42 julkort är...
Annars har dagen varit inte så innehållsrik. Bara tagit oss igenom tredje advent- vad fort tiden går!


Oj det var länge sedan
Morgonen innebar lusse-firande på dagis där våra två minstingar är med. Båda var små tomtenissar. De sjöng så gulligt allihop, de var väldigt duktiga. När lillgrabben inte ville sitta i frökens knä mer passade svägerskans lilla minsting på att ta platsen, det såg himla kul ut. Efter sång bjöds det på julgröt och smörgås.

Jag hade dock lite bråttom eftersom jag skulle till jobbet. Chefen jobbade för mig de timmar som jag var borta. Det hade kommit bra med snö och väglaget var inte det bästa så det tog tid, men jag var ombytt och klar kl tio som jag lovat. Sista dagen på jobbet... Bjöd på lite kaffebröd på eftermiddagen. Kändes väldigt konstigt när man stod i omklädningsrummet. Borde ju inte ha gjort det för man har ju gått på "mammaledigt" två gånger under sin tid på ortopeden. Men man kanske inte kommer tillbaka- vem vet? Kommer i alla fall sakna arbetskamraterna SÅÅÅ mycket, kanske inte jobbet (förlåt) men dom man jobbar med betyder så mycket... Fick besök på kvällen av en släkting till mannen på kvällen.
Fredag morgon innebar åter luciafirande, denna gång skulle vi titta på svägerskans äldsta flicka som är sex år. Bilder kan ni se på narketosens.blogg.se. Det var otroligt fint och de kunde sjunga i stämmor! Nog för att jag fick tårar i ögonen på dagis-lussandet men nu rann det nog ner en och en annan på kinden. Och det var nog inte bara på mina... Det bjöds på kaffe och lussebullar efteråt. Glömde nästan säga att minstingen sprang bort för mig bland alla vitklädda och tomtar. Sprang över hela skolan fram och tillbaka (inteför att den är giganstisk men då kändes det som det). Till sist hittade vi honom då han hade gått in i ett klassrum, stängt dörren om sig och satt sig för att pyssla lite... Tuschpennor, limtuber ja lite smått och gott hade han hittat och roat sig med. Inte kunde man bli arg på honom, han bara log där bland allt...
Bjöd svägerskan och sina barn på lite fika och lite senare mat. Vi vuxna hann med maratonyatzy x 2 och vi tog en seger var. Barnen var mer eller mindre ute, det byggdes snögubbar och snöfotöljer. Måste erkänna att det är härligt med snö, i alla fall för barnen.
På kvällen väntade vi besök från Vingåker. Vi bjöd på anka och entrecote (med reserv för stavfel) samt potatisgratäng. Gott var det. Sedan bänkade vi oss i soffan och tittade på Idol-finalen och visst vann min favorit. Bra final av huvud taget tycker jag. Det var en mycket trevlig kväll! Grabbarna tillhörande besökfamiljen sov kvar.
Lördag morgon- jag fick sovmorgon. Inte för att jag sov till kvart över tio men att bara ligga i sängen och höra hur de andra "roade" sig högt och lågt räckte nog. Men sedan fick man ju lite dåligt samvete; övervåningen fick sig en rejäl omgång med dammtrasa och dammsugaren. Fint blev det i alla fall. Fick ett litet kort besök av mannens mellansyster under middagen. Vi hann ut en stund efter maten och åkte snowracer och kastade snöbollar. Minstingen tyckte det var jättekul och skrattade så han kiknade.


Lördag kväll kom björkbackatjejen med make hit. Vi skulle fira hennes födelsedag och det gjorde vi här. Vi tyckte att det blev bäst så eftersom våra grabbar har en tendens att flytta och riva ner en hel del saker som kommer i sin väg... Men vi åt tacos med hennes otroligt goda vitlökssås. Tack för det!

Senare tog vi ett par timmar Buzz-spelande och det gick inte så bra för mig men roligt var det. Mellangrabben var i lag med den som ledde naturligtvis. Största grabben blev jag imponerad av, han var riktigt duktig. Mycket trevlig kväll denna med.
Nu söndag har jag kommit igång med ett julkort... Har lite panik att bli färdig till på tisdag, men det är väl bara att ligga i... Minstingen har kommit på hur man hänger i kökslampan, försöker ta ett kort nästa gång så får ni se tarzan x 2... Kram
Länge leve internetshopping!
Har nu min minsting uppe och springer omkring och tror säkert att det är morgon... Får se om man får honom att sluta ögonen några timmar till. Måste själv i säng, ska på luciamorgon på dagis och ska ge allt för att komma före svägerskan dit! Hon tror nog inte att jag kan komma iväg i tid. Sedan är det ju sista dagen på jobbet...
Gick verkligen inte som jag tänkt mig...

Efter tolv satte jag fart. In och ut i alla möjliga affärer, men några julklappar blev det inte. Jo en och en annan men då var det mest ett irritationsköp för att jag inte hade någon fantasi. När klockan började närma sig sex var jag gråtfärdig. Chokladkartonger och några strumpor var det jag hade lyckats med. Kunde jag ju ha handlat på Ica i byn... Så många timmar för ingenting. Telefonen ringde i ett- och det var inte en som undrade varför jag inte var hemma än. Trodde att jag kunde få strosa tills de stängde men till slut gav jag upp. Tröstar mig med att jag fick i alla fall en himla god sen lunch hos mannens syster som jobbar på ett "café". Hon gör alltid en så himla god kycklingsallad, hon vet vad jag tycker om och får alltid dubbel curry-dressing. (Nyttigt?) Och så fick jag tag på låd- och skåplås som jag febrilt ska skruva med imorgon. Överallt! Högt och lågt...
Och inte blev man på bättre humör när man fick veta att mannen ska dra till Lund och jobba i några veckor framöver. Men men man ska vara glad att man har ett jobb i nu för tiden. Jag tycker att man bara läser och hör hur människor blir uppsagda och varslade omvartannat. Så tråkigt.
Pappa ringde mig idag. Undrade om vi existerade. Får så dåligt samvete. Lovade att komma i morgon. Sorry pappa... Kram
På banken med grabbarna...
Fick en välbehövd kopp kaffe av svägerskan innan vi for hemåt igen. Björkbackatjejen kom för att se förra veckans Cityakuten och så tog vi ett parti maraton. Fick stryk med ett par poäng, ok då flera hundra...Sedan drog jag och den äldste grabben för att hämta 23 halvmeterskorvar. Hans klass säljer dessa korvar för sin klassresa så nu var det dax att hämta dem och leverera. Det luktar korv i hela huset- vitlök och peppar. Inte saffran och pepparkakor...

Överreklamerad film...
Igår var vi på röjarhumör- jag tog tag i hemmet och försökte få fram vår hall i ursprungligt skick. Tomtarna har nästan kommit på plats (nu är det bara dukarna kvar) och 3 kg sand ligger i dammsugaren... Mannen tog med sig grabbarna ut och tog in studsmattan och bar bort överflögig sten efter gångläggningen i höstas. Sedan kom en vän över med sin yngsta grabb. Hon har det inte såvärst i sitt förhållande och behövde lite stöd. Vi bestämde att vi skulle träffas på fredag och se på Idol-finalen. Mannen skulle fixa något gott att äta- planstek tror jag att det skulle bli. Ser verkligen fram emot det, hoppas inget hindrar det. Nej nu får jag ge upp- minstingen attackerar tangentbordet, tar fjärrkontrollernas batterier och häller dom i min kaffekopp, tar telefonen och ringer div personer. Dessutom sprider han en mysig odör... Skriver mer ikväll. Ikväll ja- cityakuten och Prison. Yippie!
Sista kvällsturen
Igår skulla jag jobba hela dagen men dagis ringde vid halv tio och sa att minstingen var sjuk. Så jag fick lämna bygget för att hämta en trött men inte alls sjuk. Efter att ha sovit två timmar hemma var han högt och lågt igen. Så värst sjuk var han då inte. På kvällen åkte vi in till Örebro för att se Lena Ph och Orup på Conventum Arena. Helt suveränt! Enda man har att klaga på var stolarna, träsmak efter en kvart. Showen innehöll många gamla som nya låtar och man sjöng med i allt. Karaoke (vet inte hur det stavas) var det med. Ja en riktig hellyckad kväll tillsammans med Björkbackatjejen med make. (Vi åt även kina mat innan).
Nej nu ska jag rapportera över och sedan ska jag sätta mig i bilen, lyssna på Lena Ph och ratta mot öster... Ha det...
Ps: grattis svägerska som har blivit moster igen!
Hade besök av Madicken
Innan barnvaktshistorien var vi på årets sista Öppen famn. Mellangrabben skulle först inte dit, han var jättegrinig och det var fel på allt och alla. Skulle inte klä på sig, frukosten var skräp mm. Men sedan hördes det bara "jag går nu" och han drog själv dit. Jag som inte var färdig på långa vägar. Jo han kom dit en halvtimme före mig och det hade gått jättebra. Satt och gjorde julpyssel. Snacka om humörsvängningar.
På em fick vi ett tel.samtal om att en vän svimmat av på en toalett, varit okontaktbar och fått åka ambulans till sjukan. Hittade visst inget fel utan trodde mer på uttorkning. Fick åka hem och är nu rädd att det ska hända igen. Självklart måste det sätta igång tankeverksamheten- tänk om hon hade varit ensam? suttit i bil?. Otäckt.
Hann baka 70 lussebullar, pepparkaksdegen finns fortfarande i förpackningen.
Efter en natt med minstingen åter vaken två timmar på efternatten så bar det av till jobbet igen. Det hade kommit ganska bra med snö under natten och det var vackert. Men detta innebar en försening på över en halvtimme, man vågade ju inte köra så fort. Dagen var faktiskt helt ok. Lagom lugnt. Kom iväg skapligt eftersom jag fick reda på att lillgrabben hade varit väldigt trött och hängig på förmiddagen (tror jag det när man inte sover om nätterna!) Och dreglar gör han som bara den. Förra gången han fick tänder så blev han ju väldigt påverkad. Men när jag kom till dagis så var han full av energi som vanligt. Så det var nog bara trötthet efter natten, men visst är han snorig och hostig. Men vilken unge är inte det i dessa tider? Åkte hem med honom, bredde två smörgåsar och så iväg igen. Simskola... Hämtade upp svägerskans 5-åring, som somnade i bilen på vägen dit. Badet gick som det brukar, de verkligen gillar att bada. På vägen hem sjöng de Buzzhunter för fulla muggar, de kunde ju somna om de var tysta. Ska nu förbereda morgondagen; näst sista dagsturen ska avverkas. Har skitont (ursäkta ordvalet) i halsen och halva näsan har gått i strejk. Känns som om man har en stor propp där. Men på kvällen ska vi ha trevligt- käka middag och gå på Lena och Orup... Ha det!
Utbildning
Storgrabben kom in till stan vid fyra och vi möttes utanför Burger... Vi skulle köpa vinterskor och jacka till honom. Kraken har fått gå i en jacka i strl 150; korvskinnsvarning och 1 dm kort i ärmarna. Vi hittade skor (strl 44!!!!) ganska omgående och vinterset likaså i ganska hyffsat pris. Sedan strosade vi runt lite på Marieberg. Inte för att vi skulle ha något, vi bara gick... Jo jag hittade en haklapp med långa ärmar som lillen ska ha vid matbordet har jag tänkt.. Undra hur det går...
I morgon är en fullspäckad dag. Öppen famn fm, svägerskan kommer på lunch, sedan ska jag se efter hennes lilla medan hon är på utvecklingssamtal på em, lussebullar ska bakas och helst även pepparkakor. Bäst att lägga sig skapligt nu. Ska bara få minstingen i säng igen- har vaknat och slänger ner grejer nedför trappen... Blir man tokig? Nej bara lite trött...

Vi pyntar vidare...
men det går trögt. Har fortfarande massor av tomtar kvar att ställa fram och gardiner att sätta upp. Var nere till svägerskan igår (kalas för den ende mannen i huset som blev 34) och det var så fint överallt. Hon har i sin blogg skrivit att en tromb har besökt ett rum. Här har tromben slagit till i alla 8 rum och hallar! Pust.
Ja, vi kalasade som sagt igår för mannens bror. Det bjöds på varm hönökaka med olika fyllningar, otroligt gott. Men efter att ha gått upp kvart i fem fyra dagar i rad så var ögonlocken mer än tunga. Stupade med minstingen kl nio- och sov till sju. Det var otroligt skönt att sova tio timmar i sträck. Har idag haft besök, varit på BVC och vägt minstingen som nu har sin vikt inne och sedan varit hos min faster i Eskilstuna och levererat jultidningar. Alltid lika trevligt att åka dit. Synd att de bor så långt bort. Minstingen for runt som vanligt, ville absolut upp i deras trappa... Vi turades om allihopa att hämta ner den lille vildbattingen.
Sitter nu och ser på Prison på vår nya TV- vår julklapp som inhandlades igår. Det var ett ruggigt bra pris så vi slog till. Pojkarna blev överförtjusta. Speciellt stora grabben som ska få den "gamla" 37-tumstv:n till sitt rum. Men just nu står den mitt på hallgolvet och väntar på att bäras upp till övervåningen. Men den är tung som en .... och mannen måste få hjälp av sin bror (vi klenisar orkar inte) och han kommer imorgon kväll. Tack för det!
1:a advent om en timme o en kvart...

och jag har inte hunnit ens en fjärdedel av allt som ska göras. Har bara fått upp nya gardiner i köket, hallen och på kontoret. Adventsljusstakar i vardagsrummet och i ett annat fönster. Plockar fram två kartonger med tomtar men de står bara uppställda på ett bord. Tomtar redan undrar ni säkert. Jo, jag tar fram allt på en gång, håller inte på och pysslar två gånger. Annars får man ju inte ha det framme så länge... Har dock enormt mycket tomtar men det behövs när man har ett hus på 230 kvadrat. När allt är utspritt så är ser det inte så mycket ut. Mellangrabben skulle hjälpa till och det var bara en tomte som krasade. Efter en julperiod så brukar ca tio tomtar ryka i alla fall. Tomtarna blir krigsgubbar i hans ögon och de tål inte alla slag som utkämpas. Så gissa vem som shoppar järnet när det är utförsäljning efter julen..
Jaha, i torsdags jobbade jag en dagtur. På kvällen så skulle mannen bjuda sitt företags styrelse med respektive på middag. Det skedde i Askersund och det var mycket trevligt. Till förrätt serverades löjroms-någonting, huvudrätten bestod av hjort med klyftpotatis och till efterrätt lingonsorbé. Otroligt gott alltihop. Faster H och farmor och farfar var barnvakt. Det blev dock väldigt sent, vi hämtade barnen vid midnatt. Vi kom väl själva i säng vid ett och sedan var det bara att masa sig upp kvart i fem. Gick som i en dvala hela dagen kändes det som. Var inte alls på humör på hela dagen, trött, huvudvärk och jag kände av magkatarren igen. Som tur var hade jag inte det medicinska ansvaret för mina patienter. Jag gjorde det jag skulle men inte mer, var inte alls social. Det fortsatte när jag kom hem. Björkbackatjejen var på besök och det första jag gjorde var att snäsa åt henne (förlåt, det var inte meningen). Mannen flydde på kvällen...
Idag allt bättre. Tredje dagsturen, det börjar kännas nu att gå upp så många tidiga "mornar". Fattar inte att man orkade med heltid förr. En tokstressig dag igen, frukost i tio minuter kl halv elva, lunchen fick man i sig innan man åkte hem. Väl hemma så slängde jag ihop en hög pannkakor innan man började riva ner gardiner och upp med nya. Kl 21 kom vännerna nedom backen och vi drack te/kaffe. Hade som vanligt inget att bjuda på- ett oöppnat kakpaket hittade jag dock. Måste skärpa mig att baka lite... Nej nu sitter jag och somnar framför skärmen- mot sängen! Snart är det första advent...
Svarar på utmaningen...

Kan inte låta bli...
Idag har vi åkt lite pulka och snowracer innan vi gick till bygdegårdent och träffade andra daglediga föräldrar. Mellangrabbens dagiskompis dök dock aldrig upp så han blev lite putt. Minstingen röjde. Slog ingen med hammare denna gång, klättrade desto mer på stolar, fikavagnen och uppför trappan som finns. När vi kom hem passade jag på att laga lite kläder medan lillgrabben sov middag och den andre fick vila sig med den nya DVD:n Horton. Mannen drog till Härnösand för att jobba en natt och för att dra hem husvagnen.
Drog en sväng till svägerskan för att lämna av symaskinen som hon ville låna, några julgardiner skulle sys? Konstigt nog stod det lite kaffe på bordet och nybakta lussebullar... Ljuvligt gott. Ska bjuda igen...
Därefter var jag tvungen att åka till apoteket, hämta ut paket och affären. Apoteket är en mardröm att ta in två smågrabbar i. Alla varor står i golvnivå känns det som och det är ett paradis för dem att gå bärsärkagång i. Men elak som jag var tryckte jag ner bägge i en kundvagn och höll ett långt förmaningstal innan. Som tur var var det inte en enda kund där utan det gick snabbt och smidigt. Att hämta paketen tog längre tid men vi lyckades att inte bli alltför svettiga av frustration på varandra. Vi drog vidare till Kumla för att inhandla mat och blöjor. Kände väl inte riktigt för att åka de extra milen men man tjänar verkligen på att åka dit. Jag måste verkligen ha tur denna dag för gissa om de inte bjöd på honungsmelon. Fräckheten tog överhanden eftersom den minste började redan protestera när han såg kundvagnen. Jag tog en plastpåse från fruktavdelningen och la i en hel hög med fina uppskurna bitar, log lite ursäktande mot de andra som tog EN bit och drog iväg. Minstingen gnagde på dessa bitar och vi hann runt hela affären innan de tog slut. Mellangrabben nöjde sig med att köra en egen liten kuindvagn men man fick ju alltid vara pass upp på vart han den. Fick leta efter den flera gånger. På vägen hem skulle vi plocka upp storgrabben någonstans i skogen. Vi hittade faktiskt ganska bra efter att ha väglotsats av kompisens mor via telefon. Hem kom vi i allafall, minstingen tjöt nej gallskrek är nog ett mer passande ord, den sista kvarten. Mellangrabben skrek ännu högre att brorsan skulle hålla tyst och den största försökte berätta vad som hade hänt i skolan. Kallabalik? Nejdå inte alls... njuter nu av att höra deras sömniga andetag. Den största pratar även i sömnen, mellangrabben har lite trångt i näsan så han snarkar verkligen och den minsta gnyr... (Och så har jag en envis liten fluga som surrar i fönstret) Undra hur en ann låter? Nej mot kudden! Imorgon börjar första arbetspasset av fyra innan man är lite ledig igen... Har nu bara 8 eller 9 arbetspass kvar på avdelningen...
fortsättning följer...
Ja måndagen fortsatte i sin stressiga natur. Arbetspasset var ett löparlopp. Man skulle verkligen ha stegräknare på jobbet, det skulle verkligen vara intressant att se hur många km man springer runt. Eller så kanske det blir en besvikelse, att man tror att man springer mer än vad man gör. Dagen slutade med att jag fick jobba över en timme dessutom...
När man skulle hem så var det så vackert med all snö. Alla bilister tycktes dock tycka att det var jättehalt och inne i stan körde alla 30 och på landsväg 60... Kom aldrig hem kändes det som. Men jag betade av lite av ljudboken som jag lånat utav mannen, riktigt spännande! Plockade upp vännen nedom backen när jag passerade. Hon har ju varit nästan två veckor i Egypten, så jag behöver väl inte säga hur gyllenbrun hon är. En ann kan ju tampas med isbjörnarna...
Möttes av storgrabben och hans vän iklädd i varsin sumo-dräkt och de boxades runt. Mellangrabben tyckte det var jättekul och skrattade i högan sky, lillgrabben tyckte det var otäckt och skrek. Det var det man behövde när man kom hem. Men det lugnade ner sig snabbt som tur var. Två maratonyatzy hann vi med på kvällen, vann varsin gång. Rättvist. Mannen åkte iväg för att jobba. Minstingen fick för sig att man skulle vara vaken mellan halv tolv och ett...
Idag har jag gjort ett besök hos mina föräldrar. De hade mer snö än vi och mamma hade skottat stora snövallar. Mellangrabben bokstavligen flög på dom och var ute jättelänge. Minstingen somnade i bilen och jag tyckte att han fick sova en stund. Skulle inte ha gjort det- han hade visst kackat i blöjan och blev jätteröd i baken och är det fortfarande. Han gallskriker så fort han har kissat. Stackarn... (Klådde mamma i yatzy!) Nu ska vi iväg till mannens syster, jultidningsleverans. Ha det gott!
En riktig b-måndag..
Denna måndag började verkligen inte bra. Jobbade kväll igår och kom hem strax innan elva som jag brukar göra vid dessa pass. Arbetspasset var verkligen inte roligt, stressigt till tusen. Jag kan väl bara nämna ordet snökaos och det innebär en hektisk tid för oss på ortopeden. Brutna ben hit och dit. Mest bäckenfrakturer denna helg/kväll. Hur som helst så kom jag i säng skapligt ändå, hon (klockan alltså) hade nog inte slagit halv tolv. Vaknade sedan kl tjugo i sex denna morgon. Hade mobiltelefonen (som tjänstgör som min väckarklocka) i min hand, så jag hade stängt av ringningen men somnat visst om. Har inget minne av detta men det måste ha gått till så. Snacka om jag fick panik. Rusade upp, väckte barnen, drog på dom kläderna, ner på nedervåningen, slängde ihop borste, smink och spray i en påse, värmde välling och oboy, och snabbt till dagis! Kl två minuter över sex var vi där. Snacka om effektivitet. Visst har jag dåligt samvete för barnen...
Hm nu tar snart batteriet i datorn slut så jag måste avsluta... Skriver mer imorgon bitti då jag är ledig! Kram
Det finns fortfarande...
människor som lever utan vatten i sitt hem... Jo det är faktiskt sant. Har jobbat idag och en får in en patient på dryga 80 år som bor i ett soldattorp ute i skogen utan vatten. El hade han dock. Han cyklar 2.5 mil om dagen, cyklat vätternrundan för 2 år sedan. Vilken man! Hade nu cyklat omkull när snön nu kom och fått flera frakturer i höftens ledpanna och blev därmed mycket begränsad i sin rörlighet pga smärta. Han accepterade dock sin situation men önskade direkt ett par hantlar så att han kunde träna överkroppen åtminstone. Visst fixade jag det från sjukgymnastiken och han satte genast igång att träna. Och situps gick av bara farten. Jag kan bara le åt hela historien. Vilka människor det finns!
Har annars bott på jobbet de senaste två dagarna känns det som. Kom hem vid elva igår kväll och mannen min var vaken. Han har jobbat natt ett bra tag nu så han var pigg. Och då kändes det taskigt att gå och lägga sig direkt när man kom hem. Så vi pratade, halvtittade lite på TV. Halv ett kom vi i säng.. Gissa vem som var trött när mobilen ringde kvart i fem. Men dagen på jobbet var enormt stressig så man hann aldrig känna efter om man var trött. Men nu kommer det, känner mig lite halvseg. Lillgrabben har fått sovit en timme nu på kvällen så han är i farten. Springer omkring och verkligen röjer allt som finns i hans närhet. Har aldrig tidigare köpt lås till skåp men nu blir det nog så. Nu vill han också skriva lite så jag ger nu upp detta. Ha det bra allesammans!
Stressade barn...
Vi diskuterade hur vi som föräldrar kan minska stressen för våra barn... och vi kom fram till att det verkligen inte var lätt. Hela samhället är ju stressat! I alla köer- vem står lugn och sansad i affären, i bilen, framför bankomaten? Hur många gånger tittar man inte på klockan? Hur många gånger under dagen tänker man "jag hinner nog göra det och det och det innan...". Och detta ser ju våra barn, och blir påverkade. En forskare menade på att det påverkar redan i fosterstadiet... Men hur påverkar det barnen då? Jo man har sett att det kan uttrycka sig i aggressioner, tillbakadragenhet, hopplöshet mm hos dom. Och man då som vuxen tror att barnen är inne i en "speciell period" i sin utveckling.
Nu på kvällen så har jag verkligen tänkt mycket på detta. Måste erkänna att jag är en person som ska hinna med tusen saker inom en timme, vill oftast ha kontroll, ordning och reda (inte överdrivet men ändå). Överför jag detta? Inte bokstavligen, för pojkarna är inte mycket för att hålla iordning och få många saker gjorda. Men kan deras "beteende" vara annorlunda om jag hade varit mer lugn? Ja säkerligen men då försöker jag intala mig att det kunde ha nog varit värre... Vem vet? Man vill ju vara en toppenmamma...
Innan vi skildes åt var vi överens om att man skulle försöka att varva ner efter jobbet, tillsammans med barnen. De har ett lika stort behov av det som vi vuxna. Men alla aktiviteter som är på kvällstid då? Ransonera! Ett barn på dagis skulle max ha 1 aktivitet i veckan... Krya på dig svägerskan! 8-)
En snabbis...
Har jobbat idag och det var en pina. Fick verkligen anstränga sig för att vara trevlig mot allt och alla- ville bara hem och lägga huvudet på kudden. Men när man väl kom hem ville man ju vara social med familjen, men jag vet inte ens om det lyckades. Men nu sover de små, äldsta grabben vet jag inte riktigt vad han gör (sover hoppas jag) och mannen jobbar i Gnesta i natt. Så in i duschen och bums i säng och jag hoppas att morgondagen blir bättre. ( Ja idag är jag en riktig gnällspik...) Nattinatti.
En mycket trevlig Göteborgsresa...
Igår åkte vi tillsammans med svågern och svägerskan till Göteborg. Jag hade för länge sedan bokat (som en liten överrasknings-bröllop/födelsedagspresent till min man) denna resa,

Eftermiddagen har varit lugn. Nu på kvällen har jag packat jultidningar som äldsta sonen har sålt. Det är ju inte lite, ändå väntar vi på en kartong till. Hela hallen full.


Att det kan vara så kul...
På em åkte vi till syster min i Katrineholm, svågern blev 39. Pojkarna (de har en sjuåring) lekte gott och minstingen röjde runt. Hade tajmat in det så att vi skulle släppa av mellangrabben vid UK (ung scouterna) på vägen hem men även denna gång tvärvägrade han. Mystiskt. VIll absolut inte dit, även om kusinerna är där. Hänt något? Inte vet jag men jag kan ju inte tvinga honom.
Mount-Everest-berget är ett minne blott. Kom igenom den igår kväll, tog två timmar. Har jag berättat om min stryk-noja? En dag försökte jag intala mig själv att om andra kan lägga in ostrukna lakan, diskhanddukar, t-shirtar, jeans osv i linneskåp och garderober, så kan även jag. Sagt och gjort, men jag började bara med lakanen. Man måste ju göra livsstilsförändringar försiktigt. Stängde dörren till linneskåpet... Började städa lite annat men tanken på att de stackars lakanen låg där ostrukna kom verkligen inte bort. Till slut tyckte jag mig nästan höra dom ropa att de inte var strukna. (Och oreda blev det ju i skåpet, är inte pedant utan vill bara ha lite ordning och reda) Det slutade med att jag tog fram de små liven, strök dom och sedan la tillbaka dem , snyggt och prydligt. Mådde då mycket bättre. Man kan ju undra om det är något fel på en...
