedan tänkte jag passa på att röja undan lite medans lillgrabben sov i bilen. Men när jag väl hade fått in skolbarnen i bilen och skulle köra iväg... inte ett liv i bilen. Tick tick tick tick... Jag blev först skitirriterad, ringer upp mannen som hade sagt att han skulle se över batteri/laddning helgen som var- vilket inte gjordes. Men vad kunde han göra nu? Han var ju i Stockholm någonstans, jag i Hampetorps skola. Men det kändes lite skönt att få vräka ur sig bara, kanske hade detta inte behövt hänt menade jag på... Bara att sätta sig att ringa runt för att bli hemskjutsad, snälla H kom. Hem kom vi- utan bil. Sedan kom L och E och fixade hem bilen och vet ni vad? Jo bilen hoppade igång- inte klockrent men den startade. Så det var/är något fel med batteriet eller laddningen från generatorn. Och om vi har otur- båda. Vilken dag! Och inte nog med det- fick stor-, stor-, storstryk i yatzy med. Runt 600 poäng mindre än den andra som satt mitt emot. Vem har uppfunnit spelet? Måste ha missat någon regel att inte få vinna så stort...
Fredag innebar en jobbdag- otroligt lugnt vilket var skönt. Inredde min lilla kontorshörna lite, skönt att få en egen plats att bestämma över. Tog mannens bil, han fick klara sig... Arbetade hemifrån idag så han hade ingen akut bilfärd han skulle göra. Efter arbetet skulle vi få besök av J och M med dotter. Hade trevligt ända till 22!
Fick besked om att mamma L har blivit sämre efter sin operation, KÄMPA vännen! Vår familjs alla största bamsekramar till dig och din familj!
Långdraget...
Har dock jobbat, och det har ju gått bra. Har nu blivit omvårdnadsansvarig sjuksköterska i Stora Mellösa. Tidigare har jag haft hela Östernärke som arbetsområde. Det har varit kul det med, absolut men man har ju inte riktigt kunnat gjort det lilla extra eller satt sig in riktigt i sina brukare. utan mer stöttat och gjort nödvändiga insatser. Nu kan jag mer fokusera på "mina" brukare och ge 100 % och lära känna dem mer. Från att ha någonlunda koll på 150 brukare till att ha stenkoll på ca 45... Hoppas att det kommer att bli bra, om det nu inte kommer att bli organisationsförändringar. Ska på ett möte som facklig representant på fredag nästa vecka om just detta.
Mellangrabben har nu en liten rejälare glugg i den nedre tandraden. Två tänder är nu borta. Tränar flitigt inlines på fritids... Känner att han nu trivs bra både i skola och på fritids och det är så himla skönt. Försöker nu att han ska åka buss. Till skolan går bra, om storebrorsan åker med. Hem är värre. Men de dagar som han kan åka buss hem är ju de dagar som jag är ledig så då kan jag ju komma och hämta honom. Så varför behöva tvinga honom till det? Men det är ju bra ifall man mot förmodan har gäster, blir sjuk osv. Ja det är inte bara med allt och alla. Känner att mina små problem är bara minisar nu när man vet hur vänner i min omgivning har det. Nu speciellt familjen L och deras barn med resp familj. Jag beundrar deras styrka- på alla sätt och vis. Önskar dem all lycka och nu speciellt mamma L. Krya på dig och kämpa! Men även till L som får traggla runt med sina remisser och inte blir hjälpt, Z som har mycket i sitt liv just nu, M som kämpar med fossingen...Många kramar.
Premiärdopp!
Måste bara visa att nu har vi ett badkar som funkar. Barnen badar och badar, mannen försöker göra finliret som finns kvar. Längtar tills han släpper in mig så att jag kan få börja pynta till det lite. 
Lite annat än en liten badbalja...
Annars har vi bara tagit dagen som den är, vi alla känner oss fortfarande lite mossiga i huvudet och har läckande kranar. Men vi tror att vi alla kan gå till sina "jobb" imorgon. Vi får se. Jo en sak har jag och äldsta grabben gjort; tagit ner poolen och hängt upp den över fotbollsmålet så att vi kunde köra över den med högtryckstvätten. Men det var ett helt företag... Så ner med ett badkar och upp med ett annat...
1+1=2
Förkylningen sitter nog i varenda Berglind-Garmenfjäll näsa nu. Mannen var hemma med minstingen i torsdags och även fredagen. Jag gjorde mitt bästa på jobbet men man ser hur omgivningen verkligen har tagit åt sig om svininfluensan. De trodde att man hade det bara för att man var täppt i näsan och hostade. Influensa för mig är att man är sängliggandes och har ont i hela kroppen i flera dagar...
Mannen sjuknade in igår. Inget större enligt mig men det är väl en yrkesskada. Ikväll tycker jag nog att han har blivit bättre, humöret är det i alla fall och det är ett friskhetstecken.
Var på bio igår- med goa vännen L och vår äldste son. Beck-fantast som jag är så var jag bara tvungen att se den och L och grabben hängde på. På väg in till bion kom vi dock på, undra om det är 15-årsgräns? Ringde hem och visst bekräftade mannen det. Grabben är ju bara 13! Bära eller brista tänkte vi och fortsatte. Grabben var en riktig negativ en och trodde helt klart att han skulle få gå på en annan film, själv. Men det gick bra- in kom han. Filmen var klart sevärd men det finns bättre rullar med Beck. Nöjda var vi nog allihopa ändå. Men en sak- vilka sega popcorn biografen säljer. Det var som vinegum! Och 70 spänn för en stor popcorn och 2 st 0,5 l drickor... Nästa gång tar jag med mig egna... På vägen hem fick vi åka i världens ösregn, och då menar jag världens. Fick köra jättesakta, batterilampan tändes och mina lysen blev svagare och svagare. Ringde till mannen och förberedde honom att kanske komma och bogsera hem mig. Men visst kom vi hem! Väl hemma så tog vi oss en kopp te (OK J: du fick kaffe) och lite smörgås. Trevlig och mysig kväll m a o.
Idag kom syster yster med familj och grattade våra små sköningar. Tyvärr var jag så lat att jag inte fixade någon tårta men vi drämde till med banan, glass, grädde, maränger och olika sorter av toppingar. Sedan fick man blanda och kladda bäst man ville. Nej nu måste jag sluta- Te dax och en liten film ska vi bränna av. Största grabben är med kompisar och väntas inte åter förrän imorgon...
