Garmenfjallans

Brukar ju alltid klaga på måndagar men idag kan jag faktiskt inte göra det! Mellangrabben och hans jämnåriga kusin sov till kvart i åtta sedan var det dax med morgonbestyren. Såklart skulle de ha olika sorters gröt så det var bara  att göra det. Det är så skönt när de små liven blir nöjda med så enkla medel. Iväg med mina till dagis och sedan skjutsade jag hem kusinen. Svägerskan väntade med en kopp (ok två) kaffe samt tårta som hennes mor hade gjort. Bra inledning på veckan... (Sänder en värmande tanke till henne och hennes familj med tanke på allt som hänt). Tyvärr åkte jag på stryk i yatzy, jaja någon gång är det väl din tur (fniss). Skulle egentligen ha åkt direkt till jobbet, blev bara en aningen sen. Men jag skulle jobba administrativt idag samt hålla i utbildning i dokumentation (igen) på eftermiddagen. Trots den "lilla" förseningen så hann jag med det jag skulle göra och föredraget gick bra.
Hämtade kidsen på dagis för att sedan dra till Vingåker för att hämta den största grabben. Det hade varit lyckat att vara på bageriet och duktig hade han varit. Som belöning hade han bakat ca 30 källarfranskor och många stora chokladbollar att ta med sig hem. Och det var så gott... Har redan provsmakat. Så nu vet vi ju vem som får ta över bakningen i detta hus. Nu måste jag dock ta itu med lite röjning  innan "mammas timme x 2" börjar. Just det- CItyakuten och Prison Break. Inga telefonsamtal och SMS besvaras då.. Hm- undra om man ska släpa in strykbrädan till vardagsrummet och bestiga Mount Everest-strykberget under tiden? Tål och tänka på i alla fall. God fortsättning på veckan!

Ja då var det dax med en ny vecka igen. Lördagen var vi bara tillsammans jag och barnen och vi hade bara storhandling på schemat. Och det var inte så bara. Har försökt med "att handla när mannen är hemma så att vi tillsammans gör det eller jag åker själv utan barn" i förhållandet. Lyckats en gång... Så det var en spännande eftermiddag i Kumla. Lillgrabben tvärvägrade sitta i kundvagnen, antingen fick jag bära på honom eller så fick han springa runt i affären. Han blir tung efter ett tag, 9 kilo drygt hoppas jag, eftersom han ålar sig i famnen med. Sprang han runt så var det "flest varor på golvet vinner"... Mellangrabben körde ramsorna "jag är jättetrött, är vi inte färdiga snart, jag är törstig, det är sååååå tråkigt" (det var bara en del av alla ramsor.) Stora grabben försökte hjälpa mig på alla sätt och vis, hämta varor, scanna, bära lite på lillebror. Och klappa till mellanbrorsan emellanåt... Blev ju mycket bättre...  Men han konstaterade att det skulle gå minst ett år innan han följde med igen. Kvällen blev lugn ändå. Hade planerat liet mys men de minsta fick jag i säng rättså skapligt utan protester. Ok då minstingen tog en timme på sig att snurra färdigt i min säng. Största grabben- ja datorn hade ju stått orörd i några timmar. Så jag passade på att se filmen Ps I love you som jag lånat av L för hur länge som helst sedan. Man har liksom inte riktigt tid att sitta och se på film direkt. Och gör man det så är det ju inte jag som valt film... Hur filmen var? Lite för snyftig för att passa mig. Men visst var den rar och smårolig vissa stunder. Sevärd men inte mer kan jag tycka. Sedan var det Enemy of the state med mr Smith på fyran. Tja, när jag äntligen fick äga TV-kontrollen drog jag till med den med. Kl ett slog ögonlocken ner...
för att åter öppnas kvart i sex. Söndag morgon kvart i sex skulle dom upp. Fattar inte att de inte lär sig hur ljuvligt det är att sova till åtta åtminstone. Nejdå upp och koka havregröt. Men sedan så känner man sig ganska duktig när alla morgonsysslor är färdiga kvart över sju. Men förmiddagen blir ju så lång. Åkte till min far på fm. Han var pigg idag och lyser faktiskt upp när vi kommer. Och minstingen tycker att det är spännande med hans rullstol, mycket att mickla med och bita på hjulen... Vilket jag tycker inte är så himla mysigt. Mamma hjälpte mig med att lägga om lillens hand. Det är inte lätt själv precis. Ser ganska bra ut tycker jag förutom att det spricker och blöder en del. Men det varar inte längre i alla fall. Slog mamma och storgrabben i yatzy...
Hämtade upp barnens mellankusin på vägen hem. Hon ska sova över hos oss. Men de sover inte än inte. Har precis "hotat" med att de får ligga i varsitt rum om de inte håller sig i sängarna. Får se hur länge det håller. De tisslar och tasslar, fnissar. Skjutsade iväg största grabben till Vingåker där han ska göra en pryodag imorgan på ett bageri. Ska visst upp kl fyra imorgon bitti så han fick komma redan ikväll till min vän som jobbar där på bageriet/cafét. Tror nog att han kan vara ganska trött imorgon eftermiddag då jag hämtar honom... Kramizzzzz

om man nu kan säga så. Maken drog till Härnösand nu och är borta i en vecka. Men jag har ju grabbarna i alla fall. Just nu sover minstingen i sin säng, mellangrabben sover brevid mig här i soffan och den store sitter fastklistrad framför sin dator. Är lite småpurken över att inte få komma i väg och träffa sina kompisar i byn, men jag har ingen som kan hämta honom kl elva på natten. Trist att behöva säga nej men vad ska man göra?
Har jobbat idag och det har varit ok. Stressigt som det brukar vara en fredag men man rodde allt i land i alla fall. Blev lite arg över en situation där en patient blev nedtryckt av vår doktor. För att göra en lång historia kort så började det med att han fick en ny knäplastik för ett år sedan. Fick en stor infektion i det hela och fick massor av antibiotika och träningen hämmades. Luxerade (knäprotesen hoppade "ur led") flera gånger och det slutar med att man stelopererade knät. Vid intensiv träning så får han en fraktur precis ovan knät. Ny operation. Fyra dagar efter operation blir han akut försämrad och man konstaterade massiv lungemboli (stora proppar i båda lungorna) och han fördes till IVA med mycket dålig prognos. Men han klarade upp det! Kom åter till oss för vidare vård och känner sig idag alldeles slut psykiskt. Mycket tänk-om tankar kom, jag kunde ha varit död osv. Var heldeppad, livrädd och gråtmild. Då fnyser vår avdelningsdoktor och klämmer ur sig typ- var en man, detta var ju ingenting, knät är ju bra... Det är ju knät som ska komma i första hand. Så okänsligt. Han mådde ju inte bättre efter det precis. Skulle vilja ha stannat vid hans sida hela dagen- det var ju det han behövde. Men man var ju tvungen att göra dagens arbetsmoment. Fick till slut tag på vår kurator precis innan jag gick hem som lovade ta sig ann honom. Hoppas att hon gjorde det... Mår så dåligt av sådana situationer...
Har idag inte hunnit med så mycket annat. Idol har jag sett och jag tycker att Lars sjunger något så bedrövligt. Alla andra helt ok. Impad av Robin från Malta(?). Han kan då sjunga vilket tema som helst. Precis som jag... (Fniss). Ska nog ta en kopp te innan sänggående. Det värsta är ju att men blir ju så kissnödig på natten... Men det är ju så gott. Hej!

Då var de två lediga dagarna över. Snabbt gick det. Idag var det fotografering på dagis. Skulle vara där kl nio så jag klädde pojkarna lite snyggt, kammade håret (under protest) på dem och plockade upp deras kusin på vägen. Det tog en och en halv timme att fotografera... (Men det kan verkligen inte vara lätt att få en skock livliga ungar att vara lugna och att alla ska le och vara glada. Man måste nog ha en stor skopa livlig fantasi, lekhumor och tålamod.) Det som grämer mig mest är att när jag bokade klipptid åt oss (mig, stora och mellangrabben) så hade det inte kommit upp någon lapp på dagisdörren om fotografering så jag trodde inte att det skulle bli så snart. Två dagar efter bokningen så var det just idag på fm. Vi hade klipptider på em... Så mellangrabben var ganska långhårig. Men men bättre lycka nästa gång. Som sagt, vi spenderade eftermiddagstimmarna hos frisören. Kusinen hämtade vi upp innan på dagis eftersom det dessutom var simskola kl fem. Klipptiderna som vi hade var två, tre och fyra, så vi skulle hinna dit till fem. Jag mutade dem lite med godis (sorry svägerskan) och sedan hade jag med mig PSP samt Nitendo DS. Bra barnvakter de där spelen. De sjöng dessutom för alla som var där. Allt ifrån Buzzhunter till bä bä vita lamm. De var så mysiga och alla de andra tyckte att de var så duktiga. Stora grabben tyckte dock att det var SÅ pinsamt och ville nog bara försvinna därifrån. Satt som en hösäck i deras soffa och bara suckade. Ja det äa inte lätt att vara storebror ibland... Kram på er allesammans!

Vet inte riktigt vad jag vill skriva om ikväll.. Känns inte som om jag kan vara kreativ. Man kanske har sådana dagar. Lite låg efter att jag har tittat igenom filofaxen veckorna framöver. Mannen borta veckovis 60 mil bort. Det började med att det skulle vara tre veckor i maj, det slutade med 15 v, och nu klämmer han ur sig att det kommer bli ytterligare två veckor. Ena veckan har jag i och för sig vetat om ett tag, men ändå. Det är jättekul att det går bra för han men ibland önskar jag att han hade ett 7-16 arbete, att han är ledig därefter. Nu jobbar han och när han är hemma så talar han nästan oavbrutet i telefon eller så sitter han och fakturerar/mailar. Man funderar ibland på vad han prioriterar främst- man känner sig elak när man tänker så, men jag kan inte låta bli. Men så rycker man upp sig och tänker- det finns de som verkligen har det sämre. Man ska vara glad att man har varandra och det man har skapat tillsammans och kommer att skapa. Sådär nu ska det kännas bättre...
Lillpojkens blåsa är nu ett minne blott. Gick sönder igår och nu är det dagliga omläggningar och koll på infektion. Han har lite ont när vi lägger om och det förstår man, skinnet är ilsket rött och tunt. Vätskar en del. Men han är en riktig fena på att bita sönder bandagen. Sylvassa tänder har han.
Har idag varit på "öppen famn", en träff för föräldrar som är hemma med sina barn. Vi är inte så många men det är riktigt trevligt. Barnen leker och vi föräldrar sitter på golvet och talar om ditt och datt. Fikar gör vi ju också. Som avslutning tar prästen fram gitarren och vi alla stämmer in i olika sånger. Idag började vi öva till luciatåget. Tänk att det snart är dax för det. Kommer nu på en rolig episod som skedde när vår största grabb skulle gå i luciatåg på dagis. Han skulle minsann vara stålmannen... Och jag sa emot, det kunde han ju inte vara. Då sa han "varför inte- du säger att alla ska få vara med!" Blev helt förstummad och visste inte riktigt vad jag skulle säga- tror inte att jag sa något vettigt faktiskt. Det slutade med att han tog på sig tomtedräkten i alla fall och gick som en riktig surkart, sjöng inte en enda ton...
Var nere och våldgästade svägerskan också på fm. Hon bjöd på kaffe och en himelskt god kladdkaka. Mellangrabben åt nog fyra bitar och jag två- eller blev det tre? Det slutade med att när jag kom hem fick jag ta en dutt insulin. Inte bra. Får verkligen skärpa mig (eller så får jag be henne att inte baka så gott..)
FIck besök av L på em. Hon ska flyga till Egypten i två veckor- inte ett dugg avundsjuk. Har själv varit där men det var lääääänge sedan. Hade största grabben i magen då, så ja det är över 12 år sedan. Men trevligt och underbart var det. Ha en riktig trevlig resa L & E! Rå om varandra!
För att ha hjärntorka så var det väl bra att få ihop dessa rader. Ska nu göra iordning för morgondagen då det är mycket inplanerat... Har haft semester idag och så även imorgon från jobbet. Känns helt ok. Synd att man inte gör något vettigt på dom dagarna. Ha det gott.

                                           Igår kväll smidde jag tusen planer, i morse gjorde jag som vanligt.
                                                                                 - Kinesiskt ordspråk

Måndag igen... Och det har faktiskt varit en helt ok dag. Inga större tokigheter har spökat. Har avverkat ett arbetspass till och det var faktiskt ganska lugnt. Helt otroligt för att vara en måndag. Mannen hämtade barnen på dagis så jag kunde ratta hem direkt efter jobbet. Önskemål om chili con carne till middag så det var bara till att bryna köttfärs. Det blev faktiskt väldigt gott om jag ska få skryta lite.

Sedan fick jag städnoja och det märkte nog maken. Han tog barnen och la dom så fick jag hålla på bäst jag ville. Skurade köket kliniskt rent, dammsög och skurade golv. Nu luktar det så gott- såpa... Undra bara hur länge det kan få se ut såhär. I morgon eftermiddag är nog det ett mine blott. Nu väntar jag på Cityakuten och Prison Break. Men ögonlocken är såååå tunga.
Lillgrabben har försökt bitit sig igenom "boxningshandsken" men inte lyckats riktigt. Är inte helt överens med den och det kan man ju förstå. En tapper liten kille i alla fall tycker jag. Ikväll lät jag honom äta själv och det gick faktiskt ganska bra. Måste lära sig nu faktiskt. Försöker även få honom att dricka ur pipmugg men dels vill han inte och dels tror jag inte att han riktigt fattar sugtekniken på muggen. Han blir lite arg... Sin pappas temprament?

Ska inte en söndag vara en vilodag? Idag har det varit fullt ös hela dagen. Vi drog ju in till jourmottagningen strax efter åtta på morgonen. Vi blev väl mottagna och de tog bilder, diskuterade med en plastikdoktor och sedan gjorde de ett stort paket av hela handen, inklusive fingrarna. Ser ut som en liten boxare. De bandagerade ända upp till armhålan för att han inte skulle få bort det, så det ser mycket värre ut än vad det är (kan man säga så?). De var lite förvånade över att han inte hade mer ont och att blåsan fortfarande var hel. Under dagen har han dock gått och bitit på "boxningshandsken" så det finns två hål redan, men det är ju inte ända in (än). Han är ju inte riktigt kompis med den. Men men han mår bra under omständigheterna i alla fall och det är ju det viktigaste. 
Efter besöket hos doktorn gjorde man ett snabbt stopp på ICA och köpte mjölk. Fattar inte vem det är som dricker upp mjölken. Köpte 6 l för tre dagar sedan och i morse var det sista paketet öppnat. Behöver nog en kossa på gården... Hem för att sedan förbereda inför resan till Eskilstuna- 50årskalaset skulle börja kl två. Mannen min hade ju jobbat natt och sov. Så jag skulle minsann på egen hand fixa in den stora fontänen som vi hade skramlat ihop till in i någon av våra bilar. Ville ju att han skulle få sova så länge som möjligt (han kom inte hem förrän strax efter åtta). Tänkte först ta min Chrysler (minibuss). Men hur jag än vände och vred på fontänsaken så fick jag inte igen bakluckan. Fontänen var ju fastmonterad på träpall och det var den som tog plats. Så ut med den igen (den var över en meter hög och hade nog en diameter på 60 cm, tung men jag rubbade den i alla fall). Fram med mannens nya bil, en pick-up tror jag att den ska heta. Stort bagage har den i alla fall. Jo där fick den plats men man var ju livrädd att göra någon repa, både inne och utanpå. In med alla 50 stenar, och de fick jag gå ut med några i taget. Ett himla spring in och ut. Men till slut var bilen packad. Skulle åka ett hemifrån, kom iväg bara 20 minuter för sent. Men vi var på plats endast fem minuter efter två. Sedan att alla de andra hade stått där sedan tjugo i kan ju inte jag rå för... Faster min blev otroligt glad över fontänen, mindre för stenarna, fniss. Det bjöds på olika sorters kallt kött och en härligt god krämig potatisgratäng. Följde nog viktväktarnas alla points. Mycket folk var det och är nog fortfarande. Grattis faster än en gång.
Vi kom hem strax efter sex och jag åkte iväg till L och E för att han skulle hjälpa mig att byta till vinterdäck på min bil. Han har ju en sådandär lyft så att man kan hissa upp bilen och byta på ett smidigt sätt. Frun i huset bjöd på en härlig kopp te medans mannen arbetade. Men hon försökte få i mig att pepparkakor med ädelost skulle vara gott- onej det var det inte! Men jag provade i alla fall, men nu ska hon smaka pölsa hos mig! Vi gick ut till garaget efter en stund för att få se hur det gick. Och då hade han i alla fall fått bytt däcken med hjälp av en vanlig hederlig domkraft p g a att lyften var upptagen. Pinsamt? Jovars det tyckte jag i alla fall. Han kunde faktiskt ha kommit in och sagt att det inte gick ikväll, så hade min egen man bytt någon gång. E är för snäll... Måste hitta på något för att tacka...
Hem kom vi (min största grabb hängde på), lite sent men ändå. Då kom storgrabben fram med åtta sidor matte som han skulle ha gjort under höstlovet. Söndag kväll kl åtta tyckte han visst att det var bra att börja med det. Jag blir så trött på hans planering. I och för sig har han varit sjuk men inte alla dagar. Han behöver ju dock lite hjälp så då var det bara att gilla läget att sätta sig ner och hjälpa. Kl tjugo över tio fick jag nog. Han blev för trött för att räkna, när man inte får fram vad 2 x 8 är så är det ingen ide att fortsätta anser jag. Men sex sidor fick vi gjorda. Vi får köra hårt veckan som kommer. Känner själv att det är dax att komma till kudden, jobbardag imorgon- yippie... eller?... Kram

Vilket uppvaknade; solen sken och det var frost ute. Så vackert! Mannen skulle jobba helg så jag lät honom få sovmorgon. Morgonsysslorna tog sin tid som vanligt. Väntade på att vännerna från Vingåker skulle komma med sina grabbar, de skulle på rally här i bygden och pojkarna skulle vara hos oss under tiden. Den största av dem skulle också sova över. Men innan de kom så drog jag och största grabben till Factory i Vingåker. De brukar öppna tio och vi var där tjugo över. Men just denna helg så öppnade de elva. Typiskt. Men visste gick det att shoppa loss i ortens ICA-affär i en halvtimme. Inga problem. När vi väl kom åter till klädaffären så hittade vi 2 par jeans, 2 ReebookWCT-overaller, en hög med strumpor och varsina Pumaskor... Allt för 1500 kr, jeansen gick på 900 så det andra var ju rena fyndet! Och inte blev vi osams en enda gång. Det är nog första gången.
Väl hemma lekte grabbarna, ute som inne. Själv har jag försökt måla på 50 gatustenar under dagen. Min faster fyller 50 år imorgon och vi ska hitta på lite skoj. Hon har under året rensat bort en massa sten från sin trädgård men nu ska hon få 50 st nya. Jag har numrerat dom från 1-50 med målarfärg. Trodde inte att det skulle ta så lång tid men de var ju inte så rena utan man fick ta fram diskborsten och skrubba dom först. Och sedan torka alla de 50. Sedan måla. Nu ligger de i köket, på köksbänken så att färgen ska torka. Ser inte ett dugg rörigt ut, inte alls.
Skrev ju igår att lillgrabben brände sig på handen. Skulle lägga om handsingen på morgonen och jag har då aldrig sett en så stor blåsa som den här. Jag skämtar inte om den är en och en halv cm tjock. Den är större än hans hand. Har försökt hålla handen bandagerad men han vill ju bara bita och dra i det. Vi har lyckats hålla blåsan hel under dagen i alla fall. Har även blåsor på varenda fingertopp men de är inte lika allvarliga. Men så nu på kvällen tänkte jag söka lite info om brännskador och kanske hitta lite tips och ideer hur man ska hantera detta. Då står det ju att man ska till akutmottagningen direkt om det gäller ett barn under 8 år och om det bla sitter på händerna. Ringer då jouren och de vill att jag kommer direkt. Förklarar då situationen; ensam med fem grabbar (båda ville ju sova över), tre av dem sover och att lillgrabben har lekt hela dagen, varit glad och använt handen. Fick lova då att komma kl nio imorgon. Har nu ännu mer dåligt samvete, varför ringde man inte direkt? Mamman till de andra barnen kommer till mig imorgon kl åtta för att ta hand om alla grabbarna så att jag kan åka. Är otroligt tacksam Z! Lovade att jag skulle bjuda på frukost. Kom då på senare att jag har bara torra franskamackor. Det kan man ju inte bjussa på, i varje fall inte när hon är bagare. Så gissa vad som står nu och jäser på köksbänken? Jo en grahamsbrödsdeg bland alla 50 stenar... Ska nu ge mig på den och baka ut, sedan jäsa en liten stund till för att sedan gräddas. Känns som om det kommer bli en sen kväll/natt...

Skulle fira barnens kusin som blev fem år igår (grattis!!!). Endast tio minuter för sent så kom vi intågandes. Lillgrabben hann få av sig kläderna för att sedan bränna sig på kaminen. Halva handen är som en stor vätskefylld blåsa. Det måste göra så ont... Mycket kallt vatten och kylbalsam blev det. Har skuldkänslor att man inte var mer uppmärksam, men det går ju så fort. Han ligger nu och sover som tur är. Det är kanske bättre imorgon. Annars var det trevligt att fira tösen. Det bjöds på tre olika sorters hembakt bröd, minst sex sorters olika kex, himelskt goda röror x flera. Och därefter tårta (rosa naturligtvis). Gott var det i alla fall. Det påminner mig om att det vore gott med hembakt bröd istället för köpebröd. Man är ju så otroligt trött på det- limpa eller rostfranska. Det är ju det man köper och ärligt talat är det inte någon höjdare. Hm, jäst finns ju i min kyl så det är väl bara...
Stora grabben är på bättringsvägen. Det märktes ikväll... Pratade igen allt som han hade missat dagarna innan. Gav honom Ipren. Ska imorgon försöka hitta jeans till honom vilket inte är det lättaste. Han ville ju inte prova vilket jag anser är ett måste. Se där- konflikten är redan ett faktum.

Tisdagen började som sagt hos svägerskan. Kaffe med muffins bjöds det på. Hennes yngste bror var där och jag tror nog att han är populär bland barnen där nere. Såg första avsnittet av Prision- det är ju så himla bra. Efter det åkte jag och de största grabbarna till min syster i Katrineholm för att fira deras 7-åring som hade födelsedag för en vecka sedan. Maken tog hand om den minsta i hemmet. Var jättetrött och vägrade äta. På sen-kvällen kom ett par kära vänner från Vingåker och hälsade på. De hade varit i Örebro och svängde förbi när de var på väg hem. De hade skaffat en hund- en golden som var så himla söt. Det blev lite sent för mellangrabben att lägga sig men det gick ändå rätt skapligt att få upp domm kl halv sex dagen därpå. Var lite orolig för minstingen angående hans matvanor nu samt att han inte hade varit på dagis på ett tag. Men det hade gått så bra- ätit, lekt och sovit gott. Skönt. Denna morgon var det ju så himla kallt också- fick skrapa rutorna på bilen. Halt var det med så jag kom rättså mycket försent till jobbet. Onsdagkvällen blev en maratonyatzy där jag fick stryk med ett x antal poäng. Engångsföreteelse... Den största grabben fortfarande rejält förkyld.
Idag åter en dag på jobbet. Hala vägbanor så det tog tid idag med. Min student har nu gått med mig i fem veckor och idag var det sista passet. Det har verkligen varit roligt att "lära henne allt jag vet" och hon har verkligen utvecklats. Önskar henne all lycka till i fortsättningen. Eftersom min man har köpt en helt sprillans ny bil till sitt företag och skulle få hämta den i eftermiddag så skulle jag hämta barnen på dagis. Idag hade det gått sämre angående maten för minstingen. Hade inte ätit ett dugg...Men jag fick i honom när vi kom hem. Skönt. Den största blir bara sämre; idag har han i stort sett sovit hela dagen, ont i hela kroppen, t o m i ögonen, matvägrar p g a illamående, darrar, svettas. Stackarn.Tur att jag är ledig imorgon. Och vi som skulle handla kläder i morgon. Får se hur det blir med det. Nej mot övervåningen. Är så himla trött ikväll. Mannen har redan krypit ner- med instruktionsboken till den nya bilen. . Den har han studerat sedan han kom hem, sida för sida, rad för rad. Kan det vara så spännande? God natt...

får jag inte mina animerade biler att fungera? De rör ju sig inte... Måste fråga svägerskan imorgon. Har bjudit ner mig själv på en kopp fm-kaffe. Hon har spelat in första avsnittet av Prison Break och jag vill inte se veckans avsnitt innan jag har sett det.
Haft en ganska innehållsrik dag, både positiva och negativa händelser. Började med att jag fick ett tidigt sms av svägerskans intressanta natt och morgonhändelser. Fick mig ett gott skratt. Sedan ringde min chef kl halv nio. För att göra en lång historia kort så behöver jag inte säga upp mig från mitt nuvarande jobb utan fick tjänstledigt till augusti nästa år. Känns helt ok. Strax därefter ringer en budfirma som ska leverera ett paket till mig. Tyvärr så hade de visst tappat det så innehållet hade skadats. Innehållet var en 50-årspresent till min faster, den som vi i släkten har skramlat ihop. Kris och panik- hemskt att komma tomhänt. Får ringa till företaget och förklara situationen och de var så snälla att de la in en ny order som skulle skickas redan idag. Hoppas verkligen att budfirman inte strular till det igen... Åkte till en bondgård och köpte färska ägg, hoppade ut ur bilen och smack ner i 20 cm dynga. Byxor och skor inte allt för trevliga. Fick t o m innanför byxorna långt upp på vaderna. (Snavade på en tråd). Blä rent ut sagt.
Min mor och två av mina systrar kom och var barnvakt åt mina grabbar medan jag åkte in till Örebro för att få en timmes fotbehandling. Det är så himla skönt, man får som små bäbisfötter (om man nu kan kalla strl 42 som smått) och man går som på moln. När behandlingen var över var det ilfart tillbaka till Odensbacken för att träffa min nye chef. Vi skulle diskutera lite om anställningen samt löneförhandla lite. Gick bra tror jag fast jag fick inte reda på någon specifik lön än. Under diskussion.... Snabbt hem igen.
Fick besök av L å E på kvällskvisten. Mannen min hade visst sagt åt L att köpa Ipren eftersom hon skulle till apoteket. Snäll som hon är så gjorde hon naturligtvis det. Pinsamt tycker jag... Men vi drack lite kaffe/te. Sedan var det ju cityakuten så jag sa hejdå vid nio och drog upp på övervåningen och la Oskar samtidigt. Inte speciellt gästvänligt men men. Cityakuten är ett måste. Svarar inte ens i telefonen då. Kan skicka ett sms i reklampausen...
Har nu en trött liten krabat i min famn som inte gillar att jag bloggar. Han vaknade av att han hostar. Ska lägga honom nu igen. Har idag ätit en lite kräm till frukost, en glass till lunch men sedan ikväll; 2 ½ varmkorv! Storartat! kram och godnatt..

Har varit ok, vi har fått både frukost och lunch... Åkte hemifrån lördag middag och kom hem idag söndag kl fem. Man har verkligen hemlängan då. När jag går en kvällstur och börjar kvart i sju följande dag brukar jag slagga över i en sjukshussäng. Annars är jag hemma kl 23 och ska åka 05.40. Åka 7 mil bara för att sova? Alla familjemedlemmar sover när jag kommer hem och sover när jag åker. Man måste ju tänka ekonomskt samt på miljön ibland också. Denna natt fick man ju sova en timme längre men inte var man piggare för det när klockan ringde.
Fick hämta största grabben hos en av hans vänner efter jobbet. Smartingen hade åkt till badhuset med halsont. Nu kan han knappt prata. Lugnare kväll än denna var det länge sedan... Han har liksom talets gåva milt sagt. Mellangrabben skulle på familjegudstjänst och sjunga på em, men när svägerskan skulle hämta tvärvägrade han. Ja de små liven har verkligen en egen vilja. Minstingen hoppas jag är på bättringsvägen- har ätit 10 skedar spagetti och köttfärssås idag.
Framsteg framsteg. Nej nu ska jag vara social med mannen ett tag- vi slår väl oss ner i soffan och halvslöar... Mysigt det  med... Kram

Tyckte att han var så himla bra ikväll på Idol. . Lillgrabben tycker jag kan åka hem och vårda sin röst. Får se vem som åker. Är ju kvinna, gör två saker samtidigt. Bloggar och lyssnar/ser på TV.
Dagen börjar med att vi hade sovmorgon. Lillgrabben sov till nio, mellangrabben vaknade ju mycket tidigare men han tog sitt PSP och spelade och sparkade bara lite på mina ben. Skönt var det i alla fall (med sovmorgon alltså). Frukost serverades inte förrän halv tio. Helt ok men det knackade på dörren kl tio. Sotarn skulle ju komma och här sitter jag i en smutsig tunika, inga byxor och håret åt alla håll. Men som tur var det maratonyatzypolarn som kom. Phu. Hon tog ingen notis av vår morgonklädsel (tror jag i alla fall). Vi fick till en maraton och jag slängde upp en yatzy på första slaget. Kändes ok även om det verkligen inte avgör matchen på något vis. Men jag tog hem det i alla fall. (synd att loulou åkte, gillade henne). Och sotarn kom prick elva... En riktig sköning faktiskt (jo svägerskan- den yngre kom). Mycket trevlig. Mellangrabben mötte honom i dörren och utbrast- "Vad ska du göra här?". (Fniss).
Sedan på eftermiddagen så hämtade jag största grabben vid skolan för vi skulle hämta hans fixade dator hos en kompis. Det skulle visst lanas här i helgen men det rann ut i sanden för det fattades visst någon kabel och sedan var det något med det trådlösa. Som ni märker är jag verkligen ingen hacker inom datorernas värld. Grabben blev nog ganska besviken. Men är nu på haloweendisco så det kanske blev en bra fredagskväll för han ändå. Ska hämta honom om fem minuter... (Skriver nu med racerfingrar).
Jag passade på att dra in till Örebro och gratulerade en arbetskompis som blev 40 idag. Mycket trevligt och det bjöds på Italiensk buffé, mycket konstiga saker men helt ätbart. De bodde i ett riktigt fint område där husen var nog i mångmiljonsklassen. Trängt dock, det var inte mycket gräsmatta som var och en hade. Ingen gräsklippartraktor där inte. När jag kom hem hade mannen dammsugit och lagat middag. Och jag som var så mätt. Men fick matlådor till helgen i alla fall (jobbar). Badade minstingen, som idag har ätit 1 dl yoghurt med havregryn till frukost, ½ dl yoghurt till middag, 1½ dl  välling och nu på kvällen tvingade jag i honom lite fisk, kände mig så elak men vad gör man? Kan han ha så ont i tänderna eller är han inne i en trotsperiod? Snart ser jag revbenen på ryggen (igen). Han hade ju ätit upp sig väldigt bra, men nu ser man att det går bakåt igen. Köpte honom en chokladrulle idag som han ska få imorgon... Undra vad BVC säger om det? Nej nu måste jag hämta storisen på byn. Inga bilder idag. God natt!

man skrev, men det har verkligen varit fullt upp. Veckan började med att jag jobbade ett kvällspass. Kom hem elva på kvällen då jag mötte mannen i dörren för att han skulle åka till sitt jobb. Rapporteringen hur det hade vart på eftermiddagen och kvällen skedde via telefonen. Dagis hade sagt att lillgrabben hade feber och diarré, inte velat ätit. Han var vaken när jag kom på kvällen och visst var han varm. Tänder? Satte in ett finger och upptäcker tre kindtänder som håller på att komma fram. Stackarn. Fick alltså byta från en dagstur till kväll igen på tisdag. Maken kom hem på morgonkvisten och fick sova tills jag drog iväg kl ett på eftermiddagen. Jag jobbade kvällen och släppte iväg mannen när jag kom hem. (Denna gång hann vi prata i hallen i alla fall). Men inte blev grabben bättre utan onsdagen blev precis likadan. Tre kvällsturer- jag som inte tycker om att jobba kväll precis. Men idag har jag varit ledig. Bytt bajsblöjor, trugat med mat och burit. 2,5 dl välling en halv riskaka och en glass har jag (och svägerskan) lyckats med på hela dagen. Yippie!
Haft utvecklingssamtal på skolan med vår äldsta grabb. Fick betygen duktig, engagerad, aktiv men pratig... Hm. Svägerskan tog hand om minstingen medans mellangrabben fick följa med. Det skulle ju vara så spännande att se vart storebror tillbringade sin tid om dagarna. Men han tröttnade ganska snabbt och började tjata om ditt och datt. Aldrig mer... Sedan blev det en snabb kopp kaffe hos svägerskan innan det var dax att åka till simskolan. Drog en sväng förbi pizzerian... Hm (igen). Ska nu göra rent vår kamin- sotarn kommer imorgon.
Hade lönesamtal i måndags (skulle ha haft det klockan två men hade helt glömt bort det. Kom insläntrandes kl halv tre, tog ut flextid, pinsamt.) Ja vad gav vår strejk? Ja, nu är det ännu värre. Har 200 kr mer än de nyutexaminerade. Själv har jag arbetat i 8,5 år. Känns inte helt korrekt. Visst fick jag lite högre än vad jag hade tidigare men det är ju lönespridningen som inte fungerar. Känns bra att byta jobb snart, får ju mer om man är anställd av kommunen. Ska löneförhandla med den nya chefen på måndag... Nej mot kaminen, den rengör sig inte själv visst. Ha det gött!

mot björkabackatjejen i maratonyatzy... Men det var ju hon som räknade ut resultatet denna gång... Nej någon dålig förlorare är jag inte- grattis!
Dagen har blåst förbi. Har försökt att få bort lite löv från gräsmattan men var tvungen att ge upp när man fick plocka upp samma löv minst tre gånger, de blåste ju iväg hela tiden. Hjälpte mannen istället att tömma hans gamla verkstad och in med en del i hans nya. Har nu insett att han kan verkligen samla på sig en massa skräp. En maskindel till en gammal traktor som är skrotad för länge sedan, miljoner 30 cm kablar som man kanske någon gång kan skarva ihop till en hel meter kabel, trasiga manicker som man trodde skulle ha tid att laga mm mm. Ska nog till soptippen på lördag.
På eftermiddagen kom då björkbackatjejen samt maken för att hämta sin bil som vi hade igår kväll.
Vi bjöd på te/kaffe samt en bit kardemummakaka som man snabbt slängde ihop. Sedan slängde vi fram yatzyt som sagt.
I går hade vi ju bjudit upp mannens bror med familj på fm-kaffe. Skulle baka något kaffebröd på morgonen. Men det var min tur att få sova lite längre så maken gick upp och han sa att han skulle fixa det. Jojo tänkte jag. Lyssnade efter elvispens ljud men inte hörde jag den surra. Så tjugo över åtta insåg jag att jag måste sätta igång. När jag kom ner så stog det en sockerkaka i ugnen... Han hade vispat för hand. Ok, den kommer ju inte bli så hög men det är ju alltid en sockerkaka. Men visst blev den god. Som vanligt när han gör något i köket...
Hann kratta lite löv på eftermiddagen innan det var dax att göra sig i ordning för kvällens äventyr. Vi skulle tillsammans med björkabacken spela disco-bowling och äta något gott efteråt. Det var jättetrevligt och roligt. Älskar att rulla den lilla kulan. Inte för att jag är på långa vägar duktig på det med det är så himla kul. Kör alltid så att tummen börjar blöda. Kom tvåa (av tre) för L är sjukskriven för smärtproblematik i armarna. Inte så roligt för henne att bara titta på... Vet inte om jag vågar skriva att mannen min kom sist. När vi spelat klart skulle vi äta. Kinamat hade vi bestämt men det var nog inte bara vi som hade bestämt det. Det var kö för att få ett bord. Vi sökte vidare och vi hamnade till sist på en liten mysig restaurant där vi fick mycket god mat och billigt var det dessutom. När man kom ut därifrån kände man sig som en gravid elefant. Väl hemma slängde jag mig på soffan och bara jäste. Tack för barnvakten kära S! Du är toppen! Står dig skyldig många barnvaktstimmar när du själv får kids...

vad som väntar en på jobbet. Kanske är det som är tjusningen av att vara sjuksköterska på en akutvårdsavdelning. När jag tänker på allt som hände på förmiddagen- att man klarade det? När man är mitt uppe i det tänker man inte på det utan det är såhär i efterhand när man reflekterar/bearbetar dagen som man inser vilken kapacitet man har som människa. Det gäller nog inte bara mig och mitt yrke utan alla. Sätter man sig ner och funderar på vad man verkligen gör på en dag så är det inte så svårt att förstå varför man kan vara så otroligt trött efter en dag.
Måste berätta kaoset på förmiddagen, såhär i efterhand kan jag bara skratta åt allt (men det gjorde jag inte då...) Kanske är svårt att förstå allt men det känns bara bra att få skriva av sig. Hade "bara" sju patienter som jag hade ansvar för, började dela ut alla morgonmediciner. Kl halv åtta började allt. En äldre dam fick kraftiga bröstsmärtor- infarktmisstanke och fullt pådrag med allt vad det innebär; EKG, prover, få tag på hjärtdoktor, smärtlindra med morfin, ge syrgas mm. Mitt i allt så börjar en nyopererad störtblöda från sitt knä (fått en knäprotes igår). Rusar dit och försöker stoppa blödningen. Telefonen ringer ihärdigt i min ficka... Rumskamraten brevid det blödande knät ropar på hjälp; har ett bäcken och är färdig. Måste få hjälp för att det gör så ont att ligga på det. Måste strunta i det och rusa in till hjärt-patienten. Hoppas på att mina två undersköterskor kan hjälpa patienten. Telefonen ringer igen. Får upp den medans jag springer. Anhörig ringer och frågar om hur sin mamma mår. Måste be dem återkomma om en halvtimme. Anhörig blir lite småsur men accepterar. Doktorn vill gå sin morgonrond precis nu! Måste eftersom han ska operera om en liten stund. Drar med honom till den misstänkta hjärtinfarkten- ordinerar mer saker åt mig. Fick tag på en sjukgymnastbiträde i farten och bad henne sitta hos den äldre damen medans jag rondade. Vi gick runt till alla patienter och under tiden ringde telefonen i ett. Svarade så gott jag kunde medans jag försökte registrera allt dr ordinerade. En skulle hem; skulle stämpla recept, ta fram journaler mm. En annan skulle till en annan avdelning på sjukhuset för vidare träning. Jaha, omvårdnadsepikris samt kopiera en massa papper. När vi nästan var klara kom en patient från sin sal med en ogipsad fotledsfraktur gåendes (ja hon haltade sig fram med en trasig fot). Hon var lite förvirrad och skulle hem ansåg hon. Rusade fram till henne och fick henne till sängs igen efter mycket om och men. Hennes fraktur ansågs vara stabil och inte skulle opereras utan ett gips skulle vara behandlingen. Nu måste man göra en ny rtg för att se att det fortfarande låg bra eller om det hade havererat så att man var tvungen att operera. Jaha, ringa till rtg och jaga en tid... Tillbaka in till den gamla damen. Kvider fortfarande för bröstsmärtor. är kallsvettig och gråter. Var är kardiologen (hjärtdoktorn)??? Panik nästan. Kan inte göra så mycket mer än att finnas där, spruta morfin och observera. Då kommer vårdplaneringsteamet.. Ska gå och rapportera en patient till dom så att de kan besluta om vilken hjälp hon ska beviljas i sitt hem. Ok det tar inte så lång tid, brukar göra det på en kvart men idag gick det nog på mindre än fem minuter. De blev inte så glada, de hann inte ställa några frågor precis. Frukost? var bara att glömma. Kardiologen (en oförskämd snobb) kom insläntrades och suckade högt och jämt. Läste ointresserat igenom damens journal, gick in till patienten och lyssnade lite på hjärtat, gick ut och mumlade; ingen hjärtinfarkt, bara panikångest. Ring psyk.. Andades ut att det inte var hjärtinfarkt men då återstår ju vad ska man göra för att lugna patienten? Var nu tvungen att lämna henne för att fixa allt rondarbete. Klockan blev ett på ingenting. Snabb lunch på en kvart. Efter det kunde man andas ut lite. (Den äldre damen blev lugn till slut, fotleden behövdes inte opereras, patienten kom hem och den andra till rehabiliteringsavdelningen, det blödde inget mer från det blödande knät och bäckenet avlägsnades...) Med andra ord- man klarar mycket. Tack och hej.

Skulle väl krypa till sängen men känner mig nu pigg igen. Jobbade kväll igår och var hemma strax efter elva, förberedde morgondagen (idag alltså) och gick till sängs vid midnatt. Och vem slår inte upp sina blå då och envisades vara vaken till två... Jo den lille. Upp sedan kl kvart i fem. Så denna dag på jobbet har gått i en dimma. Hämtade barnen på dagis och sedan gjorde jag pannkaka. Imponerades av att den lille satte i sig en  och en hav pannkaka utan problem. Sedan var det bara i säng med de två minsta. Så jag har sett dom en och en halv timme idag. Känns hemskt. I morgon är det ännu värre då jag har simskola direkt efter jobbet med mellangrabben. Måste då lämna minstingen till svågern direkt efter dagis. Tur att jag är långledig till helgen- men jag känner mig som en dålig mamma dessa jobbdagar.
Tittade på Bonde ikväll- vet inte vad jag ska säga. Tycker det är mest pinsamt. Men ändå tror jag att jag kommer att försöka följa såpan. Man är bra konstig. Men en sak är säkert- Grey´s Atonomy kommer jag alltid att följa! Nattinatti!

Och den började väl inte super denna gång heller. Halv tolv på natten vaknade den lilla och var vaken till halv tre. Själv hade man då sovit en halvtimme. Han var orolig och for runt i sängen, kom aldrig till ro. Han somnade till sist och sov en timme innan det var dax igen men denna gång var han bara vaken i en timme. Skulle själv upp kl kvart i sju för att vara hos diabetessköterskan kl åtta. När klockan ringde visste jag nog inte var jag var någonstans, sååå himla trött. Trodde att minstingen skulle sova ett bra tag fram på fm men inte det inte. Kvart över sju... Min kära man hade jobbat natt som sagt men hade lovat att vara vaken under tiden jag var iväg, brukar ta en timme. Det blir inga bra blodtryck och puls resultat om man har barnen med sig. Iväg kom jag i alla fall, ja några minuter försenad blev jag som vanligt. Proverna var inget vidare utan måste nu börja med insuinsprutorna igen. Men bara av en sort, får se det positiva i det stora hela. När jag kom hem hittade jag mannen hängandes över ena soffkarmen, mer sovandes än vaken. Såg faktiskt ganska kul ut. Barnen lekte för fullt, de hade passat på att röja hela nedervåningen. Skickade "barnvakten" i säng och vi andra tre drog till Katrineholm för att hämta en bilbarnstol som jag skulle få låna av min syster. Har insett att man behöver två...
Eftermiddagen innebar besök av vännen nedom backen och mannens yngsta syster. Talade och skvallrade mest blandat med att försöka få mellangrabben att förstå att Jurassic Park-filmerna inte är för femåringar. Försökte med filmerna "Landet för länge sedan" men det gick inte hem. Men dinosaurier som dinosaurier tycker jag...
När flickorna hade lämnat huset tog man tag i alla hushållets alla måsten, men undan fick det gå. Cityakuten... Får absolut inte missas! Dock hade jag stryktvätten kvar så in med strykbrädan i vardagsrummet... Man är väl kvinna och kan göra två saker samtidigt? Men man har ju några brännsår på händerna och det blev inte helt släta lakan och välpressade skjortor denna gång, men det duger nog. Plaggen ligger snart i tvättkorgen igen tröstar jag mig med... God natt vänner!

Har nu jobbat både lördag och söndag kväll. Har varit helt ok faktiskt. Det har inte varit fullbelagt på avdelningen så man har hunnit med utan att stressa runt. Idag söndag så kom jag faktiskt hem redan tjugo över nio- brukar vara hemma kl 23... Så jag hinner växla några ord med mannen innan han ska iväg och jobba natt i Gnesta. Nja så mycket konversation blir det nog inte ändå. Jag sitter och bloggar och han småsover i soffan. Men vi kan ju se på varandra i alla fall.
Idag var det min tur att gå upp och ta hand om barnen på morgonen. Klart att de skulle vakna 06.20. Och mannagrynsgröt blev frukostbeställningen. Och minstingen skulle äta själv fick han för sig. Resultatet blev "gröt i hår". Insåg då att nu var jag verkligen tvungen att ta tag i minstingens hårman. Så fram med kam och sax, banan och mjölk som muta. Men banan var ju ingen hit- hår fastnade på den så klart. Klippte lite lagom först, skulle bara putsa till ett klipp till vid luggen och naturligtvis vred han på huvudet och det blev ett hack. Tvungen att klippa kortare för att försöka dölja det lite. Så nu blev han ganska korthårig... Det växer nog fort ut intalar jag mig. Sedan kom mannen och ville också bli klippt. Har börjat insett att det går fortare och fortare att klippa honom, jag behöver inte klippa med urtunnings-saxen varenda gång och att man upptäcker fler och fler typ gråa hårstrån... Han blev inte så glad när jag informerade om detta (fniss). Sa det bara tre gånger...
Sedan motade jag ut hela familjen (samt svägerskans mellantjej som var på besök) och vi krattade löv.
Alla var jätteduktiga så två fullproppade bilsläpkärror fick vi ihop. Och då var det bara under ett lönn-träd. Mannen for runt med gräsklippartraktorn och klippte gräset och jag hoppas att man inte behöver göra det mer för i år. Fint blev det i alla fall. Sedan kom mor min med mina två (av tre) systrar på en snabb-visit. Vi tog oss en kopp kaffe och bara pratade lite strunt. Ja som ni redan vet med min tidsoptimism så kom jag inte iväg till jobbet typ tjugo minuter innan jag börjar så resultatet blev tjugo minuter för sent... Men det gick bra ändå (snälla arbetskamrater). Nej nu ska jag vinka av mannen. Sedan nanna kudde... Skulle vilja ha en stor kopp te men ska till diabetessköterskan i morgon kl åtta. Ska ta prover och vara fastande från kl 22. Typiskt. Ha det!